Intervju av DefesaNet med Brasiliens flygvapenchef Saito. Saito har försökt få till köp av nya stridsflygplan så länge att han har sett Gripen C/D utvecklas och komma till under tiden vilket knappast kan ha skadat inför rekommendationen att gå för nya NG. Saito kämpade på när före detta försvarsminister Nelson Jobim visade klara Franska preferenser och t.o.m vägrade besöka Sverige. Saito har flugit både 39B och 39D.
Google-Translate på valda stycken:
Priset var en avgörande faktor ? Priset var inte avgörande. Var viktigt. Precis som tekniköverföring var också viktigt. En sak är att du överför en färdig teknisk utrustning , där du får förklaringar av vad som gjordes. En annan sak är att du utvecklar planet och har immateriella rättigheter den.
Brasilien kan sälja flygplan till andra länder ? I
det förslaget kom man överens om att hela marknaden i Sydamerika ,
Afrika och andra länder där Brasilien har försäljningen penetrationen
blir vår.
Det
finns kritik mot att Gripen inte har kapacitet att täcka landet ,
eftersom den är konstruerad för att flyga i små länder som Sverige, och
har ingen självständighet att flyga kontinentala land som Brasilien ? Det är en sak som du inte förstår. Aktionsradie med Gripen är lika med de andra två. Han kommer att fullgöra uppdraget och kommer tillbaka. Och alla plan kan tankas under flygning. FAB har en stor makt att mobilisera alla våra plan och har flera jobb .
-
Försvarsminister Enström har haft kontakt med sin motpart Amorim
Amorim nämde i samtalet intresse av få tag i Gripen C/D som interimslösning. Medier har nämnt 6-12 st flygplan (se förra blogg-inlägg) och blir det av så kommer med all sannolikhet Sv Flygvapnet belastas med om så inte förlust av skrov, så resurser för utbildning och stöd. I tillägg till dagens exportstöd och en eventuell Schweiz-affär som omfattar överföring av 11 st C/D i samma tidsperspektiv. Kan bli tufft. Visst är det en SAAB-offert till Brasilien men svenska staten och Flygvapnet är i hög grad inblandat.
Uppdatering 21/12: Brasiliens projektledare J.A Crapaldi Affonso uppger att Gripen med 100% säkerhet kommer delta i säkerhetsarbetet under OS 2016. Men bara 20% chans att det blir så under fotbolls-VM 2014. När ett kontrakt är undertecknat kommer 8 piloter skickas för utbildning i Sverige. Sverige ska inom några månader ge förslag på en interimslösning baserad på Gripen C/D - som Brasilien ska betala för.
Och Sverige får förmodligen betala med sänkt operativ förmåga då politiska beslut för Flygvapnet ej tillräckligt tagit höjd i maskinparken och våra stödresurser för att klara av exportstöd utan att det påverkar egen verksamhet. Försvarsmakten kommer förmodligen yttra sig med att grundberedskapen ej påverkas och det må vara sant men kraven på beredskap är politiskt styrda - och väldigt kortsiktiga. Med lägre tillgänglighet på skrov pga prioriterat exportstöd sänks förutsättningarna för att effektivt kunna producera tillräckligt med flygtimmar och därmed kvalitativa stridsflygförmågor över tid. Det finns flertal exempel i historien när flygvapen med likvärdig eller sämre utrustning skaffat sig övertag tack vare en större mängd inarbetade flygtimmar och piloter med stor erfarenhet från komplexa övningar eller rent av krig. Inte någon nyhet heller; tex på tidigt 1940-tal utklassade Japanska piloter med erfarenhet från operationer i Asien sina Amerikanska motparter. Det tog ett tag att vända utvecklingen och den vändningen hade mycket med kvantitet att göra då kvalitet bara tar en fram till en viss gräns. //
Och...
Slovakien kikar på sex stycken Gripen C/D
Tjeckien och Slovakien har som tidigare meddelats pratat om att ta fram en gemensam Gripen-lösning som skulle kräva att ytterligare flygplan utöver Tjeckiens 14 lease-plan tillförs maskinparken. Sofia Karlberg på FXM bekräftar samtal med Sverige. Även i detta fall får man fundera på var skroven ska komma ifrån och vilket stöd som ska ges. Det finns en tidrymd för att hinna tillverka fler C/D-skrov (med delar av A/B) så som offererades till Kroatien och stödet utöver Tjeckiens redan befintliga bör inte behöva bli så belastande för FV.
Alltid är det något nytt om Gripen. Följ gärna via Twitter. Och så får vi se.
Ps. Brasiliansk intervju med Saab Aeronautics Lennart Sindahl. Svarar bla på Dassaults uttalande och om överföring av Gripen C/D. Ni kan det här nu, översätt med Google-Translate eller Browser-plugin/Chrome. Ds.
Mer: Wiseman's Wisdoms
/ Signatory
Försvars och säkerhetspolitik med tyngdpunkt på stridsflygsystemet JAS 39 Gripen. Drivs av en privatperson som vill se ett förbättrat svenskt försvar. Avser att undvika fikonspråk för att främja en bredare försvarsdebatt. För löpande nyheter om JAS 39 Gripen besök mitt konto @GripenNews på Twitter // Signatory
Private blogger 'Signatory' posts mostly in Swedish here on defence topics. For news about the Gripen fighter visit my Twitter account @GripenNews
fredag 20 december 2013
Mer om Brasilien
Brasiliens Flygvapenchef Juniti Saito |
Brasilien verkar inte helt säkra på om man kommer behöva låna Gripen C som interimlösning men det får inte uteslutas ännu. Så fortsatt ögon på det. UPPDATERING: Brasiliansk media uppger att FAB önskar 6-12 st Gripen C/D som interimslösning. Men det återstår som sagt att se hur det blir med den saken och var dom kommer ifrån i så fall. //
Däremot bekräftas det nu att tidigare planer på en större numerär av nya stridsflygplan fortfarande lever kvar. FAB har idag 624 varierande flygplan varav 346 ej operativa, stora delar av maskinparken är av äldre snitt och sett framöver finns ett stort moderniseringsbehov. FX-2 anbudet Gripen vann handlar om 36 nya flygplan. För flera år sedan uppgavs det att siffran kunde stiga upp mot 120 st.
Nu har ministeriet gått ut med att planerna gäller anskaffning av "över 100" nya flygplan till 2028 och Gripen är alltså med i dessa planer. Men planer är just planer och det krävs ju att väldigt mycket går i lås - men här finns alltså en reell potentional för betydande tillväxt.
Som om inte det vore nog har den Brasilianska Flottan ett eget behov för nya flygplan till sitt hangarfartyg. Det är deklarerat en ambition om att dessa flygplan skall vara av samma system som FX-2 och för två skvadroner. Behov på 36-48 st flygplan med 24 st som en första start. Alternativ på marknaden är få pga begränsningar med hangarfartyget Sao Paulo. Idag används A-4KU Skyhawk som är ännu mindre flygplan än Gripen. Saab har tagit fram Sea Gripen för just detta ändamål.
Så går Brasilien i mål nu med Gripen är det för 36 flygplan. På längre sikt kan det alltså röra sig om över 150 stycken.
Ett annat land med större behov än vad som beställts är Thailand. Även detta land kikar förutom på C även på nya E-versionen. En gång i tiden hade Thailand en tanke på att flyga dels sin ersättare för F-5 (som blev Gripen C/D) samt flyga F-35 som ersättare för sina F-16. Sedan ett par år tillbaka har dock den ekonomiska realiten, stor tillfredställelse med Gripen C/D samt framsteg med Gripen NG Demo (E) fått Thailand att fundera i nya banor och ser framför sig att en andel av sina F-16 istället ersätts med Gripen. Svårt att säga hur många Gripen som Thailand till slut köper men från dagens 12 till ett 30-tal C/D/E kan inte uteslutas. Över lång tid.
Myten om att Gripen NG har betydligt kortare räckvidd än Rafale lever dock kvar inte minst i Svensk medias rapportering om FX-2. Det Rafale gör bättre är framför allt att klara av tyngre bomblast. Gripen NG kommer med minst lika bra/bättre: sensorer, länkar, cockpit, telekrig, egenskydd, flygprestanda, osv, och har minst lika bra räckvidd (Öppen presentation till BR Senaten. Dassault fifflar med siffrorna). Till halva priset.
Flygvapen som utvärderar vet om de konkurrerande flygplanens prestanda och hur utvecklingsplanerna ser ut men har svårt att tydligt kunna redovisa detta till allmänheten bla pga sekretess. Media är däremot snabba på att okritiskt sprida konkurrenternas desinformation eller vilda historier som journalister själva hittat på eller får serverade - och det har varit tydligt både i Schweiz men även under hela Brasilien-processen. Eller så tar reportern hela klumpsumman av ett anskaffningsprogram (som inkl infrastruktur, vapen, simulatorer, träning, basanläggningar, flygplan, m.m) och delar det med antal flygplan och basunerar ut att "Gripen kostar över en miljard styck". Nej. En Grip kostar runt 300 milj kr.
Tillverkningskontraktet FMV gav Saab på 60 Gripen E (90-99% nya) ger ett styckpris på 273 milj kr. Priset på Rafale C är 556 milj kr. Bägge nationell anskaffning, exkl moms. Driftkostnader för Gripen är omkring 1/3 av Rafale. Sådant spelar in när man ska köpa flygplan och inte minst om man har planer på att flyga över 100 st. Då spelar det kanske mindre roll om ett enskilt flygplan kan bära ett par bomber till. Det motsvarar inte direkt kostnadsdifferensen. Och det här är mycket varför Gripen blir vald om och om igen. Gripen C/NG har 50% vinnar-rate i upphandlingar flygplanen deltagit i. (Edit: Justerade NG till 50% från 66% - glömde Norge där ett tag.)
Modern teknik som klarar kraven till ett lägre pris.
/ Signatory
DN, SvD, SR, SR,
onsdag 18 december 2013
Officiellt: Brasilien har valt Gripen
GRIPEN NG PARA O BRASIL
Jo det blev ett inlägg till. Skrev ju så här igår på bloggen:
Brasilien har som uttalad ambition med upphandlingen att inte bara köpa nya flygplan utan också skapa förutsättningar för inhemsk utveckling av framtida stridsflyggenerationer. Det öppnar upp för ett industri-partnerskap som tex Schweiz aldrig skulle kunna möta upp till och för Försvarsmakten en ökad möjlighet att fortsatt kunna flyga kostnadseffektiva system - med egen koll på känslig teknik. Det är i princip endast Indien och Brasilien som bilateralt hade kunnat erbjuda denna nya möjlighet. Därmed inte sagt att det blir av eller ens går att samsas om gemensamma grundkrav men chanserna för framtida Svensk stridsflygplanstillverkning har ökat markat i och med dagens beslut.
Brasilien väljer förmodligen en ny version av Gripen NG med betydande gemensamma nämnare med svenska Gripen E. Antal flygplan har handlat om 36 stycken men det kan bli både färre och betydligt fler över tid. Vi får avvakta och se vad allt innebär och hur hela affären påverkar FM när väl detaljerna kommer. Det blir förmodligen 8-12 månader av kontraktsförhandlingar. Kanske blir det rent av inte ett färdigt kontrakt före 2015. [Uppdaterat: Brasiliens försvarsminister säger att man vill ha ett kontrakt senast December 2014 vilket vore mycket bra. Undviker presidentvalet.] Under tiden fortsätter det som vanligt i Sverige och vi har Schweiz att förhålla oss till. Idag kom som väntat även beställningen på 60 Gripen E samt dess Meteor-integrering. Och Ungern har firat att man nu flugit 10,000 flygtimmar med Gripen. Gott så.
Försvarsdebatten måste även den fortsätta. Läs därför gästinlägget på Skippers blogg om att chefer måste ta sitt ansvar.
Återigen, God Jul och grattis Linköping med flera :)
Brasiliens Flygvapen (FAB) - Gripen NG
Saab pressmeddelande
Brasiliens försvarsministerium: Gripen Q&A
/ Signatory
Jo det blev ett inlägg till. Skrev ju så här igår på bloggen:
"Blir sista inlägget före jul. Med reservation för att det då inte sker en större nyhetshändelse som förtjänar lite uppmärksamhet."Och det var då för att det hade kommit uppgifter om att ett FX-2 beslut skulle landa idag. Så blev det. Det är för tidigt att spekulera kring vad Brasiliens beslut att välja Gripen [Svensk källa SVT] innebär för både Försvarsmakten och Gripen-systemet men förmodligen är det ett av svenska stridsflygindustrins viktigaste utlandsbeslut någonsin - förutsatt att affären realiseras.
Brasilien har som uttalad ambition med upphandlingen att inte bara köpa nya flygplan utan också skapa förutsättningar för inhemsk utveckling av framtida stridsflyggenerationer. Det öppnar upp för ett industri-partnerskap som tex Schweiz aldrig skulle kunna möta upp till och för Försvarsmakten en ökad möjlighet att fortsatt kunna flyga kostnadseffektiva system - med egen koll på känslig teknik. Det är i princip endast Indien och Brasilien som bilateralt hade kunnat erbjuda denna nya möjlighet. Därmed inte sagt att det blir av eller ens går att samsas om gemensamma grundkrav men chanserna för framtida Svensk stridsflygplanstillverkning har ökat markat i och med dagens beslut.
Brasilien väljer förmodligen en ny version av Gripen NG med betydande gemensamma nämnare med svenska Gripen E. Antal flygplan har handlat om 36 stycken men det kan bli både färre och betydligt fler över tid. Vi får avvakta och se vad allt innebär och hur hela affären påverkar FM när väl detaljerna kommer. Det blir förmodligen 8-12 månader av kontraktsförhandlingar. Kanske blir det rent av inte ett färdigt kontrakt före 2015. [Uppdaterat: Brasiliens försvarsminister säger att man vill ha ett kontrakt senast December 2014 vilket vore mycket bra. Undviker presidentvalet.] Under tiden fortsätter det som vanligt i Sverige och vi har Schweiz att förhålla oss till. Idag kom som väntat även beställningen på 60 Gripen E samt dess Meteor-integrering. Och Ungern har firat att man nu flugit 10,000 flygtimmar med Gripen. Gott så.
Försvarsdebatten måste även den fortsätta. Läs därför gästinlägget på Skippers blogg om att chefer måste ta sitt ansvar.
Återigen, God Jul och grattis Linköping med flera :)
Brasiliens Flygvapen (FAB) - Gripen NG
Saab pressmeddelande
Brasiliens försvarsministerium: Gripen Q&A
/ Signatory
tisdag 17 december 2013
Lästips
Rekommenderar tre mycket läsvärda publiceringar. Tyvärr inte allt för rolig läsning men för att kunna debattera och kämpa på med trovärdiga argument för en bättre Försvarsmakt - hur man än nu vill att den ska se ut - så krävs det ärligt talat att man har en del kött på bena. Information är makt.
Blir sista inlägget före jul. Med reservation för att det då inte sker en större nyhetshändelse som förtjänar lite uppmärksamhet. Önskar er god jul och tackar för visat blogg-intresse. / Signatory
Officerstidningen |
"Den trötthet och förtvivlan som jag ofta möter hos medlemmarna är mycket oroväckande." - Lars Fresker, Förbundsordförande.
Riksrevisionen: FM förmåga |
"Försvarsmakten kommer varken idag eller de närmaste åren att kunna nå upp till de krav på insatsverksamheten som riksdagen och regeringen har beslutat. Det saknas både tillräckligt med personal och materiel."
Russian Military Capability in a Ten-Year Perspective - 2013 |
"Rysslands konventionella militära förmåga har ökat och bedöms fortsätta att öka under den kommande tioårsperioden. Större försvarsutgifter och ökad materielanskaffning kommer att innebära att förbanden blir mer övade och bättre utrustade och beväpnade."-----
Blir sista inlägget före jul. Med reservation för att det då inte sker en större nyhetshändelse som förtjänar lite uppmärksamhet. Önskar er god jul och tackar för visat blogg-intresse. / Signatory
Foto: Garth Calitz |
torsdag 14 november 2013
Försvarsexport och FoT: Att rätta en politiker
Med anledning av en mindre debatt om försvarsindustrin igår kväll pga en tweet från den Moderata politikern Johan Forsell. Ett par uttalanden ska granskas.
Fel. Att Sverige skulle exportera mest försvarsmateriel per capita är en myt som fortfarande lever kvar pga att uppgifter från vissa organisationer ej ifrågasätts.
Fel. Anslaget till Försvarsmaktens Forskning och Teknikutveckling är ca 40% lägre än 2006. Forssells svar till mig är direkt på ämnet försvarsforskning så om han refererar till något annat för att vilseleda läsare eller har fått tag i fel uppgifter vet jag ej.
Försvarsmaterielexport
Norge: nok 4,6 miljarder (4,95 mdkr)
Sverige: sek 9,8 miljarder
Israel: usd 7,5 miljarder (49,8 mdkr)
Befolkning
Norge: 5 051 275
Sverige: 9 532 634
Israel: 7 980 000
Försvarsmaterielexport per capita (sek)
Norge: 980
Sverige: 1028
Israel: 6241
Resultat: Israel exporterar sex gånger så mycket försvarsmateriel per capita som Sverige. Norge är inte långt efter Sverige och registrerade +8,4% av ökad export jämfört med 2011. Sveriges försvarsexport minskade med 30% på ett år.
Sverige har haft en tid med större exportframgångar men vad är det som exporterats? Jo väldigt mycket är avvecklat materiel pga försvarsnedläggningarna; en del uppgraderat och sålt vidare, annat sålt eller uthyrt direkt. Dessa och annat som regel materiel utvecklat med skattepengar och med Försvarsmakten som referenskund. Produkter som beställts för flera år sedan och som nu slutlevereras. Flygplan, ubåtar, pv-system, radarsystem, m.m. Var är då de stora nya affärerna med nyutvecklade system? Ganska tomt i ladorna.
Inte konstigt då att Saab öppnar flera nya utvecklingskontor runt om i världen - i länder som avser satsa på inhemsk industri för att komma bort från importberoende. En syn vi känner igen från förr - om att egenutveckling kan ge både vinster och förluster, men vissa saker måste få kosta lite mer - när det handlar om en nations säkerhet.
Anslag till Försvarsmakten
2006: 991 milj kr (inkl anslagsbesparing, ej inflationsjusterat) Bild
2014: 622 milj kr Bild
Protektionism är som regel ej önskvärt men Sverige har redan en privatägd försvarsindustri (vilket är relativt ovanligt) och det är inte heller vilka varor som helst det handlar om. Man bör nog ha en viss ideologisk ödmjukhet i denna fråga då Sverige är ett litet land. Viktigast är att få operativ effekt och förmåga till rätt pris men det måste finnas ett långsiktigt tänk också. Hetsköp av till synes billigt materiel från hyllan kan tex visa sig dyrt i längden - snabbt omodernt med dyra reservdelar. Som ett exempel.
Forskningsstöd i partnerskap med inhemsk industri och en ambition om att använda egna system förutsatt att operativa krav möts upp kan från svenska erfarenheter förmodligen hjälpa både export och en kostnadseffektiv drift med god insyn och uppgraderingsmöjligheter över tid.
Tillägg 15/11: Som av en händelse har nu Peter Hultqvist, ordförande i riksdagens försvarsutskott (S) skrivit en debattartikel i DI, titulerad "Rädda försvarsindustrin". Socialdemokraterna med Hultqvist pratar ganska mycket om försvarspolitikens brister och utmaningar men har ännu inte kommit med några riktigt skarpa förslag - förmodligen har det en hel del med primära samarbetspartier en S-ledd regering kan tänkas ta stöd av.
Även i denna fråga vill jag vädja till en överenskommelse över block-gränsen som klargör spelregler och förutsättningar för industrin och försvarsmaktens behov - över minst två mandatperioder. Baserat på det parlamentariska läget bör ett sådant avtal absolut utgå ifrån samförstånd mellan S och M. Det går att få till samförstånd i försvarspolitiken, det breda stöd utlandsinsatserna allt som oftast vilar på är ett sådant exempel. Det är nu hög tid att göra en försvarspolitisk insats för Sverige.
// Signatory
Fel. Att Sverige skulle exportera mest försvarsmateriel per capita är en myt som fortfarande lever kvar pga att uppgifter från vissa organisationer ej ifrågasätts.
Fel. Anslaget till Försvarsmaktens Forskning och Teknikutveckling är ca 40% lägre än 2006. Forssells svar till mig är direkt på ämnet försvarsforskning så om han refererar till något annat för att vilseleda läsare eller har fått tag i fel uppgifter vet jag ej.
Försvarsmaterielexport
Tittar på tre länder som ofta förekommer i debatten. Sverige, Norge, Israel. Försvarsexport för 2012 samt befolkningsstatistik vid årsskiftet 2012/2013. Valutaväxling med Google Nov 14. Källor länkade på landsnamn.Försvarsmaterielexport
Norge: nok 4,6 miljarder (4,95 mdkr)
Sverige: sek 9,8 miljarder
Israel: usd 7,5 miljarder (49,8 mdkr)
Befolkning
Norge: 5 051 275
Sverige: 9 532 634
Israel: 7 980 000
Försvarsmaterielexport per capita (sek)
Norge: 980
Sverige: 1028
Israel: 6241
Resultat: Israel exporterar sex gånger så mycket försvarsmateriel per capita som Sverige. Norge är inte långt efter Sverige och registrerade +8,4% av ökad export jämfört med 2011. Sveriges försvarsexport minskade med 30% på ett år.
Sverige har haft en tid med större exportframgångar men vad är det som exporterats? Jo väldigt mycket är avvecklat materiel pga försvarsnedläggningarna; en del uppgraderat och sålt vidare, annat sålt eller uthyrt direkt. Dessa och annat som regel materiel utvecklat med skattepengar och med Försvarsmakten som referenskund. Produkter som beställts för flera år sedan och som nu slutlevereras. Flygplan, ubåtar, pv-system, radarsystem, m.m. Var är då de stora nya affärerna med nyutvecklade system? Ganska tomt i ladorna.
Inte konstigt då att Saab öppnar flera nya utvecklingskontor runt om i världen - i länder som avser satsa på inhemsk industri för att komma bort från importberoende. En syn vi känner igen från förr - om att egenutveckling kan ge både vinster och förluster, men vissa saker måste få kosta lite mer - när det handlar om en nations säkerhet.
Forskning och Teknikutveckling
Att det skett en minskning på anslaget borde alla med en rimlig allmänbildning och intresse för försvarsmakten noterat. Det har även förekommit en mängd artiklar och blogginlägg (Även här) som påtalat det allvarliga läget som tyvärr både kan fördyra och riskera den operativa verksamheten.Anslag till Försvarsmakten
2006: 991 milj kr (inkl anslagsbesparing, ej inflationsjusterat) Bild
2014: 622 milj kr Bild
Protektionism är som regel ej önskvärt men Sverige har redan en privatägd försvarsindustri (vilket är relativt ovanligt) och det är inte heller vilka varor som helst det handlar om. Man bör nog ha en viss ideologisk ödmjukhet i denna fråga då Sverige är ett litet land. Viktigast är att få operativ effekt och förmåga till rätt pris men det måste finnas ett långsiktigt tänk också. Hetsköp av till synes billigt materiel från hyllan kan tex visa sig dyrt i längden - snabbt omodernt med dyra reservdelar. Som ett exempel.
Forskningsstöd i partnerskap med inhemsk industri och en ambition om att använda egna system förutsatt att operativa krav möts upp kan från svenska erfarenheter förmodligen hjälpa både export och en kostnadseffektiv drift med god insyn och uppgraderingsmöjligheter över tid.
Tillägg 15/11: Som av en händelse har nu Peter Hultqvist, ordförande i riksdagens försvarsutskott (S) skrivit en debattartikel i DI, titulerad "Rädda försvarsindustrin". Socialdemokraterna med Hultqvist pratar ganska mycket om försvarspolitikens brister och utmaningar men har ännu inte kommit med några riktigt skarpa förslag - förmodligen har det en hel del med primära samarbetspartier en S-ledd regering kan tänkas ta stöd av.
Även i denna fråga vill jag vädja till en överenskommelse över block-gränsen som klargör spelregler och förutsättningar för industrin och försvarsmaktens behov - över minst två mandatperioder. Baserat på det parlamentariska läget bör ett sådant avtal absolut utgå ifrån samförstånd mellan S och M. Det går att få till samförstånd i försvarspolitiken, det breda stöd utlandsinsatserna allt som oftast vilar på är ett sådant exempel. Det är nu hög tid att göra en försvarspolitisk insats för Sverige.
// Signatory
torsdag 24 oktober 2013
Ohörda flygtekniker
Det pratas för lite om arbetssituationen för alla de anställda som producerar flygtid åt Försvarsmakten. Att det finns så kallade "utmaningar" kring personalfrågor och rent materiellt har varit känt över en längre tid. Myndigheten anser att läget är hanterbart. Så länge regeringen är nöjd så går det bra.
Ytterst sällan talas det öppet och i klarspråk (i vissa fall pga arbetets natur) om arbetssituationen från en markoperativ nivå så att en korrekt bild av verkligheten når ut till allmänheten - och därmed våra beslutsfattare. När politiker avlägger förbandsbesök kommer inte hela bilden fram. Jag skulle uppmuntra anställda som inte känner sig hörda att via brev/mail-vägen skriva några rader till just våra försvarspolitiker. Även om det som är bra. Tyvärr verkar det finnas en skepsis bland politiker till vad som läggs upp på försvarsbloggar så direkta personliga brev är något jag skulle föreslå i detta fallet.
En inblick levererades under onsdagen av TV4 Luleå i ett kortare inslag om situationen för flygtekniker på F 21. Ingen FM-anställd eller Försvarsmaktsansvarig uttalar sig i inslaget.
Intro:
Många flygtekniker på F 21 väljer att söka sig till privata arbetsgivare.
Nästan var femte teknikertjänst är vakant bara i Luleå och Officersförbundet menar nu att JAS-plan riskerar att bli fast på marken pga personalbristen.
Sammanfattat:
Bristande förtroende för Försvarsmakten som arbetsgivare.
Hög arbetsbelastning riskerar tillgängligheten på skrov.
Flygsäkerhet.
/ Signatory
Ytterst sällan talas det öppet och i klarspråk (i vissa fall pga arbetets natur) om arbetssituationen från en markoperativ nivå så att en korrekt bild av verkligheten når ut till allmänheten - och därmed våra beslutsfattare. När politiker avlägger förbandsbesök kommer inte hela bilden fram. Jag skulle uppmuntra anställda som inte känner sig hörda att via brev/mail-vägen skriva några rader till just våra försvarspolitiker. Även om det som är bra. Tyvärr verkar det finnas en skepsis bland politiker till vad som läggs upp på försvarsbloggar så direkta personliga brev är något jag skulle föreslå i detta fallet.
En inblick levererades under onsdagen av TV4 Luleå i ett kortare inslag om situationen för flygtekniker på F 21. Ingen FM-anställd eller Försvarsmaktsansvarig uttalar sig i inslaget.
Inslagsöverblick - TV4 Luleå |
Många flygtekniker på F 21 väljer att söka sig till privata arbetsgivare.
Nästan var femte teknikertjänst är vakant bara i Luleå och Officersförbundet menar nu att JAS-plan riskerar att bli fast på marken pga personalbristen.
Sammanfattat:
Bristande förtroende för Försvarsmakten som arbetsgivare.
Hög arbetsbelastning riskerar tillgängligheten på skrov.
Flygsäkerhet.
/ Signatory
fredag 4 oktober 2013
IO14: När ska riksdag och regering förstå?
Det är fredag och jag försökte se på en film men tankarna gick till IO14 så det får bli ett snabbt inlägg för att få tillbaka koncentrationen.
Som bekant är det ganska många av oss som varit minst sagt irriterade på att riksdagen 2009 klubbade igenom ett försvarsbeslut med en insatsorganisation som rimligtvis aldrig skulle kunna förverkligas. Att göra en så stor omställning utan en ekonomisk buffert innebar i sig uppenbara risker. Riksdagen var kanske inte riktigt så naiv om att IO14 faktiskt skulle bli fullt materiellt och personellt uppfylld redan från 2014 men antog nog att större delen av organisationen skulle vara strukturellt uppbyggt vid det laget.
Försvarsmakten meddelade sedan som bekant att målet för att bli helt klar med omställningen var 2019 men med en brasklapp om att det skulle kräva ökade anslag från 2015. Målet har sedan blivit till en sorts ambition 2022-2023 för att nu i praktiken helt skrivas av.
Perspektivstudien är tydlig i sitt konstaterande:
"Insatsorganisation 14 kan inte realiseras, då den framför allt materiellt inte kan uppfyllas."
Just materielanslaget är det som regering Reinfeldt I/II har urholkat som mest trots upprepade varningar från Försvarsmakten och vass kritik från Riksrevisionen om materielförsörjningen. För att inte tala om alla insatta personer som ofta debatterat ämnet. Bla kritik om hur vissa materielinköp har av regeringen beslutats oerhört snabbt (Helikopter 16) och därmed fördröjt eller strukit andra anskaffningar då kompenserande medel saknats. Andra anskaffningar har däremot fått vänta oerhört länge på regeringens medgivande ibland så länge att årets anslag ej fullt ut kunnat användas - en sorts påtvingad besparing. Denna metod har även drabbat anslaget för internationella insatser som länge varit alltför överdimensionerat. Miljardbelopp har försvunnit dessa två vägar. Allt detta är ju känt sedan tidigare och finns att läsa om på försvarsbloggar. Långsiktig underfinansiering på materielsidan ökades som bekant på med beslutet om JAS 39E.
Försvarsministern svarade bara några dagar före perspektivstudien på en fråga ställd av Peter Hultqvist (S) om hur nya besparingar på personalkostnaderna skulle påverka operativa förmåga. Hon nämner i detta att regeringen satsar 200 milj kr nästa år på bla rekrytering och övningar. I media brukar det heta att regeringen satsar totalt 1,4 mdkr mer på försvaret (över 4 år) men så vitt jag vet så får vi en ny regering 2014 och hur den ser ut återstår att se. Den här regeringen har 1 år kvar så det känns inte vidare seriöst att räkna in något mer än dessa 200 miljoner - speciellt med tanke på hur ofta Reinfeldt I/II flyttat om och justerat inom försvarsmaktens ekonomiska ramar.
I hennes svar finns även detta uttalande av försvarsministern:
Genom att samtidigt tillföra medel för rekrytering av tidvis tjänstgörande personal samt för övningsverksamhet syftar åtgärderna till att säkerställa att den av riksdagen beslutade insatsorganisationen kan genomföras inom angivna ekonomiska ramar.
Sedan dess har alltså Försvarsmakten konstaterat - igen - att det inte alls går.
Så jag ställer frågan - när ska riksdag och regering förstå?
/ Signatory
Läs även: Annika Nordgren Christensen, Skipper
Som bekant är det ganska många av oss som varit minst sagt irriterade på att riksdagen 2009 klubbade igenom ett försvarsbeslut med en insatsorganisation som rimligtvis aldrig skulle kunna förverkligas. Att göra en så stor omställning utan en ekonomisk buffert innebar i sig uppenbara risker. Riksdagen var kanske inte riktigt så naiv om att IO14 faktiskt skulle bli fullt materiellt och personellt uppfylld redan från 2014 men antog nog att större delen av organisationen skulle vara strukturellt uppbyggt vid det laget.
Försvarsmakten meddelade sedan som bekant att målet för att bli helt klar med omställningen var 2019 men med en brasklapp om att det skulle kräva ökade anslag från 2015. Målet har sedan blivit till en sorts ambition 2022-2023 för att nu i praktiken helt skrivas av.
Perspektivstudien är tydlig i sitt konstaterande:
"Insatsorganisation 14 kan inte realiseras, då den framför allt materiellt inte kan uppfyllas."
Just materielanslaget är det som regering Reinfeldt I/II har urholkat som mest trots upprepade varningar från Försvarsmakten och vass kritik från Riksrevisionen om materielförsörjningen. För att inte tala om alla insatta personer som ofta debatterat ämnet. Bla kritik om hur vissa materielinköp har av regeringen beslutats oerhört snabbt (Helikopter 16) och därmed fördröjt eller strukit andra anskaffningar då kompenserande medel saknats. Andra anskaffningar har däremot fått vänta oerhört länge på regeringens medgivande ibland så länge att årets anslag ej fullt ut kunnat användas - en sorts påtvingad besparing. Denna metod har även drabbat anslaget för internationella insatser som länge varit alltför överdimensionerat. Miljardbelopp har försvunnit dessa två vägar. Allt detta är ju känt sedan tidigare och finns att läsa om på försvarsbloggar. Långsiktig underfinansiering på materielsidan ökades som bekant på med beslutet om JAS 39E.
Försvarsministern svarade bara några dagar före perspektivstudien på en fråga ställd av Peter Hultqvist (S) om hur nya besparingar på personalkostnaderna skulle påverka operativa förmåga. Hon nämner i detta att regeringen satsar 200 milj kr nästa år på bla rekrytering och övningar. I media brukar det heta att regeringen satsar totalt 1,4 mdkr mer på försvaret (över 4 år) men så vitt jag vet så får vi en ny regering 2014 och hur den ser ut återstår att se. Den här regeringen har 1 år kvar så det känns inte vidare seriöst att räkna in något mer än dessa 200 miljoner - speciellt med tanke på hur ofta Reinfeldt I/II flyttat om och justerat inom försvarsmaktens ekonomiska ramar.
I hennes svar finns även detta uttalande av försvarsministern:
Genom att samtidigt tillföra medel för rekrytering av tidvis tjänstgörande personal samt för övningsverksamhet syftar åtgärderna till att säkerställa att den av riksdagen beslutade insatsorganisationen kan genomföras inom angivna ekonomiska ramar.
Sedan dess har alltså Försvarsmakten konstaterat - igen - att det inte alls går.
Så jag ställer frågan - när ska riksdag och regering förstå?
/ Signatory
Läs även: Annika Nordgren Christensen, Skipper
onsdag 11 september 2013
Många nyheter blev det
September är sista månaden i "JAS-kvartalet". Onsdagen blev en rejäl nyhetsdag.
Thailand : Ceremoni och besked om avsikt att beställa fler flygplan
Hela ordern under "Peace Suvarnabhumi" om tolv Saab Gripen C/D, två radarflygplan Saab 340 AEW och två Saab 340B ställdes upp på Wing 7 Surat Thani idag med tillbehör så som sjömålsrobot och jaktrobot IRIS-T.
Flygvapenchefen nämnde i samband med ceremonin att man vill se åtminstone 18 Gripenplan. Sett till hela sin flygplansflotta så har Thailand ett framtida moderniseringsbehov större än så men landet köper som regel flygplan i mindre omgångar. Så var fallet med F-16 som anskaffades i fyra omgångar plus en femte omgång av donerade flygplan från Singapore. En positiv om än väntad signal.
Se många fler bilder här.
Schweiz : Klartecken från parlamentet
Med något större majoritet än väntat så röstades upphandlingen av 22 st Gripen E igenom. Även votering om finansiering och om att flygplanet ska utrustas med markmålsvapen gick igenom med god marginal.
Nästa steg är då Ständerrådet som på onsdag nästa vecka förväntas godkänna både köp och finansiering. Men det ska vara med kvalificerad majoritet och därför ska en seger ej tas ut i förskott. Går det igenom förväntas en folkomröstning - dock ej tidigare än 18 Maj 2014 som tekniskt sett gäller den speciella lag för en fond ur vilken köpet ska finansieras.
Tjeckien : Inriktningsbeslut om fjorton års förlängning
Den Tjeckiske försvarsministern har presenterat innehållet i det lease-avtal som en ny regering förväntas skriva under. Avtalet som uppges vara 32% billigare än det nuvarande omfattar 12 år med 2 ytterligare på option. Nu återstår förutom ett val i Tjeckien också vissa detaljer men det verkar finnas bred samsyn i Tjeckien om att detta är rätt val och kontraktet bör skrivas under inom några månader. Försvarsministeriet ska återkomma med ett resultat i December. Flygplanen kommer uppgraderas, utrustas med LINK-16 och ska börja användas i Luft-till-Mark roll.
Sverige, Finland, Norge : Arctic Challenge Exercise
Som vi redan hört så leder besparingarna i Försvarsmakten till att färre flygtimmar kommer produceras i övningen men det ska ändå bli en mycket nyttig övning för samtliga inblandade. I avdelningen spetsnosar kommer förutom våra vanliga flygplanstyper i Cross Border Training North även ett imponerande deltagande med USAFE F-15 och RAF Eurofighter Typhoon.
Det var onsdagen i stort. Det händer alltså saker hela tiden. För andra dagar och ytterligare källor besök gärna Twitterkontot.
Uppdatering:
Boeing and Saab will announce “in weeks rather than months” that they will team up to offer the JAS 39 Gripen for the U.S. Air Force’s T-X future trainer requirement, according to sources familiar with the deal. Aviation Week
Uppdatering: Saab: Inga Gripen till USA
Thailand : Ceremoni och besked om avsikt att beställa fler flygplan
Hela ordern under "Peace Suvarnabhumi" om tolv Saab Gripen C/D, två radarflygplan Saab 340 AEW och två Saab 340B ställdes upp på Wing 7 Surat Thani idag med tillbehör så som sjömålsrobot och jaktrobot IRIS-T.
Uppställning: Bild via Alert5 |
Flygvapenchefen nämnde i samband med ceremonin att man vill se åtminstone 18 Gripenplan. Sett till hela sin flygplansflotta så har Thailand ett framtida moderniseringsbehov större än så men landet köper som regel flygplan i mindre omgångar. Så var fallet med F-16 som anskaffades i fyra omgångar plus en femte omgång av donerade flygplan från Singapore. En positiv om än väntad signal.
Se många fler bilder här.
Schweiz : Klartecken från parlamentet
Med något större majoritet än väntat så röstades upphandlingen av 22 st Gripen E igenom. Även votering om finansiering och om att flygplanet ska utrustas med markmålsvapen gick igenom med god marginal.
Nästa steg är då Ständerrådet som på onsdag nästa vecka förväntas godkänna både köp och finansiering. Men det ska vara med kvalificerad majoritet och därför ska en seger ej tas ut i förskott. Går det igenom förväntas en folkomröstning - dock ej tidigare än 18 Maj 2014 som tekniskt sett gäller den speciella lag för en fond ur vilken köpet ska finansieras.
Tjeckien : Inriktningsbeslut om fjorton års förlängning
Den Tjeckiske försvarsministern har presenterat innehållet i det lease-avtal som en ny regering förväntas skriva under. Avtalet som uppges vara 32% billigare än det nuvarande omfattar 12 år med 2 ytterligare på option. Nu återstår förutom ett val i Tjeckien också vissa detaljer men det verkar finnas bred samsyn i Tjeckien om att detta är rätt val och kontraktet bör skrivas under inom några månader. Försvarsministeriet ska återkomma med ett resultat i December. Flygplanen kommer uppgraderas, utrustas med LINK-16 och ska börja användas i Luft-till-Mark roll.
Utgående premiärminister Rusnoka och försvarsminister Picek berättar om Gripen-avtalet |
Sverige, Finland, Norge : Arctic Challenge Exercise
Som vi redan hört så leder besparingarna i Försvarsmakten till att färre flygtimmar kommer produceras i övningen men det ska ändå bli en mycket nyttig övning för samtliga inblandade. I avdelningen spetsnosar kommer förutom våra vanliga flygplanstyper i Cross Border Training North även ett imponerande deltagande med USAFE F-15 och RAF Eurofighter Typhoon.
Det var onsdagen i stort. Det händer alltså saker hela tiden. För andra dagar och ytterligare källor besök gärna Twitterkontot.
Uppdatering:
Boeing and Saab will announce “in weeks rather than months” that they will team up to offer the JAS 39 Gripen for the U.S. Air Force’s T-X future trainer requirement, according to sources familiar with the deal. Aviation Week
Uppdatering: Saab: Inga Gripen till USA
/ Signatory
onsdag 21 augusti 2013
Försvarslogistik: Statskontorets bistra delrapport
Statskontoret granskar nu löpande regeringens reformering av försvarslogistiken. Nyligen kom den första delrapporten.
Enligt regeringen reformeras logistiktjänster och materielanskaffning för att frigöra resurser från stödverksamhet till uppbyggnaden av den nya insatsorganistionen. Regeringen har beslutat att 760 miljoner kronor ska sparas per år från och med 2015.
Statskontoret konstaterar att det finns stor risk att regeringens besparingskrav inte nås.
Sammantaget kan endast 610 av 760 miljoner genomföras och det först 2016, ett år senare än vad regeringen har angett.
Oklar startpunkt för besparingarna - Regeringens krav har förändrats och försvårar uppföljningen av reformen.
Utkontraktering av försvarslogistik förskjuts - Regeringen vill utkontraktera logistiktjänster till privata utförare. Det är nu osäkert när detta steg kan tas då riksdagen vill ta ställning till frågan.
Oklara ekonomiska konsekvenser av verksamhetsöverföringen - Statskontoret konstaterar att ansvarsförhållandena mellan Försvarsmakten och FMV är oklara. Overhead-kostnader har ökat med 60 miljoner kronor. Statskontoret ser stor risk för att kostnader kommer att vältras över mellan myndigheterna samt redovisningssvårigheter.
Komplext logistikflöde mellan myndigheterna försvårar effektiviseringar - Pga en uppdelad logistiktjänst råder delat ansvar i försörjningskedjan mellan central och lokal förrådshållning, samt transportverksamhet. Detta har skapat ett komplext logistikflöde som riskerar öka kostnader.
Den mest omfattande delen i logistikreformen återstår - Statskontoret konstaterar att det är först när reformen är genomförd, dvs. tidigast 2015, som långsiktigt kostnadseffektiva lösningar kan hittas. Under omställningsprocessen bedömer därför Statskontoret att det finns begränsat med möjligheter för att genomföra större kostnadsminskningar.
Nästa delrapport kommer i april 2014.
Enligt regeringen reformeras logistiktjänster och materielanskaffning för att frigöra resurser från stödverksamhet till uppbyggnaden av den nya insatsorganistionen. Regeringen har beslutat att 760 miljoner kronor ska sparas per år från och med 2015.
Statskontoret konstaterar att det finns stor risk att regeringens besparingskrav inte nås.
Sammantaget kan endast 610 av 760 miljoner genomföras och det först 2016, ett år senare än vad regeringen har angett.
Oklar startpunkt för besparingarna - Regeringens krav har förändrats och försvårar uppföljningen av reformen.
Utkontraktering av försvarslogistik förskjuts - Regeringen vill utkontraktera logistiktjänster till privata utförare. Det är nu osäkert när detta steg kan tas då riksdagen vill ta ställning till frågan.
Oklara ekonomiska konsekvenser av verksamhetsöverföringen - Statskontoret konstaterar att ansvarsförhållandena mellan Försvarsmakten och FMV är oklara. Overhead-kostnader har ökat med 60 miljoner kronor. Statskontoret ser stor risk för att kostnader kommer att vältras över mellan myndigheterna samt redovisningssvårigheter.
Komplext logistikflöde mellan myndigheterna försvårar effektiviseringar - Pga en uppdelad logistiktjänst råder delat ansvar i försörjningskedjan mellan central och lokal förrådshållning, samt transportverksamhet. Detta har skapat ett komplext logistikflöde som riskerar öka kostnader.
Den mest omfattande delen i logistikreformen återstår - Statskontoret konstaterar att det är först när reformen är genomförd, dvs. tidigast 2015, som långsiktigt kostnadseffektiva lösningar kan hittas. Under omställningsprocessen bedömer därför Statskontoret att det finns begränsat med möjligheter för att genomföra större kostnadsminskningar.
Nästa delrapport kommer i april 2014.
torsdag 13 juni 2013
Läs Officerstidningen
Officerstidningen 4/2013 [PDF] från Officersförbundet är full med artiklar som berör oss alla.
I senaste numret finns flera ämnen jag avsett skriva mer om på bloggen men som hitintills fallit bort pga andra prioriteringar. Det berör forskning och utveckling på kritiskt låg nivå, personalfrågor med bla underbemanning och arbetsbelastningar, Riksdagsbeslut 5 med tuffa besparingar, Flygvapnets basorganisation som bör förändras ännu en gång, och frågor som berör logistik och materiel.
Även om artilleri, försvarsberedning och veteranmonumentets invigning med medaljering finns att läsa. Plus mycket mer. Jag tackar OF för bra val av artiklar och uppmanar alltså till genomläsning.
/ Signatory
I senaste numret finns flera ämnen jag avsett skriva mer om på bloggen men som hitintills fallit bort pga andra prioriteringar. Det berör forskning och utveckling på kritiskt låg nivå, personalfrågor med bla underbemanning och arbetsbelastningar, Riksdagsbeslut 5 med tuffa besparingar, Flygvapnets basorganisation som bör förändras ännu en gång, och frågor som berör logistik och materiel.
Även om artilleri, försvarsberedning och veteranmonumentets invigning med medaljering finns att läsa. Plus mycket mer. Jag tackar OF för bra val av artiklar och uppmanar alltså till genomläsning.
/ Signatory
fredag 31 maj 2013
Om försvarsberedningen och hotbilder
Länk: Försvarsberedningens säkerhetspolitiska omvärldsanalys [PDF]:
Tänker inte pga tidsbrist kommentera innehållet just nu utan förväntar mig att nyhetskällor kommer fokusera på beredningens syn på utvecklingen i Ryssland. Möjligheterna till ökat Nordiskt samarbete ser ut att få stort utrymme i själva rapporten.
Följande text är skriven i förväg angående pratet i media om "hotbild".
Ofta blir det en hysterisk debatt kring Ryssland som ett eventuellt militärt hot - som då även brukar inkludera NATO-frågan. Det är tråkigt att det blir just fokus på dagens militära hotbild istället för att se till förmågeutvecklingen som i sin tur kan påverka säkerhetspolitiska beslut. Även i frågor som kommunikation, handel och utlandsdiplomati.
Den ryska flygövningen i påskas skapade en debatt som la mycket energi på frågan om Ryssland är på väg att bli ett militärt hot mot Sverige men kärnfrågan skulle hellre handlat om statusen på den svenska incidentberedskapen (rote). Brister som uppdagades i media är bara toppen av isberget när det gäller svensk förmågekapacitet - både i bredd och djup. Våra egna brister tillsammans med modernisering och förmågeuppbyggnad i andra länder är två skarpa faktorer som påverkar vår säkerhet över lång tid framöver. Hotbilder kan som vi vet förändras över en natt men förmågor tar relativt lång tid att bygga upp. Halkar vi efter med att kunna ställa upp med försvarsförmågor (allt från nätattacker till väpnade angrepp) tar vi inte heller ansvar för att faktiskt kunna agera med kort varsel vid förändrade hotbilder. De ryska flygplanen kunde istället varit en flygplanskapning med sikte på att slå ut Sveriges riksdag pga vår inblandning i en internationell insats.
Vill man ha beredskap att agera mot det oväntade måste man ha förmågor på plats. Avsaknad av militära förmågor ökar riskerna för säkerhetspolitisk mobbning - något som i längden kan betyda både förlorade lunchpengar och svidande blåtiror.
Länkar till mer läsning/kommentarer:
SVT, SvD, DN, Ekot
Bloggar: Skipper, Annika Nordgren Christensen, Carl Bildt, . . .
Tänker inte pga tidsbrist kommentera innehållet just nu utan förväntar mig att nyhetskällor kommer fokusera på beredningens syn på utvecklingen i Ryssland. Möjligheterna till ökat Nordiskt samarbete ser ut att få stort utrymme i själva rapporten.
Följande text är skriven i förväg angående pratet i media om "hotbild".
Ofta blir det en hysterisk debatt kring Ryssland som ett eventuellt militärt hot - som då även brukar inkludera NATO-frågan. Det är tråkigt att det blir just fokus på dagens militära hotbild istället för att se till förmågeutvecklingen som i sin tur kan påverka säkerhetspolitiska beslut. Även i frågor som kommunikation, handel och utlandsdiplomati.
Den ryska flygövningen i påskas skapade en debatt som la mycket energi på frågan om Ryssland är på väg att bli ett militärt hot mot Sverige men kärnfrågan skulle hellre handlat om statusen på den svenska incidentberedskapen (rote). Brister som uppdagades i media är bara toppen av isberget när det gäller svensk förmågekapacitet - både i bredd och djup. Våra egna brister tillsammans med modernisering och förmågeuppbyggnad i andra länder är två skarpa faktorer som påverkar vår säkerhet över lång tid framöver. Hotbilder kan som vi vet förändras över en natt men förmågor tar relativt lång tid att bygga upp. Halkar vi efter med att kunna ställa upp med försvarsförmågor (allt från nätattacker till väpnade angrepp) tar vi inte heller ansvar för att faktiskt kunna agera med kort varsel vid förändrade hotbilder. De ryska flygplanen kunde istället varit en flygplanskapning med sikte på att slå ut Sveriges riksdag pga vår inblandning i en internationell insats.
Vill man ha beredskap att agera mot det oväntade måste man ha förmågor på plats. Avsaknad av militära förmågor ökar riskerna för säkerhetspolitisk mobbning - något som i längden kan betyda både förlorade lunchpengar och svidande blåtiror.
Länkar till mer läsning/kommentarer:
SVT, SvD, DN, Ekot
Bloggar: Skipper, Annika Nordgren Christensen, Carl Bildt, . . .
onsdag 1 maj 2013
Chuck Yeager om svenska flygplan
Chuck Yeager är bland annat känd som den första människan att bryta ljudvallen. Hans långa karriär som stridspilot och testpilot är imponerande. Här ovan ser ni ett svar på en fråga om några Saab-kärror. Den tackar vi för. Yeager är tämligen kritisk mot F-35 som ni kan se längre ner här på sidan.
Gripen kostar kanske inte riktigt omkring 1/10 av F-35 som så men det kanske inte heller är så långt ifrån när man väl summerar utveckling (minst x 10), inköp (minst x 2) och drift (minst x 3).
Ett kort inlägg för att önska en trevlig valborg!
Uppdatering 29-08-2016. Yeager bekräftar att flygningen skedde i Sydafrika.
Uppdatering 29-08-2016. Yeager bekräftar att flygningen skedde i Sydafrika.
/Signatory
I was asked my opinion about the F-35. It's a waste of money. Far too expensive. Give me an F-15 E - less expensive, will do the job.
— Chuck Yeager (@GenChuckYeager) April 26, 2013
tisdag 23 april 2013
Incidentberedskap: Att sova när andra är vakna
Försvarsbloggare visste, Försvarsmakten visste, Riksrevisionen visste, Regeringen visste.
SvD:s avslöjande om statusen på vår incidentberedskap kom som en väckarklocka för inte bara den breda allmänheten men även för flertalet politiker - t.o.m några som jobbar specifikt med försvarspolitik. I försvarsutskottet är man nu så eniga om att sömnen har rubbats att man beslutade tillkalla sig försvarsmakten för att få information om verksamheten.
I ett tidigare inlägg visade jag på brister som Försvarsmakten listade i sin årsredovisning för 2011 och där finns helt öppet en mening som lyder:
Skulle någon som läst "inom valda tidsperioder" inte förstå innebörden? Förmodligen inte.
Årsredovisningen kom ut i februari 2012 dvs gott om tid för att man skulle hinna läsa igenom (eller rent av bara läst en sammanfattning på försvarsbloggar), ställa uppföljande frågor, debattera offentligt, eller om regeringen så ville - förändra försvarsmaktens direktiv. Även via RRV och i årsredovsningen för 2012 finns ett liknande stycke som kunde lett till uppföljningsfrågor. Avslöjandet har såklart genererat kommentarer från försvarspolitiker.
Peter Rådberg (MP) :
SvD: Tycker du att man ska ha beredskap dygnet runt?
– Ja, det har vi. Vi har två plan som alltid är beredda. Frågan är varför vi inte gick upp nu och det måste försvarsmakten svara på själva.
Peter Hultqvist (S) :
SvD: Peter Hultqvist har inte fått någon information om att Gripenplanen bara är redo vissa delar av dygnet.
– Jag har inte haft någon sådan information i utskottet de senaste två åren. För min del har jag utgått ifrån att man har 24 timmars beredskap, säger Peter Hultqvist.
Bägge hade fel.
Cecilia Widegren (M):
SvD: Cecilia Widegren (M), uppger att omfattningen av incidentberedskapen inte var någon nyhet för henne.
– Nej, riksdagen har fattat beslut om nationell incidentberedskap året runt och dygnet runt, men den sker ju på olika sätt och vis. Den är bemannad jämt med luftberedskap, men inte bemannad jämt med stridspiloter, säger hon till TT.
Cecilia Widegren upprepar i princip det insatschef Anders Silwer sa på presskonferensen så det får vara osagt om hon verkligen visste eller ej. En av de bättre kommentarerna kom från Torbjörn Björlund (V) som är inne på att försvarsmakten har personalförsörjningsproblem. Visst är det så.
På Twitter har många kommenterat, jag själv inledde med att inte vara förvånad och undrade om det var dålig underättelse pga Putins plötsliga order om beredskapsövning några timmar före. Sen kom de nyvakna politikerna i media och då reagerade jag igen:
Gripen News @GripenNews 22 Apr
Det är synd att vi endast får upp debatten om försvarsmakten genom händelser som lätt piskas upp till att bli sensationella. En uppmaning måste därför bli att ställa många fler frågor. Detta gäller såklart journalister och politiker i hög grad. Man kan även gå in på försvarsbloggares hemsidor och delta i debatter. Ibland är det så enkelt som att någon pekar ut rätt rad i en årsredovisning.
Andra försvarsbloggare har redan varit flitiga på ämnet så kika in via blogglistan och ta del av en kunskapsbank som är helt gratis att läsa.
Sen kan vi fundera på vilka fler ämnen väckarklockan måste ringa på?
Läs även nya inlägg från Skipper och Wiseman.
/ Signatory
SvD:s avslöjande om statusen på vår incidentberedskap kom som en väckarklocka för inte bara den breda allmänheten men även för flertalet politiker - t.o.m några som jobbar specifikt med försvarspolitik. I försvarsutskottet är man nu så eniga om att sömnen har rubbats att man beslutade tillkalla sig försvarsmakten för att få information om verksamheten.
I ett tidigare inlägg visade jag på brister som Försvarsmakten listade i sin årsredovisning för 2011 och där finns helt öppet en mening som lyder:
"Flygplan (rote) med incidentuppgifter har funnits tillgänglig med hög startberedskap inom valda tidsperioder"
Skulle någon som läst "inom valda tidsperioder" inte förstå innebörden? Förmodligen inte.
Årsredovisningen kom ut i februari 2012 dvs gott om tid för att man skulle hinna läsa igenom (eller rent av bara läst en sammanfattning på försvarsbloggar), ställa uppföljande frågor, debattera offentligt, eller om regeringen så ville - förändra försvarsmaktens direktiv. Även via RRV och i årsredovsningen för 2012 finns ett liknande stycke som kunde lett till uppföljningsfrågor. Avslöjandet har såklart genererat kommentarer från försvarspolitiker.
Peter Rådberg (MP) :
SvD: Tycker du att man ska ha beredskap dygnet runt?
– Ja, det har vi. Vi har två plan som alltid är beredda. Frågan är varför vi inte gick upp nu och det måste försvarsmakten svara på själva.
Peter Hultqvist (S) :
SvD: Peter Hultqvist har inte fått någon information om att Gripenplanen bara är redo vissa delar av dygnet.
– Jag har inte haft någon sådan information i utskottet de senaste två åren. För min del har jag utgått ifrån att man har 24 timmars beredskap, säger Peter Hultqvist.
Bägge hade fel.
Cecilia Widegren (M):
SvD: Cecilia Widegren (M), uppger att omfattningen av incidentberedskapen inte var någon nyhet för henne.
– Nej, riksdagen har fattat beslut om nationell incidentberedskap året runt och dygnet runt, men den sker ju på olika sätt och vis. Den är bemannad jämt med luftberedskap, men inte bemannad jämt med stridspiloter, säger hon till TT.
Cecilia Widegren upprepar i princip det insatschef Anders Silwer sa på presskonferensen så det får vara osagt om hon verkligen visste eller ej. En av de bättre kommentarerna kom från Torbjörn Björlund (V) som är inne på att försvarsmakten har personalförsörjningsproblem. Visst är det så.
På Twitter har många kommenterat, jag själv inledde med att inte vara förvånad och undrade om det var dålig underättelse pga Putins plötsliga order om beredskapsövning några timmar före. Sen kom de nyvakna politikerna i media och då reagerade jag igen:
Gripen News @GripenNews 22 Apr
Ingen politiker kan komma och säga sig vara förvånad om incidentberedskapen - om de läst senaste årens årsredovisningar #svfm. #säkpol
Den alltid sakliga Annika N Christensen - tidigare försvarspolitiker för Miljöpartiet var inne på samma spår och fyllde på med en bra genomgång som man hittar om man scrollar ner till måndagens tweets.
Andra försvarsbloggare har redan varit flitiga på ämnet så kika in via blogglistan och ta del av en kunskapsbank som är helt gratis att läsa.
Sen kan vi fundera på vilka fler ämnen väckarklockan måste ringa på?
Läs även nya inlägg från Skipper och Wiseman.
/ Signatory
måndag 8 april 2013
Möjliga Gripen-insatser
DR Kongo
Mitt under en katastrofal krishantering efter stridigheterna i Centralafrikanska republiken kom uppgifter om att det Sydafrikanska flygvapnet förstärkt med Gripen-flygplan som del i beredskap inför en större insats i CAR. Ganska snart omväxlades dock ryktena till att det skulle röra sig om en insats i DR Kongo. Det mest specifika ryktet är att Sydafrikanska Gripen-flygplan skall ha skickats till Kinshasa.
Uppdatering 9/4: Foton som uppges varit tagna i lördags har nått media. Gripenplan under mellanlandning i Zambia. Flygplanen skall dock vara på väg hem till Sydafrika efter att toppmötet i Tchad avslog Sydafrikas förslag till en större insats i CAR. Sydafrikas militär och försvarsdepartement har tidigare med kraft förnekat att man genomfört en militär uppbyggnad. Rykten om en insats i DR Kongo lever kvar - månad Juli har nämnts. Oavsett om det nu sker så har Sydafrika visat omvärlden att landet är berett att skicka stridsflygplan utomlands. Gripen-planen nådde dessutom insatsområdet på mycket kort tid under stor hemlighet. /Slut på uppdatering.
Tonläget i den Sydafrikanska debatten är stundtals hög och hetsig med ryktesspridning. Uppgifter från tidigare i år av operativ karaktär avseende möjligheterna att använda Gripen-systemet är inte helt korrekta och är som tidigare år del av en inte helt lätt inrikesfråga om hur SANDF fördelar anslag internt. Därför uppstår rykten som inte motsvarar verkligheten speciellt om man tittar på producerad flygtid, antal piloter samt tillgång till materiel för olika typer av roller.
Det är tufft för SAAF med en regering som ställer nästintill orimliga krav. Ännu tuffare kommer det bli om det ska genomföras både nationella och internationella insatser samtidigt. Att SAAF kommer lösa uppgifterna betvivlar jag inte men hur det påverkar övrig verksamhet som träning och integrationsarbete återstår att se.
Malackasundet
Thailand fick i fredags tre nya Gripen 39C. Under mottagningsceremonin berättade flygchefen att man tänker begära tillstånd att delta i "Eyes in the Sky" projektet tillsammans med Malaysia, Singapore samt Indonesien för att motverka sjöröveri i Malackasundet.
Thailands Flygvapen har på kort tid fått igång en imponerande Gripen-verksamhet. Man flyger mycket, deltar i större övningar och har redan två uppvisningspiloter (J-Knight och Neon). Uppvisning skedde nu senast under mässan LIMA i Malaysia.
Slovenien
Ungern och Slovenien sitter nu i slutförhandlingar om att Ungerska Gripen-flygplan ska genomföra luftrumsövervaknng över Slovenien.
Island och Baltstaterna
Här har vi dels en Ungersk inriktning att delta i både Baltic Air Policing samt insats på Island. Något mer konkret finns inte nu förutom en uttalad ambition. Möjligen insats 2014 och 2015. Även Sveriges ambitioner siktar på en Islands-insats. Det återstår att se hur det blir med den saken. Tjeckien siktar in sig på en tredje vända i Baltic Air Policing år 2014-2015 samt mot Island.
Ibland får man nypa sig i armen när man ser att Svensktillverkade stridsflygplan börjar komma till användning runt om i världen. Gripen-verksamhet på tre kontinenter.
/ Signatory
Ps. Idag skickades två JAS 39C till Schweiz för att skjuta med Akan. Uppdatering: Wiseman påminner om att den stora flygövningen Frisian Flag startar nästa vecka i Nederländerna. Sverige deltar med Gripen. Ds.
Mitt under en katastrofal krishantering efter stridigheterna i Centralafrikanska republiken kom uppgifter om att det Sydafrikanska flygvapnet förstärkt med Gripen-flygplan som del i beredskap inför en större insats i CAR. Ganska snart omväxlades dock ryktena till att det skulle röra sig om en insats i DR Kongo. Det mest specifika ryktet är att Sydafrikanska Gripen-flygplan skall ha skickats till Kinshasa.
Uppdatering 9/4: Foton som uppges varit tagna i lördags har nått media. Gripenplan under mellanlandning i Zambia. Flygplanen skall dock vara på väg hem till Sydafrika efter att toppmötet i Tchad avslog Sydafrikas förslag till en större insats i CAR. Sydafrikas militär och försvarsdepartement har tidigare med kraft förnekat att man genomfört en militär uppbyggnad. Rykten om en insats i DR Kongo lever kvar - månad Juli har nämnts. Oavsett om det nu sker så har Sydafrika visat omvärlden att landet är berett att skicka stridsflygplan utomlands. Gripen-planen nådde dessutom insatsområdet på mycket kort tid under stor hemlighet. /Slut på uppdatering.
Fyra Gripen-plan på Ndola flygplats i Zambia Foto: Johan Morgan (via Beeld) |
Tonläget i den Sydafrikanska debatten är stundtals hög och hetsig med ryktesspridning. Uppgifter från tidigare i år av operativ karaktär avseende möjligheterna att använda Gripen-systemet är inte helt korrekta och är som tidigare år del av en inte helt lätt inrikesfråga om hur SANDF fördelar anslag internt. Därför uppstår rykten som inte motsvarar verkligheten speciellt om man tittar på producerad flygtid, antal piloter samt tillgång till materiel för olika typer av roller.
Det är tufft för SAAF med en regering som ställer nästintill orimliga krav. Ännu tuffare kommer det bli om det ska genomföras både nationella och internationella insatser samtidigt. Att SAAF kommer lösa uppgifterna betvivlar jag inte men hur det påverkar övrig verksamhet som träning och integrationsarbete återstår att se.
Malackasundet
Thailand fick i fredags tre nya Gripen 39C. Under mottagningsceremonin berättade flygchefen att man tänker begära tillstånd att delta i "Eyes in the Sky" projektet tillsammans med Malaysia, Singapore samt Indonesien för att motverka sjöröveri i Malackasundet.
Thailands Flygvapen har på kort tid fått igång en imponerande Gripen-verksamhet. Man flyger mycket, deltar i större övningar och har redan två uppvisningspiloter (J-Knight och Neon). Uppvisning skedde nu senast under mässan LIMA i Malaysia.
Slovenien
Ungern och Slovenien sitter nu i slutförhandlingar om att Ungerska Gripen-flygplan ska genomföra luftrumsövervaknng över Slovenien.
Island och Baltstaterna
Här har vi dels en Ungersk inriktning att delta i både Baltic Air Policing samt insats på Island. Något mer konkret finns inte nu förutom en uttalad ambition. Möjligen insats 2014 och 2015. Även Sveriges ambitioner siktar på en Islands-insats. Det återstår att se hur det blir med den saken. Tjeckien siktar in sig på en tredje vända i Baltic Air Policing år 2014-2015 samt mot Island.
Ibland får man nypa sig i armen när man ser att Svensktillverkade stridsflygplan börjar komma till användning runt om i världen. Gripen-verksamhet på tre kontinenter.
/ Signatory
Ps. Idag skickades två JAS 39C till Schweiz för att skjuta med Akan. Uppdatering: Wiseman påminner om att den stora flygövningen Frisian Flag startar nästa vecka i Nederländerna. Sverige deltar med Gripen. Ds.
Gripenplan landar i Schweiz 8 April - Foto: Peter Liander |
torsdag 28 februari 2013
Graf: Försvarsministern i DI om ekonomin
Karin Enström (M) i DI om Försvarsmaktens ekonomi samma dag som myndigheten lämnar in sitt budgetunderlag för 2014 samt ett fördjupat underlag RB 7 om långsiktig ekonomi.
Enström fokuserar på två punkter, dels att Socialdemokraterna lämnade över en sämre Försvarsmakt än den som regeringen försöker bygga. Det andra att Försvarsmakten behöver bättre styrning. Det senare vilar på ett argument att "trots" att regeringen tillfört anslag till materiel och förband så klarar Försvarsmakten inte av sin framtida ekonomi. Späs på med att FM måste komma med underlag som är väl underbyggda. Positioneringen kan tolkas som något av en misstroendeförklaring mot Försvarsmakten. Här syns även ett försök till att vilseleda allmänheten om materielanslaget.
"Regeringen har höjt anslagen till materiel och Försvarsmaktens förbandsverksamhet de senaste åren." - Försvarsminister Karin Enström
Matar man in ram-sifforna för materiel (och anläggningar) från regeringens samtliga budgetpropositioner sedan 2007 får man ett annat resultat:
Notera:
Grafen avser en sammanslagning av ram 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar dels för att Försvarsministern inte specificerar sig närmare och för att 1:3 och 1:4 var sammanslagna fram till 2009. Grafen är ej inflationsjusterad. Utöver nedgången har köpkraften försvagats. Avräknar ej heller underutnyttjande pga att regeringen vägrat godkänna vissa materielbeställningar.
Officerstidningen har liksom denna blogg skrivit om just underutnyttjanden (en del säger smygbesparing).
Mer ofta skrivs det om underutnyttjande av anslaget för internationella insatser. Regeringen överförde som bekant stora summor från bland annat materiel och forskning till detta ramanslag. En ram som numera ofta återlämnar 15-30% till statskassan. Sedan 2007 har ca 3 miljarder av avsatta pengar ej utnyttjats för internationella insatser. Har skrivit om det här och nu senast har bloggen Another Point Of View tagit upp ämnet. Färska siffror om ramen kom nyss i Årsredovisningen.
Då regeringen beslutade om JAS 39E lades ytterligare belastning på ett materielberg som fullt ut saknar finansiering framöver. Socialdemokraterna föreslog att 300 miljoner skulle överföras från ramen för internationella insatser till materiel för att överbrygga underskottet. Regeringen vägrade att prata om saken och menade att det var en osolidarisk inställning av S som äventyrade möjligheterna att genomföra utlandsinsatser. Regeringen missade berätta att det både går att ta tilläggsbeslut och utnyttja kredit för insatser. Rent taktiskt och för Försvarsmaktens stabilitet borde Socialdemokraterna föreslagit ett ökat materielanslag med helt nya pengar. En mindre summa hade räckt för att undvika en debatt om internationell solidaritet samt visa på att S är beredda att satsa mer på försvaret än M. I detta läge agerar varken S eller regeringen med ett ansvarstagande som Sverige och Försvarsmaktens anställda förtjänar. En ryckig försvarspolitik utan breda överenskommelser sänker operativ förmåga, skapar oro i leden samt försvårar rekrytering.
Nu har Försvarsmakten kommit med i princip samma förslag i sitt budgetunderlag. Att Försvarsmakten skulle få gehör hos regeringen för detta "S-förslag" när den samtidigt utpekas som i behov av en förbättrad styrning får nog ses som osannolikt.
Ps. Försvarsmakten uppger att det saknas 4,45 mdkr per år de närmaste 10 åren. Mer om detta kommer säkerligen på försvarsbloggar och i media under veckan. Länkar kommer vartefter. Ds.
Länktips:
28/2
KKRV, Skipper
Ekot
DN
1/3
Wiseman's Wisdoms
Ekot
/ Signatory
Källor:
Budgetproposition för 2007 , 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013
Anskaffning samt vidmakthållande av materiel och anläggningar i kronor.
2007: 17600235, 2008: 17222697, 2009: 15771977, 2010: 16824475, 2011: 15765051, 2012: 15488003, 2013: 15472144
Enström fokuserar på två punkter, dels att Socialdemokraterna lämnade över en sämre Försvarsmakt än den som regeringen försöker bygga. Det andra att Försvarsmakten behöver bättre styrning. Det senare vilar på ett argument att "trots" att regeringen tillfört anslag till materiel och förband så klarar Försvarsmakten inte av sin framtida ekonomi. Späs på med att FM måste komma med underlag som är väl underbyggda. Positioneringen kan tolkas som något av en misstroendeförklaring mot Försvarsmakten. Här syns även ett försök till att vilseleda allmänheten om materielanslaget.
"Regeringen har höjt anslagen till materiel och Försvarsmaktens förbandsverksamhet de senaste åren." - Försvarsminister Karin Enström
Matar man in ram-sifforna för materiel (och anläggningar) från regeringens samtliga budgetpropositioner sedan 2007 får man ett annat resultat:
Grafen avser en sammanslagning av ram 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar dels för att Försvarsministern inte specificerar sig närmare och för att 1:3 och 1:4 var sammanslagna fram till 2009. Grafen är ej inflationsjusterad. Utöver nedgången har köpkraften försvagats. Avräknar ej heller underutnyttjande pga att regeringen vägrat godkänna vissa materielbeställningar.
Officerstidningen har liksom denna blogg skrivit om just underutnyttjanden (en del säger smygbesparing).
"Ytterligare en halv miljard i överskott berodde på att Försvarsmakten inte fått tillstånd av regeringen att kunna genomföra olika inköp – överskottet är något som försvaret alltså inte kunnat rå på själva. Slutligen blev det ett över- skott på nästan 413 miljoner kronor på anslaget för förbandsverksamhet och beredskap. Något som är en effekt bland annat av de övningar som ställdes in förra året."
Mer ofta skrivs det om underutnyttjande av anslaget för internationella insatser. Regeringen överförde som bekant stora summor från bland annat materiel och forskning till detta ramanslag. En ram som numera ofta återlämnar 15-30% till statskassan. Sedan 2007 har ca 3 miljarder av avsatta pengar ej utnyttjats för internationella insatser. Har skrivit om det här och nu senast har bloggen Another Point Of View tagit upp ämnet. Färska siffror om ramen kom nyss i Årsredovisningen.
Då regeringen beslutade om JAS 39E lades ytterligare belastning på ett materielberg som fullt ut saknar finansiering framöver. Socialdemokraterna föreslog att 300 miljoner skulle överföras från ramen för internationella insatser till materiel för att överbrygga underskottet. Regeringen vägrade att prata om saken och menade att det var en osolidarisk inställning av S som äventyrade möjligheterna att genomföra utlandsinsatser. Regeringen missade berätta att det både går att ta tilläggsbeslut och utnyttja kredit för insatser. Rent taktiskt och för Försvarsmaktens stabilitet borde Socialdemokraterna föreslagit ett ökat materielanslag med helt nya pengar. En mindre summa hade räckt för att undvika en debatt om internationell solidaritet samt visa på att S är beredda att satsa mer på försvaret än M. I detta läge agerar varken S eller regeringen med ett ansvarstagande som Sverige och Försvarsmaktens anställda förtjänar. En ryckig försvarspolitik utan breda överenskommelser sänker operativ förmåga, skapar oro i leden samt försvårar rekrytering.
Nu har Försvarsmakten kommit med i princip samma förslag i sitt budgetunderlag. Att Försvarsmakten skulle få gehör hos regeringen för detta "S-förslag" när den samtidigt utpekas som i behov av en förbättrad styrning får nog ses som osannolikt.
Ps. Försvarsmakten uppger att det saknas 4,45 mdkr per år de närmaste 10 åren. Mer om detta kommer säkerligen på försvarsbloggar och i media under veckan. Länkar kommer vartefter. Ds.
Länktips:
28/2
KKRV, Skipper
Ekot
DN
1/3
Wiseman's Wisdoms
Ekot
/ Signatory
Källor:
Budgetproposition för 2007 , 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013
Anskaffning samt vidmakthållande av materiel och anläggningar i kronor.
2007: 17600235, 2008: 17222697, 2009: 15771977, 2010: 16824475, 2011: 15765051, 2012: 15488003, 2013: 15472144
onsdag 13 februari 2013
Utrikesministern om luftvärnet - [uppdaterad 14/2]
I dag presenterade utrikesminister Carl Bildt årets utrikesdeklaration i riksdagen. I debatten direkt efter var det ovanligt mycket tal om försvar och säkerhetspolitik inkl en del inspel om JAS Gripen. Utrikesministern höll sedan en frågestund på Twitter . Min fråga syftade på att Ryssland har tillgång till luftvärnsrobotar som täcker in i stort sett hela södra Östersjöområdet inkl Gotland. Självklart är en inte så naiv att man förväntar sig något reellt "svar" av en politiker, men ändå, detta kom:
Försvarsberedningen 2008 gick ett steg till och ansåg att Sveriges enda luftvärnsrobotsystem med betydande höjd-förmåga skulle avvecklas och även dessa uppgifter skulle läggas på JAS Gripen. Regeringen valde dock att gå på Försvarsmaktens inrådan så RBS 97 har ännu fått överleva men systemet har få år kvar på nacken och medger långt ifrån samma täckningsområde som de stora Ryska robotarna. Carl Bildt nämner inte RBS 97 och därför blir svaret på nästa fråga något märkligt.
Mer om avvecklingen av RB68; Då hade vi ändå ett mycket stort antal jaktflygplan och utspridda baser att ta tillvara så beslutet kan ha varit rimligt för tiden mtp tekniska begränsningar och hög kostnad. Idag är läget dock ett annat med LV-system på en tekniskt mycket bättre nivå och ett operativt jaktflyg med lågt numerär och liten lagerhållning av robotar. Framtiden ser inte bättre ut och möjlighet till spridd basering är knaper. En mindre försvarsmakt behöver ett fullgott tak över huvudet då den saknar redundans både av materiel och personal. IRIS-T och JAS Gripen ger inte fullgott skydd. Inom Försvarsmakten arbetar man vidare med dessa frågor.
Dessutom är ett kraftfullt luftförsvar högst dämpande för konfliktutveckling och sänker därmed risken för att landet utsätts för yttre säkerhetspolitisk påverkan eller t.o.m väpnad konflikt. Alla har väl sett vilka rubriker det blir när Iran, Syrien eller Turkiet vill förbättra sin luftvärnsförmåga? Varför vår regering inte protesterar mot de Ryska luftvärnsrobotarna är också intressant i sammanhanget.
Nå, det är mycket positivt att utrikesministern genomför frågestunder på Twitter. Han besvarade 62 frågor på 30 minuter. Svaren på just mina frågor ligger i linje med regeringens åsikter vad jag kan se. Det enda som förvånar är att han inte hänvisade till försvarsberedningen. Statsministern verkade å andra sidan inte heller tänka så mycket på den häromdagen.
Uppdatering 14/2: Ekot rapporterar "Sveriges försvarsförmåga kommer att vara låg". Det är Kungl. Krigsvetenskapsakademin som låtit en grupp analysera det framtida försvaret 2019 (förutsatt att det blir finansierat - vilket det ju inte är idag).
/ Signatory
@gripennews Vi har ett utomordentligt långräckviddigt luftförsvar med flyg. RB68 avvecklades för mycket länge sedan.Nu måste man göra något Carl Bildt förmodligen avskyr och det blir att tolka hans uttalande. Jag tolkar det som att han pekar på att vi la ner RB68 Bloodhound en gång i tiden och att vi därför inte anses behöva denna typ av system. Att vi då la ner vårt nya RB68 berodde på besparingskrav med en hänvisning till Luftförsvarsberedningen 1967 som ansåg att jaktflyget skulle sköta höghöjdsförsvaret.
— Fråga Carl Bildt (@fragaCarlBildt) February 13, 2013
Försvarsberedningen 2008 gick ett steg till och ansåg att Sveriges enda luftvärnsrobotsystem med betydande höjd-förmåga skulle avvecklas och även dessa uppgifter skulle läggas på JAS Gripen. Regeringen valde dock att gå på Försvarsmaktens inrådan så RBS 97 har ännu fått överleva men systemet har få år kvar på nacken och medger långt ifrån samma täckningsområde som de stora Ryska robotarna. Carl Bildt nämner inte RBS 97 och därför blir svaret på nästa fråga något märkligt.
@gripennews Vi anskaffar ju nu ett nytt luftvärnsrobotsystem som jag tror blir mycket bra. Men det långräckviddiga får jaktflyget stå för.Nu när jag har protesterat om bristen på luftvärnsförmåga så kommer det vi sett både av Försvarsministern och Utrikesministerns sedan tidigare och som Wiseman's Wisdoms skrivit om; att det nya korträckviddiga LV-systemet (IRIS-T) nämns som lösning. Tämligen sammanfattande för hur Alliansregeringens måste se på sin egen försvarspolitik - brister existerar helt enkelt inte.
— Fråga Carl Bildt (@fragaCarlBildt) February 13, 2013
Mer om avvecklingen av RB68; Då hade vi ändå ett mycket stort antal jaktflygplan och utspridda baser att ta tillvara så beslutet kan ha varit rimligt för tiden mtp tekniska begränsningar och hög kostnad. Idag är läget dock ett annat med LV-system på en tekniskt mycket bättre nivå och ett operativt jaktflyg med lågt numerär och liten lagerhållning av robotar. Framtiden ser inte bättre ut och möjlighet till spridd basering är knaper. En mindre försvarsmakt behöver ett fullgott tak över huvudet då den saknar redundans både av materiel och personal. IRIS-T och JAS Gripen ger inte fullgott skydd. Inom Försvarsmakten arbetar man vidare med dessa frågor.
Dessutom är ett kraftfullt luftförsvar högst dämpande för konfliktutveckling och sänker därmed risken för att landet utsätts för yttre säkerhetspolitisk påverkan eller t.o.m väpnad konflikt. Alla har väl sett vilka rubriker det blir när Iran, Syrien eller Turkiet vill förbättra sin luftvärnsförmåga? Varför vår regering inte protesterar mot de Ryska luftvärnsrobotarna är också intressant i sammanhanget.
Nå, det är mycket positivt att utrikesministern genomför frågestunder på Twitter. Han besvarade 62 frågor på 30 minuter. Svaren på just mina frågor ligger i linje med regeringens åsikter vad jag kan se. Det enda som förvånar är att han inte hänvisade till försvarsberedningen. Statsministern verkade å andra sidan inte heller tänka så mycket på den häromdagen.
Uppdatering 14/2: Ekot rapporterar "Sveriges försvarsförmåga kommer att vara låg". Det är Kungl. Krigsvetenskapsakademin som låtit en grupp analysera det framtida försvaret 2019 (förutsatt att det blir finansierat - vilket det ju inte är idag).
Krigsvetenskapsakademiens grupp har i ett år analyserat försvarsförmågan och i dag offentliggörs resultatet. Ett problem gruppen pekar på är bristen på luftvärn med lång räckvidd. Kryssningsrobottar skulle enkelt kunna skjuta sönder flygflottiljernas landningsbanor och JAS-planen på marken.
– De fina JAS-flygplanen som vi köper - kommer vi att få väldigt effekt av. Risken är att de aldrig kommer att slåss med motståndaren.
Gruppen utesluter att någon direkt vill attackera Sverige. Men, vid konflikt i Baltikum, skulle såväl Ryssland som Nato tillfälligt vilja utnyttja ett par svenska områden, för framskjutna positioner eller luftvärn. Sverige skulle då bara kunna försvara ett område, kanske upp till en vecka.
– Men det är inte det som är problemet. Det stora problemet är att vi vet inte i vilken del av landet en angripare eventuellt kommer. Och där Försvarsmakten inte är samlad, där talar vi om inga dagar alls.
/ Signatory
tisdag 5 februari 2013
Framsteg på Gripen-fronten
Schweiz
Vad som kan tyckas ha varit en sorts desinformationskampanj för att störa försvarsdepartmentets val av Gripen kan möjligen vara på väg mot sitt slut.
En del av ryktesspridningen har av allt att döma varit understödd av konkurrenter och organisationer medans annat kommit ur vanliga pressmetoder för att skapa intressanta artiklar. Ibland bara tekniska missförstånd. Vid vissa tidpunkter har även nya men högst ogiltiga anbudsförsök från konkurrerande tillverkarna inkommit. I Schweiz såväl som här i Sverige har nyhetsmedia inte klarat av - eller haft viljan - att förklara varför Gripen enligt rykten omtalats som "dålig" eller att med tillräcklig styrka publicera rättelser när Gripen framställts som ett högriskval. Ofta har försvarsdepartementet endast kunnat slå tillbaka med en dementi på sin egen hemsida. Rykteskarusellen har lett till att även politiska röster ställt frågor kring valet av Gripen - inget parti vill ju framstå som att man riskerar skattebetalarnas pengar.
Betydande ursprung till Gripens rykte som ett sämre val är läckta delar av en utvärderingsrapport från 2009 i vilken Gripens framtida förmågor är kraftigt reducerade pga riskfaktorer på ett sätt som gjorde att tänkta systemförbättringar inte fått fullt genomslag i den tekniska analysen. Kort sagt: ju mer funktionalitet du bevisar ju mer poäng får du behålla. Reduceringmetoden har inte förklarats i medier öht. Vid denna tidpunkt var inte allt för många beslut tagna om delsystem på en eventuellt framtida Gripen så riskfaktorerna ansågs höga relativt sett andra delsystem. Över tid har inriktning på framtida konfiguration och utveckling med tillhörande provverksamhet skingrat osäkerhetsfaktorer. När så slutrapporten kom och beslut togs för Gripen i november 2011 så var inte flygplanets egenskaper reducerade till lika stor grad då riskerna nu ansågs vara lägre av utvärderingsgruppen. Någon läckt rapport från slutrapporten har aldrig förekommit i medier - förmodligen för att den inte pekade på samma slutsatser som den första. Schweiz försvarsdepartement har däremot listat slutresultatet Gripen fick 2011 och som visar att systemet uppfyller kraven.
Riskerna har fortsatt att minska med utvecklingsarbetet och även med politiska beslut här i Sverige. Idag är läget ett annat i Schweiz. Tekniska frågor har i princip alltid besvarats med lugnande svar, militärens stöd är så starkt det bara kan bli och den ser Gripen som helt rätt val, Regeringen har beslutat om köp av Gripen, finanskommissionen har med råge godkänt den ekonomiska planeringen, och de borgerliga partierna verkar nu komma överens om ett ja till Gripen i parlamentet.
Förutsatt att det blir ett positivt beslut så har folket 100 dagar på sig att samla ihop 50,000 underskrifter för att få till en folkomröstning. Notera att beslutet handlar inte om Gripen i sig - även om det kan komma att framstå så i debatten - utan om finansieringen med hjälp av en speciell Gripen-fond som i sin tur är knuten till hela 'vapenprogrammet' för 2013. Finanskommisionen noterar därför att om en folkomröstning säger nej till Gripen-fonden så faller även vapenprogrammet. Ger parlamentet sitt stöd till Gripen som nu förväntas bör debatten i media även komma att låta lite annorlunda. Från öppet kritiska röster bland partier till öppet främjande av projektet.
Att vi nyligen i Svensk media kunde läsa om "Stark misstro mot Gripen i Schweiz" är kanske inte helt rättvisande i dagsläget. Speciellt inte då artikeln endast återger kommentarer från de schweiziska Socialdemokraterna som helt och hållet är emot köp av nya flygplan.
Provflygplan
Ola Rignell från SAAB berättade under sitt Aero India seminarium på måndagen att den flygande 'demonstratorn' 39-7 kommer återvända till luften nu i maj. Demon 39-7 används för utvecklingsarbetet mot Gripen E och avslutade fas 4 av testprogrammet i januari. Flygplanet utrustas nu med IRST-sensor, 4-kanalers AESA-radar och digital HUD (heads-up-display) för fas 5.
Vidare nämndes åter uppgiften om att det ursprungliga demonstratorprogrammet genomfördes med endast 60% av budget. Allra bäst är det ju om man budgeterar helt rätt från början men får vi välja så är nog överbudgetering ändå att föredra! Rignell tog tillfället i akt att upprepa officiella siffror för uppnått hastighet med Demonstratorn - uppgifter i Schweiz om helt andra och mycket lägre siffror har förekommit. "We have gone way above Mach 1.6 - and Mach 1.2 in supercruise".
Hela test-flottan av Gripen-flygplan har nu genomfört 8200 flygningar. När väl ett design-kontrakt kommit på plats är det tänkt att 39-7 i framtiden ska få sällskap av 3 nya provflygplan (39-8/9/10).
Den svenska regeringens beslut om att #svfm får beställa 60 st Gripen E är också en bra nyhet men ska vi ha något sorts grundläggande försvar i framtiden så måste faktiskt antal flygplan öka.
/ Signatory
Vad som kan tyckas ha varit en sorts desinformationskampanj för att störa försvarsdepartmentets val av Gripen kan möjligen vara på väg mot sitt slut.
En del av ryktesspridningen har av allt att döma varit understödd av konkurrenter och organisationer medans annat kommit ur vanliga pressmetoder för att skapa intressanta artiklar. Ibland bara tekniska missförstånd. Vid vissa tidpunkter har även nya men högst ogiltiga anbudsförsök från konkurrerande tillverkarna inkommit. I Schweiz såväl som här i Sverige har nyhetsmedia inte klarat av - eller haft viljan - att förklara varför Gripen enligt rykten omtalats som "dålig" eller att med tillräcklig styrka publicera rättelser när Gripen framställts som ett högriskval. Ofta har försvarsdepartementet endast kunnat slå tillbaka med en dementi på sin egen hemsida. Rykteskarusellen har lett till att även politiska röster ställt frågor kring valet av Gripen - inget parti vill ju framstå som att man riskerar skattebetalarnas pengar.
Betydande ursprung till Gripens rykte som ett sämre val är läckta delar av en utvärderingsrapport från 2009 i vilken Gripens framtida förmågor är kraftigt reducerade pga riskfaktorer på ett sätt som gjorde att tänkta systemförbättringar inte fått fullt genomslag i den tekniska analysen. Kort sagt: ju mer funktionalitet du bevisar ju mer poäng får du behålla. Reduceringmetoden har inte förklarats i medier öht. Vid denna tidpunkt var inte allt för många beslut tagna om delsystem på en eventuellt framtida Gripen så riskfaktorerna ansågs höga relativt sett andra delsystem. Över tid har inriktning på framtida konfiguration och utveckling med tillhörande provverksamhet skingrat osäkerhetsfaktorer. När så slutrapporten kom och beslut togs för Gripen i november 2011 så var inte flygplanets egenskaper reducerade till lika stor grad då riskerna nu ansågs vara lägre av utvärderingsgruppen. Någon läckt rapport från slutrapporten har aldrig förekommit i medier - förmodligen för att den inte pekade på samma slutsatser som den första. Schweiz försvarsdepartement har däremot listat slutresultatet Gripen fick 2011 och som visar att systemet uppfyller kraven.
Riskerna har fortsatt att minska med utvecklingsarbetet och även med politiska beslut här i Sverige. Idag är läget ett annat i Schweiz. Tekniska frågor har i princip alltid besvarats med lugnande svar, militärens stöd är så starkt det bara kan bli och den ser Gripen som helt rätt val, Regeringen har beslutat om köp av Gripen, finanskommissionen har med råge godkänt den ekonomiska planeringen, och de borgerliga partierna verkar nu komma överens om ett ja till Gripen i parlamentet.
Förutsatt att det blir ett positivt beslut så har folket 100 dagar på sig att samla ihop 50,000 underskrifter för att få till en folkomröstning. Notera att beslutet handlar inte om Gripen i sig - även om det kan komma att framstå så i debatten - utan om finansieringen med hjälp av en speciell Gripen-fond som i sin tur är knuten till hela 'vapenprogrammet' för 2013. Finanskommisionen noterar därför att om en folkomröstning säger nej till Gripen-fonden så faller även vapenprogrammet. Ger parlamentet sitt stöd till Gripen som nu förväntas bör debatten i media även komma att låta lite annorlunda. Från öppet kritiska röster bland partier till öppet främjande av projektet.
Att vi nyligen i Svensk media kunde läsa om "Stark misstro mot Gripen i Schweiz" är kanske inte helt rättvisande i dagsläget. Speciellt inte då artikeln endast återger kommentarer från de schweiziska Socialdemokraterna som helt och hållet är emot köp av nya flygplan.
Provflygplan
Ola Rignell från SAAB berättade under sitt Aero India seminarium på måndagen att den flygande 'demonstratorn' 39-7 kommer återvända till luften nu i maj. Demon 39-7 används för utvecklingsarbetet mot Gripen E och avslutade fas 4 av testprogrammet i januari. Flygplanet utrustas nu med IRST-sensor, 4-kanalers AESA-radar och digital HUD (heads-up-display) för fas 5.
Vidare nämndes åter uppgiften om att det ursprungliga demonstratorprogrammet genomfördes med endast 60% av budget. Allra bäst är det ju om man budgeterar helt rätt från början men får vi välja så är nog överbudgetering ändå att föredra! Rignell tog tillfället i akt att upprepa officiella siffror för uppnått hastighet med Demonstratorn - uppgifter i Schweiz om helt andra och mycket lägre siffror har förekommit. "We have gone way above Mach 1.6 - and Mach 1.2 in supercruise".
Hela test-flottan av Gripen-flygplan har nu genomfört 8200 flygningar. När väl ett design-kontrakt kommit på plats är det tänkt att 39-7 i framtiden ska få sällskap av 3 nya provflygplan (39-8/9/10).
Den svenska regeringens beslut om att #svfm får beställa 60 st Gripen E är också en bra nyhet men ska vi ha något sorts grundläggande försvar i framtiden så måste faktiskt antal flygplan öka.
/ Signatory
onsdag 9 januari 2013
Informationsdirektören förtydligar ÖB
Inför Folk och Försvar i Sälen har nu ÖB uttalat sig i SvD och Ekot om vår försvarsförmåga. Informationsdirektör Erik Lagersten bjöd därefter in till en frågestund på Twitter under tisdagskvällen.
Behovet fanns då ÖB efter två intervjuer lyckats uttala sig så brett att journalister, försvarsbloggare och försvarspolitiker kunnat plocka ut vissa meningar ur sammanhanget och forma egentligen vilken bild som helst av vad ÖB vill få fram. Eftersom ÖB inte angav tidsperspektiv för försvarsförmågan och vi alla vet att försvaret genomgår en stor reform så passade Lagerstens frågestund mig utmärkt för att försöka få fram i klartext vad varken ÖB, SvD eller Ekot lyckades förmedla till allmänheten.
ÖB:s vision.
Sverige ska klara av att stå emot ett begränsat anfall vid en anfallspunkt under en vecka. Från och med år 2019. [E.L]
Vad försvarsförmågan är idag har inte besvarats. Alla som följt försvarsdebatten vet sedan länge att den insatsorganisation riksdagen beslutat om - IO14 - förväntas bli operativ först 2019. Finns att läsa mer om i ÖBs anförande Sälen 2012. Problemet är att ÖB även säger att pengarna tar slut efter 2015. Lagersten påpekade därför i frågestunden att "Finansieringen är skild från frågan. En fullt utbyggd IO klarar det ÖB säger.".
1-veckas försvaret finns alltså inte idag. Och det finns inte finansierat för framtiden heller. Vi har därför att dels debattera en eventuellt förstärkning av försvarsmakten för att kunna förverkliga förmågor enligt IO14 år 2019 men också en debatt om i fall det är den organisation vi fortfarande vill ha i framtiden.
ÖB kommenterade även kritiken om att sverige endast har begränsad eller närmast obefintlig förmåga att ta emot och ge stöd. ÖB anser att vi redan ger stöd, tex i Afghanistan. Men kritiken handlade i all ära om 'begränsad eller närmast obefintlig förmåga' och de ca 500 man till Afghanistan, ett patrullfartyg till Adenviken, eller en mindre flygstyrka till Libyen (en rote två gånger per dygn) kan nog inte ses som några större förmågebidrag vi hittills levererat. En debatt om storleken på möjligheten att ta emot och ge stöd bör alltså också inledas.
För att kunna debattera dessa frågor krävs det att försvarsmakten ger så klara besked som möjligt om reformprocessen och vad man vill kunna klara av.
/ Signatory
Behovet fanns då ÖB efter två intervjuer lyckats uttala sig så brett att journalister, försvarsbloggare och försvarspolitiker kunnat plocka ut vissa meningar ur sammanhanget och forma egentligen vilken bild som helst av vad ÖB vill få fram. Eftersom ÖB inte angav tidsperspektiv för försvarsförmågan och vi alla vet att försvaret genomgår en stor reform så passade Lagerstens frågestund mig utmärkt för att försöka få fram i klartext vad varken ÖB, SvD eller Ekot lyckades förmedla till allmänheten.
ÖB:s vision.
Sverige ska klara av att stå emot ett begränsat anfall vid en anfallspunkt under en vecka. Från och med år 2019. [E.L]
Vad försvarsförmågan är idag har inte besvarats. Alla som följt försvarsdebatten vet sedan länge att den insatsorganisation riksdagen beslutat om - IO14 - förväntas bli operativ först 2019. Finns att läsa mer om i ÖBs anförande Sälen 2012. Problemet är att ÖB även säger att pengarna tar slut efter 2015. Lagersten påpekade därför i frågestunden att "Finansieringen är skild från frågan. En fullt utbyggd IO klarar det ÖB säger.".
1-veckas försvaret finns alltså inte idag. Och det finns inte finansierat för framtiden heller. Vi har därför att dels debattera en eventuellt förstärkning av försvarsmakten för att kunna förverkliga förmågor enligt IO14 år 2019 men också en debatt om i fall det är den organisation vi fortfarande vill ha i framtiden.
ÖB kommenterade även kritiken om att sverige endast har begränsad eller närmast obefintlig förmåga att ta emot och ge stöd. ÖB anser att vi redan ger stöd, tex i Afghanistan. Men kritiken handlade i all ära om 'begränsad eller närmast obefintlig förmåga' och de ca 500 man till Afghanistan, ett patrullfartyg till Adenviken, eller en mindre flygstyrka till Libyen (en rote två gånger per dygn) kan nog inte ses som några större förmågebidrag vi hittills levererat. En debatt om storleken på möjligheten att ta emot och ge stöd bör alltså också inledas.
För att kunna debattera dessa frågor krävs det att försvarsmakten ger så klara besked som möjligt om reformprocessen och vad man vill kunna klara av.
/ Signatory
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)