Ännu mer om Brasilien, Slovakien (Uppdat 21/12)

Intervju av DefesaNet med Brasiliens flygvapenchef Saito. Saito har försökt få till köp av nya stridsflygplan så länge att han har sett Gripen C/D utvecklas och komma till under tiden vilket knappast kan ha skadat inför rekommendationen att gå för nya NG. Saito kämpade på när före detta försvarsminister Nelson Jobim visade klara Franska preferenser och t.o.m vägrade besöka Sverige. Saito har flugit både 39B och 39D.

Google-Translate på valda stycken:

Priset var en avgörande faktor ? Priset var inte avgörande. Var viktigt. Precis som tekniköverföring var också viktigt. En sak är att du överför en färdig teknisk utrustning , där du får förklaringar av vad som gjordes. En annan sak är att du utvecklar planet och har immateriella rättigheter den.

Brasilien kan sälja flygplan till andra länder ? I det förslaget kom man överens om att hela marknaden i Sydamerika , Afrika och andra länder där Brasilien har försäljningen penetrationen blir vår.

Det finns kritik mot att Gripen inte har kapacitet att täcka landet , eftersom den är konstruerad för att flyga i små länder som Sverige, och har ingen självständighet att flyga kontinentala land som Brasilien ? Det är en sak som du inte förstår. Aktionsradie med Gripen är lika med de andra två. Han kommer att fullgöra uppdraget och kommer tillbaka. Och alla plan kan tankas under flygning. FAB har en stor makt att mobilisera alla våra plan och har flera jobb .

-

Försvarsminister Enström har haft kontakt med sin motpart Amorim

Amorim nämde i samtalet intresse av få tag i Gripen C/D som interimslösning. Medier har nämnt 6-12 st flygplan (se förra blogg-inlägg) och blir det av så kommer med all sannolikhet Sv Flygvapnet belastas med om så inte förlust av skrov, så resurser för utbildning och stöd. I tillägg till dagens exportstöd och en eventuell Schweiz-affär som omfattar överföring av 11 st C/D i samma tidsperspektiv. Kan bli tufft. Visst är det en SAAB-offert till Brasilien men svenska staten och Flygvapnet är i hög grad inblandat.

Uppdatering 21/12: Brasiliens projektledare J.A Crapaldi Affonso uppger att Gripen med 100% säkerhet kommer delta i säkerhetsarbetet under OS 2016. Men bara 20% chans att det blir så under fotbolls-VM 2014. När ett kontrakt är undertecknat kommer 8 piloter skickas för utbildning i Sverige. Sverige ska inom några månader ge förslag på en interimslösning baserad på Gripen C/D - som Brasilien ska betala för. 

Och Sverige får förmodligen betala med sänkt operativ förmåga då politiska beslut för Flygvapnet ej tillräckligt tagit höjd i maskinparken och våra stödresurser för att klara av exportstöd utan att det påverkar egen verksamhet. Försvarsmakten kommer förmodligen yttra sig med att grundberedskapen ej påverkas och det må vara sant men kraven på beredskap är politiskt styrda - och väldigt kortsiktiga. Med lägre tillgänglighet på skrov pga prioriterat exportstöd sänks förutsättningarna för att effektivt kunna producera tillräckligt med flygtimmar och därmed kvalitativa stridsflygförmågor över tid. Det finns flertal exempel i historien när flygvapen med likvärdig eller sämre utrustning skaffat sig övertag tack vare en större mängd inarbetade flygtimmar och piloter med stor erfarenhet från komplexa övningar eller rent av krig. Inte någon nyhet heller; tex på tidigt 1940-tal utklassade Japanska piloter med erfarenhet från operationer i Asien sina Amerikanska motparter. Det tog ett tag att vända utvecklingen och den vändningen hade mycket med kvantitet att göra då kvalitet bara tar en fram till en viss gräns.  //

Och...

Slovakien kikar på sex stycken Gripen C/D  

Tjeckien och Slovakien har som tidigare meddelats pratat om att ta fram en gemensam Gripen-lösning som skulle kräva att ytterligare flygplan utöver Tjeckiens 14 lease-plan tillförs maskinparken. Sofia Karlberg på FXM bekräftar samtal med Sverige. Även i detta fall får man fundera på var skroven ska komma ifrån och vilket stöd som ska ges. Det finns en tidrymd för att hinna tillverka fler C/D-skrov (med delar av A/B) så som offererades till Kroatien och stödet utöver Tjeckiens redan befintliga bör inte behöva bli så belastande för FV.

Alltid är det något nytt om Gripen. Följ gärna via Twitter. Och så får vi se.


Ps. Brasiliansk intervju med Saab Aeronautics Lennart Sindahl. Svarar bla på Dassaults uttalande och om överföring av Gripen C/D. Ni kan det här nu, översätt med Google-Translate eller Browser-plugin/Chrome. Ds. 

Mer: Wiseman's Wisdoms

/ Signatory

Mer om Brasilien

Brasiliens Flygvapenchef Juniti Saito

Brasilien verkar inte helt säkra på om man kommer behöva låna Gripen C som interimlösning men det får inte uteslutas ännu. Så fortsatt ögon på det. UPPDATERING: Brasiliansk media uppger att FAB önskar 6-12 st Gripen C/D som interimslösning. Men det återstår som sagt att se hur det blir med den saken och var dom kommer ifrån i så fall. //

Däremot bekräftas det nu att tidigare planer på en större numerär av nya stridsflygplan fortfarande lever kvar. FAB har idag 624 varierande flygplan varav 346 ej operativa, stora delar av maskinparken är av äldre snitt och sett framöver finns ett stort moderniseringsbehov. FX-2 anbudet Gripen vann handlar om 36 nya flygplan. För flera år sedan uppgavs det att siffran kunde stiga upp mot 120 st.

Nu har ministeriet gått ut med att planerna gäller anskaffning av "över 100" nya flygplan till 2028 och Gripen är alltså med i dessa planer. Men planer är just planer och det krävs ju att väldigt mycket går i lås - men här finns alltså en reell potentional för betydande tillväxt.

Som om inte det vore nog har den Brasilianska Flottan ett eget behov för nya flygplan till sitt hangarfartyg. Det är deklarerat en ambition om att dessa flygplan skall vara av samma system som FX-2 och för två skvadroner. Behov på 36-48 st flygplan med 24 st som en första start. Alternativ på marknaden är få pga begränsningar med hangarfartyget Sao Paulo. Idag används A-4KU Skyhawk som är ännu mindre flygplan än Gripen. Saab har tagit fram Sea Gripen för just detta ändamål.
 
Så går Brasilien i mål nu med Gripen är det för 36 flygplan. På längre sikt kan det alltså röra sig om över 150 stycken.

Ett annat land med större behov än vad som beställts är Thailand. Även detta land kikar förutom på C även på nya E-versionen. En gång i tiden hade Thailand en tanke på att flyga dels sin ersättare för F-5 (som blev Gripen C/D) samt flyga F-35 som ersättare för sina F-16. Sedan ett par år tillbaka har dock den ekonomiska realiten, stor tillfredställelse med Gripen C/D samt framsteg med Gripen NG Demo (E) fått Thailand att fundera i nya banor och ser framför sig att en andel av sina F-16 istället ersätts med Gripen. Svårt att säga hur många Gripen som Thailand till slut köper men från dagens 12 till ett 30-tal C/D/E kan inte uteslutas. Över lång tid.

Myten om att Gripen NG har betydligt kortare räckvidd än Rafale lever dock kvar inte minst i Svensk medias rapportering om FX-2. Det Rafale gör bättre är framför allt att klara av tyngre bomblast. Gripen NG kommer med minst lika bra/bättre: sensorer, länkar, cockpit, telekrig, egenskydd, flygprestanda, osv, och har minst lika bra räckvidd (Öppen presentation till BR Senaten. Dassault fifflar med siffrorna). Till halva priset.

Flygvapen som utvärderar vet om de konkurrerande flygplanens prestanda och hur utvecklingsplanerna ser ut men har svårt att tydligt kunna redovisa detta till allmänheten bla pga sekretess. Media är däremot snabba på att okritiskt sprida konkurrenternas desinformation eller vilda historier som journalister själva hittat på eller får serverade - och det har varit tydligt både i Schweiz men även under hela Brasilien-processen. Eller så tar reportern hela klumpsumman av ett anskaffningsprogram (som inkl infrastruktur, vapen, simulatorer, träning, basanläggningar, flygplan, m.m) och delar det med antal flygplan och basunerar ut att "Gripen kostar över en miljard styck". Nej. En Grip kostar runt 300 milj kr.

Tillverkningskontraktet FMV gav Saab på 60 Gripen E (90-99% nya) ger ett styckpris på 273 milj kr. Priset på Rafale C är 556 milj kr. Bägge nationell anskaffning, exkl moms. Driftkostnader för Gripen är omkring 1/3 av Rafale. Sådant spelar in när man ska köpa flygplan och inte minst om man har planer på att flyga över 100 st. Då spelar det kanske mindre roll om ett enskilt flygplan kan bära ett par bomber till. Det motsvarar inte direkt kostnadsdifferensen. Och det här är mycket varför Gripen blir vald om och om igen. Gripen C/NG har 50% vinnar-rate i upphandlingar flygplanen deltagit i. (Edit: Justerade NG till 50% från 66% - glömde Norge där ett tag.)

Modern teknik som klarar kraven till ett lägre pris.

/ Signatory

DN, SvD, SR, SR, 

Officiellt: Brasilien har valt Gripen

GRIPEN NG PARA O BRASIL  

Jo det blev ett inlägg till. Skrev ju så här igår på bloggen:

 "Blir sista inlägget före jul. Med reservation för att det då inte sker en större nyhetshändelse som förtjänar lite uppmärksamhet."

Och det var då för att det hade kommit uppgifter om att ett FX-2 beslut skulle landa idag. Så blev det. Det är för tidigt att spekulera kring vad Brasiliens beslut att välja Gripen [Svensk källa SVT] innebär för både Försvarsmakten och Gripen-systemet men förmodligen är det ett av svenska stridsflygindustrins viktigaste utlandsbeslut någonsin - förutsatt att affären realiseras.

Brasilien har som uttalad ambition med upphandlingen att inte bara köpa nya flygplan utan också skapa förutsättningar för inhemsk utveckling av framtida stridsflyggenerationer. Det öppnar upp för ett industri-partnerskap som tex Schweiz aldrig skulle kunna möta upp till och för Försvarsmakten en ökad möjlighet att fortsatt kunna flyga kostnadseffektiva system - med egen koll på känslig teknik. Det är i princip endast Indien och Brasilien som bilateralt hade kunnat erbjuda denna nya möjlighet. Därmed inte sagt att det blir av eller ens går att samsas om gemensamma grundkrav men chanserna för framtida Svensk stridsflygplanstillverkning har ökat markat i och med dagens beslut.

Brasilien väljer förmodligen en ny version av Gripen NG med betydande gemensamma nämnare med svenska Gripen E. Antal flygplan har handlat om 36 stycken men det kan bli både färre och betydligt fler över tid. Vi får avvakta och se vad allt innebär och hur hela affären påverkar FM när väl detaljerna kommer. Det blir förmodligen 8-12 månader av kontraktsförhandlingar. Kanske blir det rent av inte ett färdigt kontrakt före 2015. [Uppdaterat: Brasiliens försvarsminister säger att man vill ha ett kontrakt senast December 2014 vilket vore mycket bra. Undviker presidentvalet.] Under tiden fortsätter det som vanligt i Sverige och vi har Schweiz att förhålla oss till. Idag kom som väntat även beställningen på 60 Gripen E samt dess Meteor-integrering. Och Ungern har firat att man nu flugit 10,000 flygtimmar med Gripen. Gott så.

Försvarsdebatten måste även den fortsätta. Läs därför gästinlägget på Skippers blogg om att chefer måste ta sitt ansvar.
 
Återigen, God Jul och grattis Linköping med flera :)

Brasiliens Flygvapen (FAB) - Gripen NG

Saab pressmeddelande

Brasiliens försvarsministerium: Gripen Q&A 

/ Signatory

Lästips

Rekommenderar tre mycket läsvärda publiceringar. Tyvärr inte allt för rolig läsning men för att kunna debattera och kämpa på med trovärdiga argument för en bättre Försvarsmakt - hur man än nu vill att den ska se ut - så krävs det ärligt talat att man har en del kött på bena. Information är makt.

Officerstidningen

"Den trötthet och förtvivlan som jag ofta möter hos medlemmarna är mycket oroväckande." - Lars Fresker, Förbundsordförande.

Riksrevisionen: FM förmåga

"Försvarsmakten kommer varken idag eller de närmaste åren att kunna nå upp till de krav på insatsverksamheten som riksdagen och regeringen har beslutat. Det saknas både tillräckligt med personal och materiel."

Russian Military Capability in a Ten-Year Perspective - 2013

"Rysslands konventionella militära förmåga har ökat och bedöms fortsätta att öka under den kommande tioårsperioden. Större försvarsutgifter och ökad materielanskaffning kommer att innebära att förbanden blir mer övade och bättre utrustade och beväpnade."

                                                                         -----

Blir sista inlägget före jul. Med reservation för att det då inte sker en större nyhetshändelse som förtjänar lite uppmärksamhet. Önskar er god jul och tackar för visat blogg-intresse. / Signatory

Foto: Garth Calitz

Försvarsexport och FoT: Att rätta en politiker

Med anledning av en mindre debatt om försvarsindustrin igår kväll pga en tweet från den Moderata politikern Johan Forsell. Ett par uttalanden ska granskas.

Fel. Att Sverige skulle exportera mest försvarsmateriel per capita är en myt som fortfarande lever kvar pga att uppgifter från vissa organisationer ej ifrågasätts.

 

Fel. Anslaget till Försvarsmaktens Forskning och Teknikutveckling är ca 40% lägre än 2006. Forssells svar till mig är direkt på ämnet försvarsforskning så om han refererar till något annat för att vilseleda läsare eller har fått tag i fel uppgifter vet jag ej.

Försvarsmaterielexport

Tittar på tre länder som ofta förekommer i debatten. Sverige, Norge, Israel. Försvarsexport för 2012 samt befolkningsstatistik vid årsskiftet 2012/2013. Valutaväxling med Google Nov 14. Källor länkade på landsnamn.

Försvarsmaterielexport
Norge:  nok 4,6 miljarder (4,95 mdkr)
Sverige: sek 9,8 miljarder
Israel: usd 7,5 miljarder (49,8 mdkr)

Befolkning
Norge:  5 051 275
Sverige: 9 532 634
Israel: 7 980 000

Försvarsmaterielexport per capita (sek)
Norge:  980
Sverige:  1028
Israel: 6241

Resultat: Israel exporterar sex gånger så mycket försvarsmateriel per capita som Sverige. Norge är inte långt efter Sverige och registrerade +8,4% av ökad export jämfört med 2011. Sveriges försvarsexport minskade med 30% på ett år.

Sverige har haft en tid med större exportframgångar men vad är det som exporterats? Jo väldigt mycket är avvecklat materiel pga försvarsnedläggningarna; en del uppgraderat och sålt vidare, annat sålt eller uthyrt direkt. Dessa och annat som regel materiel utvecklat med skattepengar och med Försvarsmakten som referenskund. Produkter som beställts för flera år sedan och som nu slutlevereras. Flygplan, ubåtar, pv-system, radarsystem, m.m. Var är då de stora nya affärerna med nyutvecklade system? Ganska tomt i ladorna.

Inte konstigt då att Saab öppnar flera nya utvecklingskontor runt om i världen - i länder som avser satsa på inhemsk industri för att komma bort från importberoende. En syn vi känner igen från förr - om att egenutveckling kan ge både vinster och förluster, men vissa saker måste få kosta lite mer - när det handlar om en nations säkerhet.

Forskning och Teknikutveckling

Att det skett en minskning på anslaget borde alla med en rimlig allmänbildning och intresse för försvarsmakten noterat. Det har även förekommit en mängd artiklar och blogginlägg (Även här) som påtalat det allvarliga läget som tyvärr både kan fördyra och riskera den operativa verksamheten.

Anslag till Försvarsmakten
2006: 991 milj kr (inkl anslagsbesparing, ej inflationsjusterat) Bild
2014: 622 milj kr Bild

Protektionism är som regel ej önskvärt men Sverige har redan en privatägd försvarsindustri (vilket är relativt ovanligt) och det är inte heller vilka varor som helst det handlar om. Man bör nog ha en viss ideologisk ödmjukhet i denna fråga då Sverige är ett litet land. Viktigast är att få operativ effekt och förmåga till rätt pris men det måste finnas ett långsiktigt tänk också. Hetsköp av till synes billigt materiel från hyllan kan tex visa sig dyrt i längden - snabbt omodernt med dyra reservdelar. Som ett exempel.

Forskningsstöd i partnerskap med inhemsk industri och en ambition om att använda egna system förutsatt att operativa krav möts upp kan från svenska erfarenheter förmodligen hjälpa både export och en kostnadseffektiv drift med god insyn och uppgraderingsmöjligheter över tid.


Tillägg 15/11:  Som av en händelse har nu Peter Hultqvist, ordförande i riksdagens försvarsutskott (S) skrivit en debattartikel i DI, titulerad "Rädda försvarsindustrin". Socialdemokraterna med Hultqvist pratar ganska mycket om försvarspolitikens brister och utmaningar men har ännu inte kommit med några riktigt skarpa förslag - förmodligen har det en hel del med primära samarbetspartier en S-ledd regering kan tänkas ta stöd av.

Även i denna fråga vill jag vädja till en överenskommelse över block-gränsen som klargör spelregler och förutsättningar för industrin och försvarsmaktens behov - över minst två mandatperioder. Baserat på det parlamentariska läget bör ett sådant avtal absolut utgå ifrån samförstånd mellan S och M. Det går att få till samförstånd i försvarspolitiken, det breda stöd utlandsinsatserna allt som oftast vilar på är ett sådant exempel. Det är nu hög tid att göra en försvarspolitisk insats för Sverige.

// Signatory

Ohörda flygtekniker

Det pratas för lite om arbetssituationen för alla de anställda som producerar flygtid åt Försvarsmakten. Att det finns så kallade "utmaningar" kring personalfrågor och rent materiellt har varit känt över en längre tid. Myndigheten anser att läget är hanterbart. Så länge regeringen är nöjd så går det bra.

Ytterst sällan talas det öppet och i klarspråk (i vissa fall pga arbetets natur) om arbetssituationen från en markoperativ nivå så att en korrekt bild av verkligheten når ut till allmänheten - och därmed våra beslutsfattare. När politiker avlägger förbandsbesök kommer inte hela bilden fram. Jag skulle uppmuntra anställda som inte känner sig hörda att via brev/mail-vägen skriva några rader till just våra försvarspolitiker. Även om det som är bra. Tyvärr verkar det finnas en skepsis bland politiker till vad som läggs upp på försvarsbloggar så direkta personliga brev är något jag skulle föreslå i detta fallet.

En inblick levererades under onsdagen av TV4 Luleå i ett kortare inslag om situationen för flygtekniker på F 21. Ingen FM-anställd eller Försvarsmaktsansvarig uttalar sig i inslaget.

Inslagsöverblick - TV4 Luleå

Intro:

Många flygtekniker på F 21 väljer att söka sig till privata arbetsgivare.
Nästan var femte teknikertjänst är vakant bara i Luleå och Officersförbundet menar nu att JAS-plan riskerar att bli fast på marken pga personalbristen.

Sammanfattat:

Bristande förtroende för Försvarsmakten som arbetsgivare.
Hög arbetsbelastning riskerar tillgängligheten på skrov.
Flygsäkerhet.

 / Signatory

IO14: När ska riksdag och regering förstå?

Det är fredag och jag försökte se på en film men tankarna gick till IO14 så det får bli ett snabbt inlägg för att få tillbaka koncentrationen.

Som bekant är det ganska många av oss som varit minst sagt irriterade på att riksdagen 2009 klubbade igenom ett försvarsbeslut med en insatsorganisation som rimligtvis aldrig skulle kunna förverkligas. Att göra en så stor omställning utan en ekonomisk buffert innebar i sig uppenbara risker. Riksdagen var kanske inte riktigt så naiv om att IO14 faktiskt skulle bli fullt materiellt och personellt uppfylld redan från 2014 men antog nog att större delen av organisationen skulle vara strukturellt uppbyggt vid det laget.

Försvarsmakten meddelade sedan som bekant att målet för att bli helt klar med omställningen var 2019 men med en brasklapp om att det skulle kräva ökade anslag från 2015. Målet har sedan blivit till en sorts ambition 2022-2023 för att nu i praktiken helt skrivas av.

Perspektivstudien är tydlig i sitt konstaterande:

"Insatsorganisation 14 kan inte realiseras, då den framför allt materiellt inte kan uppfyllas."
 
Just materielanslaget är det som regering Reinfeldt I/II har urholkat som mest trots upprepade varningar från Försvarsmakten och vass kritik från Riksrevisionen om materielförsörjningen. För att inte tala om alla insatta personer som ofta debatterat ämnet. Bla kritik om hur vissa materielinköp har av regeringen beslutats oerhört snabbt (Helikopter 16) och därmed fördröjt eller strukit andra anskaffningar då kompenserande medel saknats. Andra anskaffningar har däremot fått vänta oerhört länge på regeringens medgivande ibland så länge att årets anslag ej fullt ut kunnat användas - en sorts påtvingad besparing. Denna metod har även drabbat anslaget för internationella insatser som länge varit alltför överdimensionerat. Miljardbelopp har försvunnit dessa två vägar. Allt detta är ju känt sedan tidigare och finns att läsa om på försvarsbloggar. Långsiktig underfinansiering på materielsidan ökades som bekant på med beslutet om JAS 39E.

Försvarsministern svarade bara några dagar före perspektivstudien på en fråga ställd av Peter Hultqvist (S) om hur nya besparingar på personalkostnaderna skulle påverka operativa förmåga. Hon nämner i detta att regeringen satsar 200 milj kr nästa år på bla rekrytering och övningar. I media brukar det heta att regeringen satsar totalt 1,4 mdkr mer på försvaret (över 4 år) men så vitt jag vet så får vi en ny regering 2014 och hur den ser ut återstår att se. Den här regeringen har 1 år kvar så det känns inte vidare seriöst att räkna in något mer än dessa 200 miljoner  - speciellt med tanke på hur ofta Reinfeldt I/II flyttat om och justerat inom försvarsmaktens ekonomiska ramar.

I hennes svar finns även detta uttalande av försvarsministern:

Genom att samtidigt tillföra medel för rekrytering av tidvis tjänstgörande personal samt för övningsverksamhet syftar åtgärderna till att säkerställa att den av riksdagen beslutade insatsorganisationen kan genomföras inom angivna ekonomiska ramar.

Sedan dess har alltså Försvarsmakten konstaterat - igen - att det inte alls går.

Så jag ställer frågan - när ska riksdag och regering förstå?

/ Signatory

Läs även: Annika Nordgren Christensen, Skipper