Twitter

söndag 23 november 2025

Gripen flight hour costs

Flying costs are always up for debate. I've made a quick calculation based on real world usage in the Swedish Air Force using official Armed Forces documents.

My purpose here is not to give an exact cost but an overall and most average cost to operate Swedish air wings using the Gripen system.

From normal operating costs at around $5000 / h to the total costs of operating an entire air wing with infrastructure, personnel etc, as in being the highest maximum hourly cost possible. At $20000. Of course these wings do more than fly Gripen so keep that in mind when looking at the 20K number.

The two air wings in my example each fly two squadrons of Gripen C/D aircraft.

My calculation lined up well with a statement by Air Chief Micael Bydén in 2014 where he put Gripen flying costs at 48000 SEK including fuel. USD varies a bit but at around 10 SEK per USD his statement also came quite close to a IHS Jane's study in 2012 which identified costs at 4700 USD / h.




My calculation below simply took costs over three years for two air wings, mainly operating Gripens and split that with average flight hour production over those years. Note: There is an assumption with squadron flight hours, as per squadron data is not officially available, only total fleet hours.

Armed Forces Budget Report 2019 + Appendix.


Average annual costs for Blekinge Wing and Norrbotten Wing

2017-2019 each wing ft. two Gripen sqns: 650 MSEK
Minus personnel & infrasstructure: 211 MSEK

2017-2019 JAS 39 fleet ~ 10160 Fh / year mainly from six sqns.

Using 1693 h / sqn
640 MSEK / 3386 = 189052 SEK / h
211 MSEK / 3386 = 62290 SEK / h

Swedish Air Chief statement in 2014 (SvD):
"It costs us 48000 SEK / h to fly Gripen incl fuel"

189,052 SEK  20,000USD /h Entire air wing, 2 sqns, personnel, infrastructure  
 62,290 SEK   6,540USD /h  Entire air wing, 2 sqns operational costs
 48,000 SEK   5,040USD /h  Air Chief statement on flying costs incl fuel

Air wing has more activities than only JAS 39 so info by air chief seems reasonable.



fredag 5 januari 2024

Lite om egenutveckling av stridsflygplan (eller inte)

Det har så sakta startat en ny debatt om Sverige ska fortsätta med att utveckla stridsflygplan. 

Socialdemokraterna trycker på lite mer om att Regeringen bör snabba på och ställning för att Sverige ska egenutveckla. Regeringen har i sin tur gett Försvarsmakten i uppdrag att genomföra ett program som ger underlag inför ett framtida beslut. I underlaget ska tre alternativ studeras. Nationell egenutveckling, utveckling med utländsk partner, eller import.

Twitter / X kommenterar Peter Larsson ett reportage i SvD.  I reportaget hörs röster för och emot om egenutveckling. 

Då passade även jag på att kommentera - för att fylla på lite. Ber om ursäkt för att det ser något komprimerat och illa ut när man skriver Tweets.

 ------------------

Jämförs ofta med Norge. Norge hade fått in 108 st F-5 och 72 st F-16. På 90-talet söktes 20-40 moderna fpl i tillägg till F-16. F-5 avvecklas. Upphandlingen (med Eurofighter och F-16 på shortlist) avbröts till slut år 2000 när nya fregatter skulle betalas. F-16 uppgraderades. 1/8

Så, militärt fanns ett behov men inga pengar. Och politiskt: Kalla Kriget över. JSF lanserat. Snart led F-16 av ålder och miljö med rubriker om endast ett 20-tal dagligen operativt tillgängliga. Norge körde en ny upphandling och valde F-35 som man länge betalat utveckling för. 2/

Norges maskinpark ersätts med kraftig försening (och F-5 blev aldrig ersatt). I Sverige så får FV sitt första stora förmågelyft på 30 år med #Gripen E. Under tiden har uppgraderingar skett på Gripensystemet för att möta en rad olika behov - speciellt inriktning på intl vht. 3/
 
När Flygvapnet bantades och ett antal fpl gick ut på leasing behövdes enligt ÖB fler JAS 39C/D för att ensa maskinparken. Nytillverkade C/D skrov (som även har längre livslängd) återanvände dock många delar (som motorn) från gamla JAS 39. 4/
 
Detta var modernisering och effektivisering för att möta förändrade krav och få en maskinpark med skrov som höll länge nog till nästa stridsflygplan (som ju blev Gripen E - till en väsentligt lägre kostnad än _reella alternativ_ på marknaden). 5/
 
Nu har Flygvapnet nästan 100 st dugliga stridsflygplan och världens bästa jaktrobotar i det sämsta säkerhetsläget sedan VK2. Alternativet kunde ha varit mycket sämre. Debatterar man köp av stridsflygsystem så kan man dels gärna redovisa hela historien och dels 6/
 
visa jämförbara kostnader och operativa förutsättningar över 30 år på rella alternativ till svensk egenutveckling (som i huvudsak är design och systemintegrering med kostnadsoptimering då 50-66% av innehållet kommer in konkurrensutsatt och ofta i massproduktion från utlandet). 7/
 
Faktum är, långsiktiga behov är svåra att förutse men egenutveckling ger anpassningsmöjligheter. Så, att blankt argumentera för ett nej utan att ens veta behoven eller ha reella alternativ är något oseriöst. Just nu ser alternativen inte så lockande ut för behov bortom 2040. 8/8
 
-  Signatory
 
 

lördag 2 december 2023

Om försvarsindustrin (text från X)

Skrev följande på Twitter / X med anledning av att Hultqvist vill öka statens inflytande över Saab.
Moderaternas Jörgen Berglund menar att svensk försvarsindustri varit framgångsrik tack vare privat ägande.

Det blir ju lite sämre när man skriver tweets men kanske hellre skriva något än inget alls?

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Tråd om försvarsindustrin. Berglunds åsikt är ju inte ny bland politiker men den saknar tyvärr verklighetsförankring. Att delar av svensk föindustri överlevt eller tagit fram bra produkter har grund i statliga anslag + tillgång till utländska komponenter.

Men, det Hultqvist faktiskt talade om handlade inte om att slåss på marknaden. Europeisk försvarsindustri utanför Sverige har ofta någon form av statligt inflytande/delägande för att säkerställa kontroll. Det går rätt bra för företagen ändå.

För vi minns när tyskarna tog över Kockums? Utveckling och varvsinvesteringar drogs in, anbud fick inte ges för tyska varv skulle vinna. Det var heller inte så lyckat när BAE ägde en stor del av Saab, en delägaren som bara ville sälja av produkterna med usla försäljningmetoder.

Man kan prata om/hur statligt inflytande men god grund för en vital svensk försvarsindustri ligger i att återta vad som tidigare gjorde den så bra. Stark forskning & utveckling och ett stort antal förband. Med statlig finansering kommer kontroll och royalties på köpet.

Delkomponenter och hela system ska naturligtvis importeras när det är mer vettigt. Försörjningen till förband är det viktigaste. Kunskap om detta är därför otroligt viktigt för att förstå vad man kan och bör avstå. Och för att förstå om säljarna lovar för mycket.

Idag klarar inte FMV av exportbiten. För lite folk och kunskap, för dåligt statligt stöd/flexibilitet. En typisk stridsflygupphandling kan se ut så här: Land söker statlig affär: FMVs pris visar sig högre än vad Saab marknadsfört, detta för att skydda myndigheten.

FMV kan ej lova framtida gemensam systemförmåga för FM har inte lagt beställning på detta, risker finns. Sverige duttar med utvecklingen - men kunden kan erbjudas viss delfinansiering (om riksdagen ger ok). C/D oklar framtid/ska ersättas. 39E inte redo. Otydligt och svagt anbud.

Frankrikes bud: regeringen är hands on i samarbete med DGA, flexibelt och subventionerat pris, snabb leverans. Flygplan i produktion ämnade till Frankrike säljs, nya beställs. Kunden ser att det kostar lite extra men det är ju skattebetalarna som betalar, det blir dyrt oavsett.

Kunden får samma system som Frankrike. Nästan allt är integrerat och klart. Frankrike ska använda samma typ i lång tid framöver. Tryggt. Ja tyvärr är exporten av JAS 39 hårt drabbad av en ryckighet i föpol, minskat exportstöd, oviljan att utveckla, få förband, kunskapsbrist.

Slutligen. Positivt att vissa saker rör sig i rätt riktning i försvarspolitiken men det finns en stor kunskapsbrist samt ovilja att våga ta stora kliv för Sverige. Kom igång rejält med forskning, utveckling, demonstratorer. Och sluta med småduttandet på våra viktigaste system.

- Signatory

fredag 4 november 2022

On November 1st the Swedish Armed Forces outlined its recommendations on a near and long term defence organisation.

Recommendations. As in, advice. Now is the time for political discussions, more studies, Armed Forces budget proposal, even more political discussions and decisions before we actually know future plans.

I summed up the important bits relating to JAS 39 Gripen. In short, more weapons and a fighter fleet of 120 Gripen in all three versions. Developed well into the 2035 period. Investments will also be made into a more robust and mobile base organisation to support air operations.

NOTE: New advice should be read as "in addition to" what has already been decided.

DECIDED 2024 - 2030

JAS 39C/D  manintained towards 2030+ period
JAS 39E      developed and inducted

New Recon-pod, cruise missile, mission equipment

JAS 39C/D also utilized as Advanced Trainer Aircraft (ATA)
 
New advice 2024-2030

JAS 39C/D/E maintained into the next period

Additional Air to Air missiles (radar guided)

Recommending a decision on future fighter capability to be taken no later than 2030 for operations in the 2040+ period.

The future fighter decision will be supported by a programme to ensure three open paths forward. National development, Cooperative international development or a foreign buy.

DECIDED  2031-2035

JAS 39C/D maintained until the end of the period.
JAS 39E maintained towards the next period

New ATA to replace JAS 39C/D in the training role

New advice 2031-2035

JAS 39C/D/E maintained and developed beyond the period

120 fighter jets

Additional cruise missiles and anti-ship missiles

Results from ATA-study will be implemented

torsdag 15 oktober 2020

Defence Bill 2021-2025 (Air Power English summary)

This Thursday the Swedish gvmt presented its Defence bill for 2021-2025.

Budget will increase some 40%. This increase is not a temporary one. Spending level will remain and if anything might even grow further depending on outlook and after next election.

In 2023 a ’control station’ will look at implementation of ongoing plans and budget outlook 2026-2030. Planning is already to be in place should a decision come on additional funds such as to faster upgrade sensor network and procure additional stocks of missiles.  

Overall, outlook is quite good for a change. Of course challenges remain not least regarding personell. But initially there will be no major risky organisational reconstruction. Instead focus will be on taking available capability, work with it, enhance and create a more robust organisation with potentional for further growth. 

Politically there is now broad consensus in parliament for strengthening of the military. Major difference between our most likely ruling political blocks is no longer on what should be cut - instead on how fast growth should take place. Today we were given a lower 'bid' because gvmt could not (or did not want to) reach an even broader agreement. There's also the NATO-issue but for now that topic is not moving in any direction.

Swedish SourceDN article (Swedish). Reuters (English). Swedish Gvmt (English)

 

My very quick summary regarding the Air Force:

Bottom line: Increasing the availability of fighter units. Better command, protection, dispersed ops, and weapons capability. More redundancy and a balanced system structure. 


6 fighter squadrons. 4 sqn JAS 39E. 2 sqn JAS 39C/D.

(Exact number of fighters not specified in bill as that said to be a military decision. DefMin est. 80-100 fighters in the end. 60 x E now on order)

 

JAS 39 C/D could be used in advanced training role

Additional Air to Air missiles to be procured

Increased EW-capability

New long range attack weapon inducted in period 2026-2030

RECCE-pod: New sensors

 

ASC 890 AEW&C platform replacement: decision 2021-2025

SIGINT S102B platform replacemenent: decision after 2025

 

SWE-UK FCAS-C. Decision on joint studies/R&D/demonstrator could be taken during 2021. Initially cooperation will primarily support JAS 39 Gripen.


Transport & Special flight sqn split into Transport sqn, Special flight sqn and State flight sqn.

Helicopter Wing organized into 4 sqns of which 2 focus on land ops, 1 on sea ops, 1 to support special forces ops

 

Note: RBS 15F ER anti-shipping missile has been ordered, this new version offers among things much longer range and (a limited) A2G capability.

 

torsdag 27 augusti 2020

Twitterreflektioner om Beredskapsinsats

 Försvarsmakten startade en Beredskapsinsats.

 

Jag brukar inte snacka så mycket längre på Twitter men jag observerar en del ändå och plötsligt ville jag skriva något. En tweet blev plötsligt till fem, så då kan man ju lägga dem här också så ser det ut som man lever.


 

/S

 

söndag 11 december 2016

The Swedish model (or how to upgrade on a tight budget)

UPDATED 28/2-2017

The Armed Forces budget proposal answers a gvmt order on how to increase availability on JAS 39 during the induction of JAS 39E. The answer; instead of also using parts from operative C/D fighters as a cost-saving measure in the production of JAS 39E, Sweden will only use parts from the up to 30 older JAS 39A/B that has been stored in strategic reserve. This will enable the military to fly a higher number of C/D fighters until 39E becomes operative.

Sounds like an obvious thing to do but this has always been about money. And as we say here, it's expensive to be poor. In the end, this is a better decision.

Source: Budget 2018.
 
The original blog post:

National Interest published an article by Elisabeth Braw regarding the Swedish Gripen fleet.
This was most recently up for a national debate in August but defence bloggers has raised this topic for many years. The bottom line to this story is a planned move by the Swedish military to reuse some components from its current fleet of Gripen fighters to produce the more advanced Gripen E.

Unfortunately Braw didn't receive any input from people that could properly explain the reasoning behind this process or why flying our older fighters far longer is not cost effective. Dalsjö and Widman on the other hand present some opinions in the article, unfortunately they argue as if those opinions were facts. In the Swedish defence debate Widman is perhaps not the best known politician for factually correct information and often tend to be on the sensationalist side of events.

On a side note, Widman recently claimed in a actual question to the defence minister that it would be no issue what so ever to switch between a RM12 (F404) and a F414 engine on Gripen "depending on the mission". No. Not that easy. He was arguing for GKN to receive a share of the engine support.

So I didn't plan on writing more on this subject as several of us already blogged about it in Swedish. My own entry here, also deep coverage by the skilled and aware Väpnaren and Wiseman.

However, people asked me to comment. I will at least try and write down some of the basics and you can all try to form own opinions. I assume people know about the fighters, but here's about Gripen E.

Background:

SwAF first took delivery of JAS 39A in 1993. It was a unique Swedish solution for Swedish requirements. Current version C/D is internationally adapted in line with new defence policy ambitions and export requirements. Improved electronics, NATO-adapted, air refueling, lower signatures. But same engine. JAS 39C/D will be operative in the SwAF until at least 2027.

The first major upgrade in 30 years for the SwAF fighter fleet will come with Gripen E and first operative squadron 2023. SwAF will operate C/D/E until 2027 when all of the fleet will have converted to E. There is a slim chance D will fly a little bit longer as Sweden has not ordered a twin seat F but if that happens it should be seen as mostly for supporting training of export users.

SwAF Gripen C/D fleet stands at 96 fighters.
2/3 of original production delivered from Saab 2002-2008.
1/3 delivered 2010-2015 as new airframe aircraft but components and structures from decommissioned JAS 39A. A result of the previous larger mixed fleet being reduced but upgraded to "100 C/D"

1/4th of the fleet is actually twin seat 39D and it lacks a gun, is heavier, has less fuel and as such not prefered for many missions. In Operation Unified Protector the entire deployed fleet were single-seaters.

Future:

The military concluded that costs of a C/D upgrade to make those aircraft relevant beyond 2030 and into 2040s for a regional perspective (PAK-FA, ..) were just as high as developing new Gripen E
but without benefits of a new airframe with more fuel and weapons load.

Costs to fly C/D longer include such factors as another development track, component obsolescence,
training, pilots, ground support. Money otherwise possible to spend on for instance additional Gripen E, improved E, more weapons. Or on whatever. Currently the order is for 60 JAS 39E with an air force requirement of around 80. The previous defence commission proposed another 10 but these were not included in the current defence plan. This topic will be addressed in the next defence policy decision for the period 2021+.

Contrary to information in the NI article there were no earlier plan to do a very large upgrade on C/D and keep those airframes. The plan was to build a new fighter Gripen E and reuse some components from A/B/C/D/spares. The saving are quite large when every Krona is important. The number of C/D that will donate components in the production of E  - and when - is not a fixed number, it's also a operative matter and depends on several factors.

Delivery of E will not pick up speed until about 5 years. During fleet conversion the number of actually available C/D and flight hours is not to be too low for what is seen as an operative requirement. For instance the Swedish Air Force has lower flight hour production / aircraft than Czechia. This is being addressed. What is important is how many fighters you can send up not how many you have sitting in hangars.

In a perfect world 39E would enter service before several C/D had to leave the fleet but with defence
expenditure at only 1% of GDP it's the economical choice. And as described above, the idea to keep C/D operative for much longer is even worse. Looking at the age of C/D airframes is totally irrelevant especially when the newest ones are rebuilt A's with some components from the 1990s.

In summary; not imminent but in the future Sweden is in need of a new fighter and to produce some or all of these a number of older fighters will go in and donate a few parts but they will not be chopped up. How many that will go in and when is not readily available information and subject to change. Those that do go in are not exactly "brand new" either, let's remind ourselves that the first 39C were delivered in 2002 and series production of E has not even started. In fact it has not flown.

Headlines are easy - this is a pretty advanced topic but I hope it wasn't all too confusing.

lördag 13 augusti 2016

Om att skrota 97 st splitternya JAS Gripen

Robert Dalsjö argumenterar om hur fel det är att skrota 97 splitternya Gripen-flygplan.
Som jag ser det är grundpoängen god men en del som ej stämmer eller kommer fram.

Snabb kommentar:

Två tredjedelar av maskinparken levererades till FMV under åren 2002-2008.

I huvudsak levererades ensitsare (C) som med bättre prestanda och automatkanon är att föredra för uppdrag än dubbelsitsare (D). Under insatsen i Libyen var det enbart ensitsare som skickades ner.

2009 beslutade regeringen att Flygvapnet kunde bantas till 100 flygplan med enhetlig version C/D. Överlag bättre förmågor och mer anpassad för internationella uppdrag än de A/B som fortfarande var i drift. Pga tilldelad ekonomi och uppdrag ansåg Försvarsmakten detta som bra lösning. Beslutet var politiskt försenat. ÖB lanserade lösningen redan våren 2006.

Modifiering av äldre flygplan till 31 st C/D för att få knappt 100 st C/D genomfördes genom att montera in delar från äldre flygplan i ett nytt skrov. Andelen två-sits utökades.  Det krävs demontering av två äldre flygplan (A) för att bygga en tvåsits (D).

Kostnad för flygplan är ett mångfacetterad ämne men för själva flygplanen i delserie 3 så låg de i snitt en bra bit under 400 miljoner kr enligt FMV. Regeringens budget för ombyggnad till 31 st flygplan var 3,1 miljarder dvs. ca 100 miljoner per skrov. Till det ligger dock en tidigare kostnad för äldre delar.

Kostnad för dagens 97 st flygplan i storleksordningen 30-40 miljarder. Det är internationellt sett låga kostnader för väldigt moderna flygplan och även om de inte ska användas jättelänge så undviker man
då också dyra uppgraderingskostnader som tex F-16 länder genomfört för att hålla flygplanen relevanta.

Vi har istället fört över våra uppgraderingskostnader till ett nytt flygplan (Gripen E) som kostar en bråkdel av vad Amerikanska ersättare till F-16 kostar. Utöver det så har vi väldigt låg driftskostnad. FM tittade även på vad det skulle kosta att uppgradera C till att bli operativt relevant i framtiden och den kostnaden var lika stor som att köpa Gripen E mycket pga högre utvecklingskostnader i delsystem.

Så 97 flygplan som kostat 30-40 miljarder är huvudsakligen levererade 2002-2008. Samt ett 30-tal ombyggda flygplan. Nu har vi även ganska många tvåsits. Vi har beställt 60 st ensits E.

Planen är att använda C/D fram tills E är fullt operativ omkring år 2026-2027. Planen innebär att C/D efter hand går in och delar demonteras ur skrovet för att användas i tillverkningen av 60 st E som kommer levereras i större antal efter 2020. Det ska inte demonteras 97 st flygplan och majoriteten av demonterade flygplan är snarare runt 15 år än "splitternya".

Det är halva åldern på skrovet men inte halva åldern på operativ relevans. Vad som sitter i maskinerna och vår förmåga att få upp dem i luften avgör effekt. Gripen E är vårt första riktiga förmågelyft på stridsflygsidan sedan JAS 39A togs i bruk för 20 år sedan, och det är ännu 10 år till innan E blir fullt operativt. Den här lösningen är som allt annat en kompromiss pga låga anslag. Det är inte korvören det handlar om.

Finns det inte pengar så finns det inte. Det är inte heller något man löser i en handvändning.
Hela organisationen är så tunn att den inte klarar av att fullt utnyttja de flygplan vi har idag
så en omställning behöver inte påverka operativ förmåga så mycket som man kan tro.
Vårt flygtidsuttag är lågt i snitt per maskin jämförelsevis tex Tjeckien.

Att tala om 97 flygplan är därför något ovärt då det är förmågan att få upp operativt relevanta flygplan som spelar roll för vår effekt. Det finns många aspekter. Baskydd, personal, uppdragsutrustning, reservdelar m.m.

Det hade dock varit att föredra att först få leverans av helnya E och börja ta C ur tjänst när E är dugligt operativ. Det kan fortfarande vara en lösning. Nästa steg att föredra enligt min åsikt är en utökad beställning av E - som försvarsberedningen redan rekommenderat.

Det är snart dags att börja säga farväl till C/D men att göra det så smart som möjligt.

/ Signatory

Läs även J.K "Väpnaren" blogginlägg "Dalsjö i diket".

Tillägg 15/8:
Att vi i stället som tex Nato-landet Norge köpt på oss fler flygplan och delserier (men färre än ursprungligen planerat) och att vi 2009 beställde ombyggnad till 31 st fler C/D ska man inte enbart skylla på en förekomst av inhemsk industri. Vi hade planerat minst lika stora inköp från USA om vi inte valt svenska flygplan.

Till saken hör att vi ej har varit med i Nato och valt svenska särlösningar. På basorg, på flygplan, överallt. Våra JAS 39A/B hade även kortare livslängd i skroven så hade vi inte tagit fram C/D hade vi fått ta upp frågan om nya flygplan ännu tidigare. C/D har förlängt relevansen i Gripen-systemet och det gör vi även med E. Vi bygger vidare på den investeringen då grunden är betald, s.k "sunk costs".

Det Norge kunde göra var att köpa en Nato-anpassad lösning men de har fått uppgradera och modifiera över tid för att hålla dem ganska relevanta och flygande (idag är inte ens hälften operativa då de flesta står på service.) men glöm inte att Norge är en del av det kollektiva försvaret som totalt sett är utrustat med något av det bästa jakt och attackflyg som finns, i stor skala.  Vi är ensamma.

Det andra är politiska omsvängningar och försvarsnedläggningar som lett till att vi plötsligt inte ansågs behöva alla flygplan av äldre typ utan vi behövde färre flygplan för "den nya tiden". Nato-anpassade och anpassade för export och samövningar. Vi hade dock beställt för få sådana flygplan och Tjeckien fick dessutom leasa 14 st. Så ja då behövdes det en ombyggnad för att få några fler flygplan.

Om vi kunde backa bandet och vara efterkloka så skulle vi kanske byggt en mer Nato-anpassad lösning från början men det sattes inte i kraven. Då hade vi möjligen klarat oss med att bara skrota flygplan under nedläggningsåren istället för att betala utveckling & modifiering av gamla till nya.

Men det hade inte heller löst den ekonomiska realiteten som innebär att flygplan måste demonteras eller den realitet som innebär att C/D inte är operativt relevant för oss om ca 10 år utan mycket stora utvecklingsinvesteringar som ändå inte ger en fullgod lösning.

Vi är på rätt väg nu men det krävs ekonomiskt tillskott för att det ska bli så bra som möjligt.

onsdag 18 maj 2016

My interview with Saab on the new Gripen




It's May 18 and Saab is well into writing a new chapter as fighter manufacturer with the roll-out of the first new aircraft in the Gripen next generation programme

The new test aircraft 39-8 revealed today will soon be followed by two more aircraft. First by "39-9" for development and verification of the tactical systems and then "39-10" for final verification of the airframe and systems. One earlier proof-of-concept airframe (39-7) has flown since 2008. Saab also employs a static test rig (39-083).

Saab has adopted the term "evolution" to describe generational leaps taken by the Gripen system.
In short the new E-version can take on more loads, fly longer, and act smarter. In terms of load and range Gripen E now comes closer to more heavier competitors but still retains a relatively low price. For example a capacity to carry up to seven Beyond Visual Range missiles while Gripen C supports four of them.

Though visually quite similar to current Gripen aircraft the E-version is designed for operations in a 2025- environment. As summed up by the Swedish Air Chief "the stated purpose of Gripen E is for us to have a functioning and strong air defence after 2025 - and until at least 2045".
 
The following is my interview with Saab. Answers were a team effort of the Gripen organisation. Note: I'm not a journalist and my English is not the best. I'm just a guy who enjoy airplanes.

---
Gripen E 39-8 Photo: Saab AB

Intro: Congratulations on the Gripen evolution event. Six years ago one of your competitors briefed journalists on how they predicted the fighter market 2020+. They assumed Gripen would be gone. 

Since then Saab has secured contracts for 96 newly developed Gripen aircraft from two countries taking Saabs production backlog to one of the highest among western fighters and a span only second to that of the F-35. With some of the competition fading away and other western alternatives being both heavier and more costly, opportunities for Gripen seem better than ever.

Q: Is Saab observing a whole new perception of Gripen with this change in market position?

A: The Gripen E order from Sweden, together with Brazil’s order of Gripen NG, solidifies and expands Saabs opportunities on the world market. In fact, these recent events has fundamentally changed the dynamics of the global fighter market in favour of Gripen. This means that Saab are no longer a margin player and we see an increasing interest in all regions from the Americas to Asia.
 

Here its crucial to add that Gripen C/D and Gripen E will live in parallel for many years to come. Gripen C/D is the backbone of several air forces today and will continue to be so coming years with new upgrades. Therefor we foresee several new C/D customers as well. Our target is to sell more than 400-450 Gripen’s over the coming 20 years, and with the new system, the only one of its kind, we firmly believe we will reach that. One of our strategic goals is to present Gripen as the preferred “smart” choice when replacing aging fighter fleets.

Q: Saab is talking about Gripen as being the "smart fighter" - which we can hear more about in one of your videos.  How is this 'smart' concept being received in a market so dominated by U.S rhetoric centered around '5th gen' and 'stealth'?

A: Gripen is a highly versatile multirole platform and one of its missions is interdiction in a highly contested airspace. However, Gripen is more focused on using a smart approach in packs, advanced EW systems and the deployment of standoff weapons instead of being reliant on stealth, as some as its competitors,  when it comes to  taking out advanced enemy air defences. 

It is also smart in being able to add on new technologies when arising quickly and very cost efficient, keeping the system continuously up to date meeting arising threat and capability demand.

Q: What kind of technology and tactics will actually enable Gripen fighters to handle new threats such as the latest Russian fighters with large nose radars and reduced radar signatures? 

A: What kind of tactics that can be used against a potential threat Saab will never discuss of obvious reasons, it’s our customers most precious secret. What Saab does, however, is to offer and deliver products and solutions that meet the needs and demands from these customers. When it comes to Gripen its an aircraft built to fly, fight and survive in the most hostile threat environments. It’s a genuine multi-role swing-role fighter equipped with sophisticated datalinks, radar and other sensors, plus an electronic warfare suite that are the best in the world.

Q: Recently Finland issued a RFI (Request For Information) and with that Saab released a new promotional video. Although still early in that process could you talk a little bit about how Saab will approach and support this tender? 

A: We believe we have a very attractive offer meeting the needs of a Nordic air force like the Finnish. Gripen is easily deployed with a small logistic footprint, optimized for short turn-around time and dispersed air bases concept. It is a mature and proven product, in operational service with several air forces. It is designed for continuous upgrades in order to keep the system up to date and equipped with latest technology throughout the life-cycle. 

With that, Saab see a very interesting opportunity for Gripen when Finland will replace its F/A-18 Hornets. We look forward to the upcoming process and will do our utmost to show how Gripen can meet Finland's operational needs. We feel confident that we have a strong offer that we will present for the RFI (Request for Information) that was received recently.

Q: In theory, money saved on a less expensive fighter could increase overall military capability by investing savings into other units such as on new radars better able to detect stealthy objects. But we have also seen examples of governments for strategic, technical or offset reasons to simply reduce fighter numbers in order to fit more costly machines within a budget. With more militaries feeling the squeeze of tighter budgets will governments give more attention to the whole picture or how is Saab otherwise trying to utilize this "economy role" of Gripen?

A: At a time when the acquisition and operating costs for competing aircraft are rising relentlessly, Gripen makes modern air forces viable - because tails matter, an air force is worthless if it cannot generate and sustain sufficient assets to be effective. Gripen’s cost-effectiveness allows an air force to acquire and operate a significant number of aircraft; meaning that the air force stays relevant and effective, and the nation has a defence that is credible. 


With Gripen, costs are clear at the outset, and predictable throughout the lifecycle. Gripen typically comes as a full package of aircraft, equipment, training and support. This smooths the entry-into-service process but also avoids the surprise costs that frequently trip up other aircraft acquisitions. Gripen is unique in offering a range of flexible procurement options – and it adapts to work with your existing military technology and communications systems, saving yet more money to spend on other priorities. Gripen is versatile, reliable and cost-effective: protecting citizens, the defence budget and the wider finances of the entire nation.

Q: Now that a two-seater Gripen NG is under development with Brazil has more countries expressed interest in this type? Do you see the two-seater as also offering new tactical benefits other than just being a training vehicle?

A:  A two seater version of Gripen NG is in development for delivery to the Brazilian customer and in the future also for other customers. The development is performed together with the Brazilian partner industries, Embraer, AEL, Akaer and Atech and is progressing according to plan.

The future air operations have requirements of enhanced capabilities to meet the future threats, one area is electronic warfare. In addition, the two-seater has the following mission capabilities: The aircraft’s enhanced avionics, wide area display, sensor systems and communication suite data-link together enable a wide range of tactical roles to be performed from the rear-seat. These may include weapons system officer, dedicated electronic warfare operator and mission commander. Upon customer request this could be further developed.


Brazil's F-39 Gripen cockpit

----
I would like to thank Saab for this interview and especially communications manager Sofia Thulin,  For verification of these answers contact Saabs Twitter social media unit.

/ Signatory GripenNews

Source video: FAB 
Further reading:  
Daily Beast: The Planet’s Best Stealth Fighter Isn’t Made in America
The National Interest: The JAS-39 Gripen: Sweden's Cheap (and Deadly) Fighter Plane
Gizmag : Saab rolls out latest-generation Gripen E fighter

onsdag 2 mars 2016

Graf: Försvarsmaterielexporten 2004-2015

Detta är en uppdatering till förra årets inlägg om försvarsmaterielexporten. Exporten fortsätter att gå ner men en ökning kan ske framöver i och med ett par stora exportavtal som Saab AB bokfört under året. Om det blir så återstår att se och leveranserna är då uppdelade över flera år med riktig start först om några år.

81 procent av den svenska exporten 2015 gick till EU och EES-länder samt till etablerade samarbetsländer som Kanada, Sydkorea och USA. ISP pressmeddelande.

Inflationsjusterad graf i miljarder kr

Årlig uppgift - ej inflationsjusterad



onsdag 28 oktober 2015

Forskning på låg nivå / Uppdatering: Regeringen tillsätter utredning

Säkerhets och försvarsföretagen (SOFF) lämnar underlag till regeringens forskningspolitik.

Forskning är oerhört viktigt för att Försvarsmakten ska klara av att vara en bra beställare av materiel, för den operativa förmågan, för kontroll på kostnadsutveckling, för att ta fram en intelligent spjutspets som delvis kompenserar för minskat numerär, för arbetsmiljön. Ett exempel på forskning är hur Saab tagit ner utvecklingskostnaden på Gripen-systemet. Ett annat exempel är Sveriges forskning rörande datalänkar som lyfte stridsflygplanens förmåga till nya höjder och betydligt förbättrad effektivitet. Forskning om personligt materiel kan göra soldater bättre på sin uppgift.

Det handlar helt enkelt om att bli smartare. Att ha kunskap om vad man behöver köpa och inte enbart litar på försäljarnas fina powerpoints minskar risken för kostnadsfördyringar, förseningar och felköp då vi har inte råd att vara korkade. Forskning som ger kunskap om hur man underlättar för våra piloter, soldater, sjömän att vinna i ett skarpt läge - en kunskap som är vår och inte någon annans.

Därför är det mycket tragiskt att anslagen till forskning och utveckling så kraftigt reducerats.
Nivån idag för Försvarsmaktens FoU är 1/3 av 2005. Och hälften av 2008.

På tio år har statlig försvarsforskning reducerats från 2 miljarder till 600 miljoner.

Naturligtvis vill SOFF-medlemmarna se mer statliga pengar men faktum är att det är Försvarsmakten som först och främst har kritiserat besparingarna. Bl.a då långsiktig kostnadseffektivitet riskeras. [1], [2]

Även försvarsminister Peter Hultqvist (S), då som ordförande i riksdagens försvarsutskott belyste ämnet. Men någon förbättring har ännu inte synts till. Detta trots att FSU (Försvarsstrukturutredningen) redan 2011 i sitt betänkande skrev:

”Utredningens bedömning: Den föreslagna resurstilldelningen är förknippad med stora osäkerheter. På vissa, för framtiden, centrala områden finns det en uppenbar risk att satsningarna på FoU ligger på en oönskat låg, nära kritisk eller underkritisk, nivå.”  

Forskning är ett billigt sätt att leverera ökad försvarsförmåga men resultaten syns sällan helt omedelbart. Inte som en snabb-beställd Blackhawk som imponerar på oss alla. Men även den är ett långsiktigt resultat av forskning och utveckling som fortsätter under hela systemets livslängd.

Ofta är det relativt små summor som ger stor effekt när industrin (med FMV/FOI) tvingas att tänka smart. Men man behöver även demonstrera och faktiskt ta fram prototyper, något som Sverige hade mer råd med tidigare. Nu stannar det allt oftare i en preliminär studie för att sedan läggas undan.

Mycket kan även att tillämpas på både civil och militär marknad, tex en studie som statliga Vinnova delfinansierat om mer effektiva flygmotorer. Vinnova bidrar med 1,2 miljoner kr. Med flygmotorer ger även en liten förbättring stora besparingar på bränslekostnader.

I det perspektivet kan vi titta på vad Vinnova lagt på annan forskning i samhället. Nämligen om att dansa in mark (!). 2,5 miljoner kr.

Statliga Vinnova lägger alltså dubbelt så mycket på att dansa in mark som myndigheten lägger på forskning om mer effektiva flygmotorer.

Ridå.

Uppdatering 29/10: 
Regeringen har tillsatt en utredning för forsknings- och utvecklingsverksamhet på försvarsområdet. Särskild utredare blir tidigare försvarsministern och talmannen Björn von Sydow.(TT/Corren) Uppdraget ska redovisas senast den 16 december 2016.  Regeringen

Direktiv_Forskning och utveckling på försvarsområdet (pdf 156 kB)

Ett direktiv som ser bra ut. Punkterna får ni läsa själva i pdf:n men naturligvis så handlar det primärt om hur forskning och utveckling ska bidra långsiktigt till försvarsmaktens operativa förmåga.

"Utredaren ska analysera och redovisa de verksamhetsmässiga, ekonomiska och personella konsekvenserna av förslagen inom försvarsområdet.  Om förslagen påverkar kostnaderna  eller intäkterna för staten ska en beräkning redovisas. "

fredag 28 augusti 2015

Delårsrapport och Försvarsdebatt

När delårsrapporten kom för två veckor sedan så var det med ett tämligen positivt pressmeddelande. Som oftast läser jag rapporterna i sin helhet för att se om vissa "utmaningar" hos förbanden ändå återspeglas där - när dessa inte alltid är uppenbara i pressmeddelanden.

Det finns en positiv trend på förbanden men den är också bräcklig. Att få till en mer robust Försvarsmakt som medger bättre övningsförutsättningar, beredskap och operativa förmågor bör arbetet accelereras med nya politiska målsättningar. Marginalerna idag för vad som är möjligt är så små att minsta förskjutning påverkar förutsättningarna för en fortsatt positiv trend.

Den politiska försvarsöverenskommelse som har stöd i riksdagen som innebär bl.a en liten anslagshöjning under flera år har satt fokuset på övningsverksamhet och incidentberedskap. Försvarsberedningen har även en egen önskelista på en rad materiel som det fortsatt saknas anslag till för att köpa och förbandssätta. Även om det i fantasin fanns anslag för att genomföra både överenskommelsens målsättningar och föbers önskelista så ger detta fortsatt en försvarsmakt på en väldigt låg nivå.

Försvarsdebatten får därför inte dö. Det är tungt att få till nytändning och draghjälp när det knappt existerar en politisk opposition och när debattsverige är i princip mättat av migrationskrisen men i allt detta finns även en tråd in till försvarsdebatten bl.a rörande möjligheterna till insatser. Någon brist på internationella insatser samt behov för beredskap på insatsförband ser det inte ut att bli inom överskådlig tid.

Samtidigt pågår även rysk krigföring i ett europeiskt land, obehagliga ryska uttalanden och signaler mot länder i vårt närområde - inklusive mot Sverige. Jag är inte omedelbart bekymrad om Rysslands vidare ambitioner i närområdet idag men ser allvarligt på den tid bortom ca 2025 när det sker ett generationsskifte i ryska förband som i mångt om mycket tar igen den tekniska brist som i vissa fall uppvisas idag (ofta kompenserat med kvantitet). Dessutom en generation politiker och befolkning som utsatts för Putins regimpropaganda under väldigt lång tid. Även här finns en tråd in till försvarsdebatten. Framtidens försvar.

Så om vi förenklar och benämner dagens överenskommelse som Org 1 och den inklusive försvarsberedningens åsikter som Org 2 så är det en Org 3 vi behöver arbeta upp mot. Idag finns Org 1 finansierat, knappt. Först med Org 3 som plan kan FM börja växa ur låg nivå. Exakt hur är inte för mig att ha detaljerade åsikter om men att personal, utrustning och tillgång på fordon/skrov behöver öka i de förmågor vi anses behöva (ha kvar) i framtiden ter sig självklart.

Med inriktning på Flygvapnets "utmaningar" så brukar utlandsinsatserna vara en god indikator för hur läget står till när det gäller robusthet i förbanden. Dvs redundans med förmågor. I delårsrapporten kan vi läsa att flyginsatsen i Mali med två transportflygplan under tre tillfällen har påverkat förbanden både positivt och negativt. Positivt är erfarenheterna för inblandade förband. Det negativa är att annan verksamhet fått stå utan transportflygningar.

Idag har vi 6 gamla transportflygplan. I framtiden planeras det bli endast 4-5 st även med kommande anslagshöjningar. Det kan alltså bli ännu svårare att genomföra transportflygningar och bedriva verksamhet som har dem i beroende. Det är här "Org 3" kommer in.  En Org 3 måste ta oss utöver vad vi kan idag och budgetera för detta. Att utöka antal operativa transportflygplan, besättningar, lastare m.m för att ge oss möjlighet att delta både i utlandsinsatser samt höja förmågan här hemma.

Delårsrapporten noterar även att helikopterinsatsen i ME 04 har inneburit minskat deltagande i ett antal övningar. 
Så ser det ut på en rad förband i FM, det är litet och på marginalerna. Det "lilla" blir bättre men med låg redundans och sämre möjlighet att bedriva insatser på flera platser samtidigt. Löses ej varken med överenskommelsen eller föbers förslag. Om detta måste vi stå på oss.

Till sist, behovet av forskning. För att vinna mot en goliat eller en ny typ av fiende/förmåga krävs det att vi är smarta och att varje soldat och system är vässat för strid. Forskning är ett väldigt billigt sätt att höja förmågorna med. Det handlar inte bara om "häftig teknik" utan om saker som stridstaktik och personlig utrustning. Under flera år har det skett en kraftig reducering på försvarsrelaterad forskning och utveckling som filat ner spetsen till trubbighet. Riskerna på förbandsutveckling löper äver lång tid. Några av oss bloggare har skrivit om det men det finns väldigt svagt stöd bland marknadsliberaler och vänster för att satsa på militär forskning och utveckling så det är svårt att nå ut. Socialdemokraterna bryr sig på pappret om försvarsindustrin men försvarsforskning är också mycket mer än bara den delen.

Delårsrapporten konstaterat att FoU-produktionen har påverkat verksamheten negativt under halvåret.

För att avsluta med något positivt så bekräftar delårsrapporten leverans av JAS 39 nya radarjaktrobot METEOR som är så betydelsefull att den skapar utländska rubriker. Förmågan på roboten ska inte endast ses som ett vapen mot andra stridsflygplan utan påverkar även med sin räckvidd och prestanda s.k HVA (High Value Asset) som strategiska bombare, radarflygplan, lufttankningsflygplan, ledningsflygplan -  vilket kan leda till ett förändrat (för oss gynnsamt) beteendemönster hos dessa enheter.

/Signatory

torsdag 9 juli 2015

Sverige får eget kapitel när RAND utvärderar Libyeninsatsen

Den amerikanska tankesmedjan RAND Corporation har lagt ut en mycket gedigen och intressant utvärdering av den Nato-ledda insatsen i Libyen 2011. Institutet ger även några rekommendationer.
Bild från Försvarsmakten

Sverige tilldelas - till skillnad från de flesta deltagande nationer - ett helt eget kapitel. Robert Egnell berör under 30 sidor grunden till vårt beslut, vad vi bidrog med, övriga länders syn på vår insats samt inte minst våra politiska relationer och tillhörande byråkrati. Men, det är minst lika intressant att läsa om vad andra nationer gjort och sätta detta i perspektiv till vår insats.

Eftersom det här är nästan 450 sidor så får det bli något av ett uppslagsverk - helt omöjligt att sammanfatta i ett blogginlägg men om vi ser kort till det svenska bidraget så kan vi konstatera att det fanns en skepsis från övriga nationer till den svenska insatsen, en skepsis som ganska snart kunde "jobbas bort". Med det följde även mer ansvar och förbättrad tillgång till andra nationers resurser så som lufttankningsflygplan. Sverige fick mycket bra betyg för sin leverans av spaningsbilder.

Vår personal och teknik fungerade väl. Relativt s.k "mjuka saker" som ofta ignoreras i rubriker så som god organisering och städad hangar eller gemytlig interaktion med övriga nationer tycks också ha bidragit till att förbandet uppskattades av andra nationer.
Exempel på Svenskt uppdrag - via Försvarsmakten

Det som inte var så bra? Ja det är ju det politiska i och med vår relation till Nato.  Det Nato helst ville ha var flygplan som kunde attackera markmål men den rollen fick Flygvapnet ej utföra pga en överenskommelse mellan Alliansregeringen och Socialdemokraterna.

Byråkratin. Tre av åtta JAS 39 Gripen var på plats redan 23h efter riksdagens beslut och efter ytterligare sex dygn så flögs skarpa uppdrag men det tog hela två månader till av byråkrati för att reda ut full tillgång till Natos ledning och länkar. Ett medlemskap i Nato hade förmodligen ökat både effekt och nytta på vårt bidrag även om vi ändå inte deltagit med attackroll. Efter över fyra år så har det inte rört på sig mycket i att underlätta för framtida insatser så risken är att vi åter får se samma byråkrati om vi ska ge (eller få) stöd. Nato är dock självkritiskt till att icke-medlemmar som villigt bidrar med styrkor måste gå igenom så mycket tid och pappersarbete för att fullt ut kunna delta i en insats.

På det stora hela handlar detta om politik. Försvarsmakten har utfört det som riksdagen och Nato gav i uppdrag - och utfört det bra. Det politiska sverige har dock fortsatt hemläxa.


/ Signatory


"Precision and Purpose Airpower in the Libyan Civil War"
kan läsas här.

För att ta till sig viss skillnad mellan Libyeninsatsen och vad som nu pågår i Irak så kan följande vara läsvärt: "Most combat sorties in Iraq end without striking ISIS" Military Times

måndag 16 mars 2015

Vapenexportens utveckling på 10 år

Mycket i massmedia om vapenexport (försvarsmateriel) nu relaterat till det icke förlängda Saudi-avtalet men också pga KEX-utredningen som syfter till att förnya regelverket.

SVT kör idag en TT-artikel med rubriken "Sverige stor vapenexportör" där TT av någon anledning har valt att jämföra 2005-2009 med 2010-2014. Det blev då enligt TT en ökning på exporten av försvarsmateriel med 23%.

Jag har dock gjort ett par grafer - för vem gillar inte stapeldiagram? Även Svenska Freds .

Nedan finns en inflationsjusterad graf som t.o.m visar att värdet på svensk försvarsexport var lägre 2014 än den var för 10 år sedan. För oss som känner till vikten av försvarsexport för att kunna försörja Försvarsmakten med inhemskt materiel så är siffrorna oroväckande.


ISP skriver för 2014 att exporten minskade med 33% jämfört med föregående år. 78% av exporten gick till EU-länder och andra etablerade partners som USA, Australien. Mer stats.

Den överblick av marknaden jag tagit in pekar f.n på nedåtgående trend. Självklart går det upp och ner då vissa affärer är väldigt digitala, man vinner stort eller inte alls. Nedgången förstärks av att Försvarsmakten inte på samma sätt som tidigare kan stödja industrin med så kallat övertaligt materiel. Långsiktigt är det också illa med den låga nivå på försvarsrelaterad forskning som staten bedriver - efter uppgraderingar på äldre system så ser det ganska tomt ut med nyutveckling för nästa generation av materielsystem.


Flygforskningen som ändå är ett prioriterat område ligger som synes på väldigt låg nivå nu så betänk då vad icke-prioriterade områden har råkat ut för. Sker det inte en förändring och satsning på inhemsk forskning så ökar risken för att försvarsmakten får en dyrare och sämre operativ förmåga. Allt svårare att delta i internationella samarbeten, få tillgång till banbrytande eller kostnadseffektiv teknik, dela kostnader med flera samt att exportera försvarsmateriel.

SOFF- noterade nyligen :  "Försvarsmakten och FMV har konstaterat ett svalnande intresse för Sverige som partnerland i dessa sammanhang."

Läs även: PM Nilsson DI.se - "Ledare: Därför vapenexport"

/ Signatory

torsdag 8 januari 2015

Luftförsvarsutredning 2040 slutrapport

Uppd 10/1. Pga tidsbrist blir det ingen större analys nu av den här rapporten från min sida men lägger in några sammanfattande rader och kommentarer så inte alla behöver läsa en massa text på direkten. Det är alltså mina ord som sammanfattar, såvida det ej är inom citationstecken.

Kort sagt kan man åter konstatera att politikerna står inför ett vägval och måste verkligen ta av sig skygglapparna. Rejäla ekonomiska tillskott och/eller släpp den militära alliansfriheten.

Kap. 9 tydliggör:  "En reell försvarsförmåga inom bibehållen ekonomisk ambitionsnivå förutsätter, enligt kommitténs uppfattning, en gemensam förmågeutveckling och ömsesidiga försvarsförpliktelser."

                                                     ----- LFU 2040 -----
"Resultatet från utredningen ska kunna utgöra ett underlag för en långsiktig strategi för vilka förmågor som Sverige behöver inom området."

Note: Begränsningar utifrån i huvudsak bibehållen ekonomi för Luftförsvaret. Transportflyg och helikoptrar har inte behandlats. För den som har tid, kika in på kapitel 9 "Överväganden".

Prioritet 1:

Tidig förvarning
Ökad användning av smygteknik gör att det blir mer komplext att skapa en komplett luftlägesbild. Stora krav på framtidens sensorsystem.

Ett hotanpassat skydd av flygbaserna
P.g.a att flygsystemen använder kända baser/flygplatser ökar sårbarheten från långräckviddiga precessionsvapen. Skydd av flygbaserna måste förstärkas, både mot luft och markhot.

Note: Tidigare luftförsvar (före dagens) inbegrep spridd basstruktur där t.o.m vägbaser ingick.  Insikten om hot mot flygbaser är alltså inget nytt utan snarare har man under flera år valt bort behovet av skydd.

En förmåga mot luftmål på större avstånd än i dag
"Luftvärnet behöver säkra förmågan att bekämpa luftmål på betydligt längre avstånd än i dag."

Ett operativt relevant stridsflygsystem 
"fortlöpande göra bedömningar om befintliga stridsflygsystem fortfarande är operativt relevanta."

Note: Här behöver man inte göra så mycket bedömningar om LFU tittar på tiden bortom 2040. Dagens Gripen E kommer inte räcka till speciellt många år efter 2040 (planerat till 2042+), det kan sträckas mot 2050 med viss relevans men introduktion av ett nytt stridsflygsystem måste i alla fall införas innan Gripen E / (E+/G?) avvecklats så behovet kommer ganska snart efter 2040. På följande bild, som är några år gammal, visas tydligt hur lång tid det tar att utveckla och driftsätta ett nytt stridsflygsystem. Målet var fullt operativ 2040 med introduktion ~2037.



Försvar mot cyberhotet 
Vi måste få bättre kunskap och förmåga i en arena som bara växer större.

Prioritet 2:
En balans mellan flygplattformar och vapen 
Säger sig självt. Det måste finnas något att skjuta iväg om man vill kunna försvara sig. Men på andra sidan av myntet, man måste ha något att skjuta från också. En balansgång. Det går normalt sett fortare att beställa robotar än att sätta upp nya divisioner. Men fungerar handeln med utländskt leverantör som planerat vid ett ökat behov?

Försvar mot ballistiska robotar och kryssningsrobotar
Kanske det mest allvarligaste och politiskt intressanta avsnittet i utredningen.

"Sverige kommer att behöva samverka med andra stater för att skapa ett rimligt skydd mot detta hot. Ett försvar mot konventionella ballistiska robotar och  avancerade  kryssningsrobotar kan bara ske genom samarbete med andra nationer. Detta utifrån såväl kostnadsskäl som utifrån behovet att gruppera sensorer och verkansdelar över stora ytor. "


Ett säkert och robust ledningssystem 
Robust ledning och samband. Inte bara för luftförsvaret men betydelsefull komponent i det civila samhället.

Tillgång på kvalificerad personal och ett robust personalsystem 
Frågor kring rekrytering, utbildning, tärning/övning inom luftförsvaret blir avgörande för tillgång på kvalificerad personal och därmed hög effekt.

Note: Ordet robust upprepas som synes flera gånger. Jag tolkar det som rimlig kritik mot dagens orobusta system. Även lite förbryllande hur långt ner personalsystemet kom i listan.

Ett luftvärn med kort räckvidd för bekämpning av små mål
Skydd mot granater, robotar och små stridstekniska obemannade farkoster kräver sensorer och eldenheter som kan upptäcka och bekämpa små mål.

Passiva sensorer som komplement till aktiva sensorer 
Som komplement till aktiva sensor, bör integreras med passiva mer än vad som är fallet idag.

En säker och tillräcklig satsning på FoU 
Kommittén anser att forskning och teknikutveckling måste ske på en högre nivå än idag. Dels för att vara en kompetent upphandlare av system men också för att få tillgång till teknik som annars är svårupphandlad på marknaden. Det ska även öka Sveriges chanser att få delta i internationella samarbeten. Kommittén föreslår en ökad satsning på demonstratorer. En översyn av  FoU verksamheten avseende struktur och ekonomisk ambition bör göras.

Note: Har du hört den förut? Party like it's 1999! 

"Den materiella förnyelsen skall vidare inriktas mot en ökad satsning på forskning och utvecklingsprojekt samt anskaffning av demonstratorer och simulatorer. Med denna inriktning bör goda möjligheter skapas för svensk försvarsindustri att inta en framträdande roll och att samverka internationellt."  - Försvarsbeslutet 2000 (prop. 1999/2000:30)

Det var en titt på sammanfattningen av rapporten. Man kan väl konstatera att pendeln svänger fortare i vissa länder. LFU vill förbättra en hel del men hur det ska gå till på bibehållen ekonomi verkar förbli ett mysterium. Därför föreslås också en struktur som inte klarar allt.

Mycket är också rena självklarheterna men det är positivt att kommittén faktiskt ser en rad "utmaningar" (problem). Vore önskvärt om politikerna redan nu inser att vi med rejält höjda anslag, nya samarbeten och nya metoder kan korta ner listan för att göra allt "senare" går inte. Bygget av en robustare organisation som snabbare kan anpassas tekniskt och taktiskt måste starta idag.

Läs även:
Ny Teknik  Framtidens Luftförsvar: Då klarar vi inte ett väpnat angrepp
Flygvapenbloggen 
Reservofficer: Inte direkt om LFU, men viktigt om hur allt hänger samman.

Tillägg:


/ Signatory

torsdag 23 oktober 2014

Regeringen föreslår stärkt finansiering av Gripen - Uppd 24/10

Regeringen föreslår p.g.a utebliven affär med Schweiz stärkt finansiering av materielanslaget/Gripen E. Utan det här skulle det krävas att annat materiel fick skjutas på framtiden.

I höständringsbudgeten för 2014  + 2000 mnkr till materiel | Anslag 10,8 mdkr
I budgetpropositionen för 2015     + 900 mnkr till materel  | Anslag 9,8 mdkr

Det kan tillkomma ytterligare mindre förstärkningar på samma tema enligt försvarsministern.

// Uppdatering 
Pga artikeln i SVD har det nämnts i social media att det är ytterligare 2,9 mdkr som skattebetalarna nu ska hosta upp för materiel/Gripen E men det mesta tas dock inom försvarsbudgeten genom omfördelningar och balansering över flera år. Och nytillskott. Omfördelningen sker bland annat genom att anslaget för internationella insatser reduceras. Även på forskning och teknikutveckling, Officersprogrammet, Vidmakthållande av materiel, m.m. Det blir dessutom ett minskat materielanslag 2016.

På det stora hela är det något av en återställare från tidigare år då Alliansregeringen kraftigt reducerade materielanslaget för att bygga upp en stor ram för internationella insatser - insatser som ej blev av och som då staten undvek utgifter på.

2013 låg anslaget för internationella insatser på 2,2 mdkr, väldigt högt och Försvarsmakten begärde en överföring till det grovt underfinansierade materielanslaget. Alliansregeringen började sänka för 2014 och nu sänker nya regeringen ytterligare ner till nivån 1,2 mdkr för 2014.  NBG-året 2015 sker en höjning till 1,8 mdkr för att landa på 1,4 mdkr åren 2016-2018. 2016 sker också en sänkning av materielanslaget till 8,4 mdkr efter den tillfälliga ökningen. 2017-2018 beräknas det ligga på 8,8 mdkr. Obs! Budgetproppen är enligt mig vansinnigt rörig och svårtydd så detta är vad jag tolkar det som, i 2015 prisläge. //

Den uteblivna Schweiz-affären handlar inte enbart om ökade kostnader på Gripen E utan även om att 11 stycken av Flygvapnets Gripen C/D inte kommer att hyras ut. Därmed utgår intäkter från uthyrning men samtidigt kan Försvarsmaktens operativa förmåga undvika en sänkning.

Det senare är av mycket stor vikt då fler leasing-kunder verkar stå för dörren och operativ förbandssättning av Gripen E är åtskilliga år borta. Samtidigt så kan uthyrning och försäljning av fler flygplan hjälpa till med finansieringen av försvarets materiel. Så det är två sidor av samma mynt.

Det är oklart hur totalkostnaden för Gripen E nu ser ut. Med Schweiz i planeringen låg den på 87 mdkr för 60 stycken flygplan och drift t.o.m 2042. Förmodligen beställs ytterligare 10 st.

Som vanligt, följ Twitter för nyheter om Gripen, bloggen uppdateras allt för sällan. Senaste nyheterna handlar bl.a om att Argentina förhandlar med Brasilien om köp av Gripen, Tjeckiens luftövervakning från Island, och bilder från flygövningen Joint Warrior 14-2.

måndag 19 maj 2014

Schweiz påverkan på Sverige

Efter att Schweiz nu sagt nej till finansieringsplanen av Gripen E och därmed hela sin upphandling så har några påståenden och rimliga funderingar dykt upp här i Sverige. "Kommer Gripen E avbrytas pga kravet att en exportpartner ska beställa minst 20 flygplan?" "Det blir dyrare för Sverige nu."

Första frågan är mer enkel att analysera. För det första finns det inget krav i riksdagsbeslutet för Gripen E om att det krävs ett exportavtal. Ej heller har regeringen haft det som krav. Däremot finns det en möjlighet att avbeställa - reglerade delar av kontraktet - före utgången av 2014. Att det ej krävs en exportorder har faktiskt redan demonstrerats i och med att Sverige beställde utveckling och anskaffning av 60 st Gripen E före Schweiz kunde komma till skott. Uppdatering 21/5: Försvarsminister Enström säger det nu klart och tydligt. "– Sverige kan skaffa 60 plan utan partnerland, utan nytt riksdagsbeslut, säger försvarsminister Karin Enström."

Reportrar har tyvärr ofta spridit en bild av att det finns ett krav på export så det hela blir på något sätt mer dramatiskt än det egentligen behöver vara. En avbeställningsklausul är fullständigt normalt och behöver inte ens vara något negativt för beställaren eller tillverkaren. Ibland kan klausulen t.o.m vara av nytta som ger en möjlighet att enklare avbryta existerande kontrakt (vid avtalsreglerad tidpunkt/omfattning) för att istället rikta om programmet med nya ambitioner och eventuellt ny exportpartner som dessutom passar tillverkaren bättre i ett nytt marknadsläge.

Till detta har ett nytt omvärldsläge tillkommit sedan riksdagens beslut och det finns inga politiska signaler om att Gripen E (NG) nu skulle avbeställas. Även Brasilien har ju planerat att beställa Gripen NG - men i dagsläget är det en Saab-affär och det går inte att snabbt switcha om från Schweiz till Brasilien. En Brasilien-affär kommer hur som helst att bidra positivt. Försvarsmakten, regeringen, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är alla överrens om behovet av ett förmågelyft på Gripen-systemet och inte minst är det tydligt då försvarsberedningen nu ställt sig bakom anskaffning av 70 flygplan istället för 60. Detta ligger dock fortfarande under Flygvapnets behov om 80+.

Det andra påståendet är mer komplicerat att analysera och jag kommer ej komma helt i mål. Vi kan börja med att titta på hur läget var när beställningen lades. Då ingick uthyrning och försäljning av Gripen till Schweiz som delfinansiering av Försvarsmaktens Gripennota. Däremot ingick inte delad utvecklingskostnad som ibland hävdats av reportrar och enstaka politiker (nu senast av Urban Ahlin (s) i AB). Förtydligande: Sverige planerade dock att balansera sina utgifter för utvecklingen med stöd av en Schweizisk deponering för leverans av flygplanen. Själva affären med Schweiz var närmast ett noll-summespel i slutändan med endast 0.5 mdkr i vinst enligt uppgifter till Ny Teknik. En tänkbar lösning för att "lösa ut" Schweiz deponering är att låna av Riksgälden.

Även regeringen har i detta avseendet kanske översålt affären i tidigare uttalanden men försvarsministern är nu mer tydlig om att de ekonomiska vinsterna på ett Schweiz-samarbete handlade mer om drift och underhåll. Det fanns även en bonus med en Europeisk partner ur träning-övningssynpunkt. Saab har fått hela ordern på utveckling så i det avseendet saknas det inga ytterligare insatser.

Det fanns såklart en tanke om att framtida utveckling skulle sambestämmas och delas kostnadsmässigt men man får betänka att länder har olika behov trots allt. Föga troligt att Schweiz hade velat kostnadsdela utveckling och integrering av tex en ny sjömålsrobot. I närtid var det alltså planerat att uthyrning av 11 st Gripen C/D från 2016 skulle ge ett bidrag till den svenska beställningen liksom genom själva exporten av Gripen E till Schweiz.

Försvarsexportmyndigheten har i uppdrag att utbetala inkomster från exporten till att delfinanseria Gripen E. Uthyrningskostnaden till Schweiz rörde sig om 300 miljoner kr per år men exakt hur mycket som skulle tillfalla FM som ren "vinst" är offentligt okänt då affärer av det här slaget innebär viss verksamhet som utförs mer av strategiska skäl än av vinstsyfte. 

Maximalt 300 miljoner kr per år faller bort ur planeringen de första åren. Nu har det dock tillkommit ett par händelser. Tjeckien har förlängt sitt leasingavtal och Brasilien är i slutförhandlingar med staten om att hyra 10-12 st Gripen C/D från 2016.

Tjeckienaffären ger förmodligen bättre intäkter än Brasilien och är för 12 år (14 år med option) vilket är mer än dubbelt så länge som uthyrningen till Schweiz. ca 560 miljoner kr per år kostar Tjeckiens nya leasing som är "all-inclusive" med logistikstöd och utbildning, de betalar i princip bara bränsle utöver dessa kostnader. Ett mycket framgångsrikt avtalskoncept som lett till att Tjeckien flyger mer än några andra Gripenländer. Om vi förmodar ett avtal till Brasilien om 200-250 miljoner kr per år så ser vi att uthyrning i samma planeringperiod som den Schweiz låg i nu uppgår till omkring 800 miljoner kr. Det finns även uthyrning till Ungern men den är inget nytt som tillkommit efter Schweiz-avtalet.

Maximalt 300 miljoner kr från Schweiz ersätts med maximalt 800 miljoner kr från Tjeckien/Brasilien. Men hur mycket som går att ta vinst på återstår att få besked om. Det är naturligtvis betydligt lägre än 800 miljoner men man kan redan nu säga att det krävs betydligt mer analys för att med självklarhet tala om att det blir dyrare för Sverige nu när Schweiz fallit bort.

Förutom hyresavtalen så har antal flygplan för planerad produktion gått från 82 till 106 när man räknar in ytterligare 10 till FV och 36 till Brasilien. Nu återstår det att se hur lika Svenska och Brasilianska flygplan kan tänkas bli men några väldigt fundamentala skillnader bör ej uppstå, det rör sig förmodligen primärt om att viss avionik ska levereras från Brasilien, bildskärmar tex. Om det finns någon kostnadsbesparing på drift och underhåll på samma sätt som det var tänkt med Schweiz återstår att se men bara en sådan sak som att Brasilien kommer verka i ett annat klimat påverkar resultatet. Ett utvecklingsamarbete ser mer positivt ut med Brasilien - både inom vapen och utveckling av själva flygplanet.

Även om Brasilien faller bort så ser det ut som en betydande del av den delfinansiering och kostnadsdelning Schweiz kunde bidragit med kan inkomma genom andra exportaffärer. Bland annat ser det ut som att Slovakien vill bygga något större med Tjeckien.

Bonus! Ja och så behöver då inte Flygvapnet hyra ut 11 st Gripen C/D till Schweiz. För närvarande håller Saab på att sätta ihop de sista maskinerna ur 'Delserie 4' dvs de sista 31 st Gripen C/D som beställts. Av de ca 96 Gripen C/D som då kommer finnas i Försvarsmakten är det preliminärt planerat att 6 st försvinner till Brasilien år 2016 och nästföljande 4-6 st i 2017. En klar förbättring på antal individer från hur det såg ut fram tills igår. Men vi får väl se, det kanske tillkommer någon ny hyrkund inom kort...

Saab: "Inga jobb hotade av Schweiz nej"

Uppdatering 20/5: Chefen för Slovakiens upphandlingskontor berättar att man troligen kommer hyra Gripen. [Länk 404. Prova] I tidigare spekulationer har det talats om 6-8 stycken flygplan.

 /S