Gripenbeslut med sänkt försvarsförmåga.

Med anledning av regeringens debattinlägg på SVD idag som Ekot haft flera uppföljande artiklar om. Regeringen hävdar att det skapas ekonomiskt utrymme för anskaffning av 40-60 st nya Gripenflygplan. Många detaljer och frågor återstår. Är det nya, ombyggda, i vilken version, osv.

Allt detta förtjänar ett längre inlägg men jag stannar vid frågan om antal flygplan nu så som Försvarsmakten har redogjort offentligt för. Bland annat på sin hemsida och vid en presskonferens med Folk och Försvar

Citat vid minut 38 i del 1 av FoF videon: Försvarsmakten:

"Vi har talat om ett behov på 60-80 flygplan som minst. Självklart så skulle vi ju lätt kunna säga att vi behöver fler men här har vi också att ta hänsyn till försvarsmakten i sin helhet"

Ekonomin stryper försvarsförmågan. En del har försökt misstolka detta "60-80" som att FM tycker att det räcker med 60 flygplan. Nu hävdar regeringen att man kanske bara kan finansiera 40 stycken. Ett antal långt under Försvarsmaktens uttalade behov. Våra flottiljer kommer också att ha en mycket stor överkapacitet med få ekonomiska skäl till att FM kan behålla två flottiljer i syd/mellan-Sverige med en sån liten maskinpark som 40-60 flygplan. 

Det blir bara sammantaget ett förmågelyft om militärens totala effekt ökar. Ju fler flygplan man tar bort (oavsett enskild förmåga) ju mer sänker man möjligheten till en efterfrågad höjd stridseffekt. Färre flygplan måste göra mer, flyga längre, spridas ut. Avsedd längre uthållighet reduceras då högre gaspådrag och hastighet krävs för att planen inom rimlig tid ska kunna sättas in över allt längre distanser. Färre vapen måste täcka en större yta. Risken att stora delar av eller hela flygplansflottan slås ut på marken i blixtanfall ökar markant då allt färre flygplan samlas på färre baser.

Regeringen aviserar därmed idag om en fortsatt bantning av Sveriges försvarsförmåga såvida det inte tillkommer ytterligare höjda försvarsanslag i samband med nästa försvarsbeslut.

Annicka Engblom (M) beskriver väl i ett inlägg vad en svensk flygplanspark går till bland annat då ett antal maskiner försvinner från operativ verksamhet för att användas till så som utbildning och utprovning.

Det finns också mycket stora risker för förmågeglapp om operativa C/D maskiner ska in på verkstaden för att styckas upp och delvis användas vid montering av en ny version. Till detta kommer glapp som kan uppstå när vapen behöver omintegreras med den nya versionen. Samt utbildning av piloter och stödfunk.

Det positiva med dagens nyhet är att FM kan fortsätta utvecklingen av Gripensystemet. I övrigt kvarstår det ett ofantligt stort antal frågor som behöver svar för att säkerställa ett långsiktigt användbart flygsystem för Sveriges behov.

----
Uppdatering om kostnader: Siffran 3 mdkr om året och totalt 90 mdkr över 30 år har angetts av regeringen som prislapp på den nya satsningen. En del journalister vill då hävda att man kan ta fram ett styckespris på "Super-JAS" genom att dela 90 mdkr med antal flygplan 40-60 st. Det är fel.

Kort förklarat: Ca 2/3 av "90 mdkr" Gripen-kostnaderna över 30 år är för vidmakthållande av Gripensystemet. 1/3 är för utveckling och anskaffning av ny version aka förmågelyft E/F.

Alternativen till att inte satsa på den sista tredjedelen vore att oklokt behålla äldre flygplan som inte klarar framtida krav. Eller så byter man flygsystem till något importerat men då krävs det betydligt större satsningar än 90 mdkr. Norges inköp av JSF-systemet går loss på 352 mdkr för inköp av 52 flygplan med op. vidmakthållande 30 år.

Schweiz köper ett paket där livstidskostnader inte ingår. Man får ett fast pris om högst 22 mdkr där flygplan, utbildning, pilotmtrl och ett antal stödfunktioner ingår. Styckespris anges i princip aldrig i sådana affärer men ett helt nytt Gripenplan kostar omkring 300 mnkr beroende på version och utrustning.

Flygplan som byggs med vissa delar från äldre versioner kostar självfallet mindre. De C/D plan som nu byggs med vissa delar från A/B kostar omkring 100 mnkr. Byggs det E/F med delar av C/D så kommer det inte att bli en lika kraftig sänkning av priset då riktigt kostsamma delar som motor och radar nu byts ut.

Att köpa in ytterligare 40 st flygplan av version E/F torde gå loss på 10-12 mdkr. Tillkommer gör livstidskostnader för dessa och ett fortsatt behov av att avlöna dagens antal piloter m.m.

/ Signatory @GripenNews

Nytt 27/8: Läs Skippers inlägg på Newsmill och min kommentar.

Även på ämnet: Carl Bildt  Staffan Danielsson  Väpnaren Wiseman's Wisdoms Skipper

Försvars- och säkerhetspolitiskt upprop!

Ända sedan den så kallade strategiska ”time-outen” som den då sittande regeringen medvetet valde att ta i samband med försvarsbeslutet 2000, så har Försvarsmakten i ett högt tempo monterats ned och stora delar har helt avvecklats. När detta beslut fattades ansåg man att det inte längre fanns något militärt hot mot Sverige.

På grund av detta beslut består en stor del av Försvarsmakten i dag av förbandstyper i singular med mycket begränsad förmåga att verka över mer än en mindre geografisk yta i händelse av kris eller krig. När den sittande regeringen tillträdde efter valet 2006 trodde många att säkerhets- och försvarspolitiken skulle ses över och förstärkas. Resultatet visar nu tydligt att så blev inte fallet. Försvars- och säkerhetspolitiken har till synes hamnat än längre ner på den politiska agendan. Detta trots att det nu återigen byggs upp en avsevärd militär kapacitet i Östersjöområdet där det satsas enorma summor på militär uppbyggnad och upprustning samtidigt som sociala områden som vård, skola och omsorg får stå tillbaka.

ÖB har den senaste tiden tydligt påvisat att Försvarsmakten måste tillföras ytterligare medel ur statsbudgeten för att ens kunna bibehålla den nuvarande mycket begränsade insatsorganisationen bortom 2015. Regeringen har tyvärr uppvisat ett stort ointresse i denna för Sverige mycket viktiga fråga. ÖB har i samband med detta även påpekat att den omdebatterade uppgraderingen av JAS 39 Gripen inte kan genomföras inom nuvarande ekonomiska ram utan att det kommer att medföra stora konsekvenser för Försvarsmakten, där avveckling av försvarsgrenar skulle kunna bli en tvungen åtgärd för att hålla sig inom nuvarande budgetram.

Det svenska försvarsanslaget är idag det lägsta i Norden med 1,15% av BNP och har kontinuerligt sjunkit sedan 80-talet. Detta är en konsekvens av att inga ekonomiska satsningar har gjorts inom politikområdet samt att anslaget inte har kompenserats fullt ut för ökade kostnader under många år, vilket i praktiken inneburit en anslagsminskning sett över tiden. Detta exemplifieras av att materielanslaget i praktiken halverats sedan 2006.

Försvar- och säkerhetspolitik kräver ett kontinuerligt handfast ledarskap som inte enbart gömmer sig bakom framtida utredningar. Omvärldsläget i stort, och militär kapacitetsuppbyggnad i vårt närområde måste analyseras löpande och generera justeringar av den förda säkerhetspolitiken, och i förlängningen även av försvarsanslaget.

Vi anser att regeringen nu måste ta sitt ansvar för Sveriges säkerhet inte bara i teorin, utan även i praktiken. Regeringen måste således tillföra Försvarsmakten de ekonomiska medel som krävs, och som ÖB tydligt påpekat, för att kunna upprätthålla en acceptabel försvarsförmåga.

Vi anser dessutom att frågan om ett NATO-medlemskap måste lyftas till debatt och att en luftförsvarsutredning för perioden 2020-2040 måste genomföras till skillnad från den nu planerade som endast avser att behandla tiden bortom 2040.

Undertecknat/

Chefsingenjören, driver försvarsbloggen http://chefsingenjoren.blogspot.se/

Cynisk, driver försvarsbloggen http://cynismer.blogspot.se/

Hans Jakobsson, driver den militärhistoriska bloggen http://hjak.se

J.K Nilsson, driver försvarsbloggen http://insatsen.blogspot.se/

Kaj Karlsson, författare och bloggare http://www.aldabergr.se

Lars Gyllenhaal, författare och bloggare: http://larsgyllenhaal.blogspot.se/

Lars Wilderäng, författare och bloggare http://cornucopia.cornubot.se/

Morgonsur, driver bloggen http://morgonsur.wordpress.com/

Observationsplatsen, driver försvarsupplysningsbloggen http://oplatsen.wordpress.com/

Signatory, driver bloggen Gripen News http://gripennewsthread.blogspot.se/

Skipper, driver försvarsbloggen http://navyskipper.blogspot.se/

Wiseman, driver försvarsbloggen http://wisemanswisdoms.blogspot.se/

För att påvisa för regering, riksdag, försvarsutskott och försvarsberedning att det är hög tid att ta frågor rörande säkerhets- och försvarspolitik på allvar så vill vi även tipsa dig som läsare om möjligheten att skriva under detta upprop: http://upprop.nu/IALB i syfte att visa ditt stöd för dessa viktiga frågor. Skribenterna ovan har ingen koppling till det länkade uppropet.

Här och nu

Eftersom i huvudsak moderata politiker fortsatt skönmålar Sveriges försvarsförmåga utan att det förekommer någon större medial granskning utöver försvarsbloggar så kommer här några höjdpunkter ur årsredovisning 2011. Även om bloggare berört ämnet tidigare finns det nog många som inte läst exakt vad FM skrivit så det finns säkert ett behov av en titt med öga på just brister. Dokumentet bör läsas i sin helhet då problemen är så många att jag omöjligt kan lägga ut allt i ett någorlunda överskådligt blogginlägg.

Längst ner lägger jag in ytterligare dokument med viktiga sammanfattningar som berör ämnet.

Här och nu.
-------------  
Årsredovisning 2011

Den värdering som har gjorts för 2011 visar att Försvarsmakten har förmåga att över tiden möta de krav på förmåga som ställs på omvärldsbevakning, insatser för att hävda Sveriges territoriella integritet och insatser internationellt samt utveckling av insatsorganisationen.

Den  genomförda  värderingen  visar  att begränsningar  finns  i  förutsättningarna  för  Försvarsmakten  att  kunna  möta  olika  former  av händelseutvecklingar  och  hot  som  kan  uppstå  vid  ett  försämrat  omvärldsläge.  Främst  rör bristerna det materiella och personella läget vid vissa förband och inom vissa funktioner, men också  bristande  samövning,  planläggning  och  tillgänglighet  samt  prestanda  i  vissa materielsystem.

Flygplan  (rote)  med  incidentuppgifter  har  funnits  tillgänglig  med  hög  startberedskap  inom valda  tidsperioder.

Produktionen av arméförband har, med vissa undantag, genomförts som planerats, men med begränsad  måluppfyllnad.  Avvikelsen  beror  främst  på  begränsad  tillgång  på  personal  och vissa materielslag.

Svårigheter att direktrekrytera vissa kompetenser, t.ex. stridsfordonsbesättningar, sjukvårdspersonal och sambandspersonal, har försvårat uppbyggnaden av insatsorganisationen på kort sikt. 

Verksamheten  vid  marinförbanden  har  genomförts  enligt  plan  men  målsättningarna  enligt verksamhetsuppdraget  för  2011  uppnås  endast  till  del.

Sammantaget har en lägre  tillgänglighet  på  förbandets  stöd-  och  minröjningsfartyg  och reduceringen  av övningsverksamheten resulterat i att anbefalld förmåga generellt inte kunnat nås.

211.  stridsflygdivisionen:  PersQ  har  underskridits  p.g.a.  att uppdragsutrustning prioriterades om från divisionen till insatsen FL 01/02. Dessutom har ett antal övningar och andra verksamheter ställts in p.g.a. insatsen.

171. stridsflygdivisionen som till delar varit insatt såväl under FL 01 som FL 02 har endast delvis  nått  årets  målsättningar  beroende  på  insatsen.  Personal  som  varit  insatt  har  endast genomfört  spaningsprofiler  och  de  delar  som  varit  hemma  har  av  produktions-  och materielskäl  inte  fått  tillräckligt  utbyte.  Flygtidsuttaget  har  varit  lågt  och  huvuddelen  av  uppdragsutrustningarna har varit i bruk i FL 01/02.

Materielsystemet TP 84 är ett  gammalt system som har låg tillgänglighet som kräver stora arbetsinsatser  i  flygunderhållet.  Under  året  drabbades  flygplanstypen  av  ytterligare tillgänglighetsproblem då ett antal strukturinspektioner snabbt behövde utföras.

Brist  på  flygtekniker  inom  JAS  39  förbanden  har  påverkat  flygtidsproduktionen  negativt under  året,  och  bedöms  även  påverka  på  längre  sikt.

Det  totala  utfallet  av flygtidsproduktionen på JAS 39 under 2011 blev 11 731h, vilket innebär ett underskridande med 729h.

Totalt  för  samtliga  helikoptersystem  innebär  flygtidsuttaget  en  minskning  från  planerade 7  250  flygtimmar  till  ett  totalt  flygtidsuttag  2011  på  4  864  flygtimmar.  Detta  får  främst långsiktiga  konsekvenser,  t.ex.  förseningar  i  utvecklingen  av  sjöoperativ  förmåga  och utbildningen  av  nya  piloter.  I  det  korta  perspektivet  har  detta  hanterats  med  sänkta målsättningar och omflyttning av personal mellan helikoptersystemen.

Brist  på  flygtekniker  inom  samtliga  helikoptersystem  har  påverkat  flygtidsproduktionen negativt under året, och bedöms även på sikt påverka produktionen.

Personalsituationen inom flygstridsledningen är fortsatt ansträngd, men med nya rutiner vid beställning/planering  har  tillgängligheten  förbättrats  till  90  procent  av  beställd  resurs. Förbandens  behov  har  också  nedgått  p.g.a.  insatsen  i  Libyen.

Bristen  på  underrättelsepersonal,  telekrigsofficerare  och  bildtolkar  i  Sverige  under  insatsen FL 01/02 har i viss mån hämmat stridsflygdivisionernas utveckling.

Bristen  på  materiel  har  medfört  att  divisionerna  inte  kunnat  öva  fullt  ut  i  alla  roller. 

Bristen på flygplansskrov vid flygflottiljerna har medfört problem med flygtidsproduktionen och  ett  högt  övertidsuttag  på  flygunderhållskompanierna.

Basförband:   Insatserna  samt  tillgång  på personal har medfört att ansatta mål främst avseende soldatkunskaper inte har kunnat uppnås inom  framförallt  teknikerkategorin.  Nationell  beredskap,  i kombination  med tilldelad personalvolym, har ytterligare begränsat möjligheten att bedriva övningsverksamhet i större omfattning.

---

Så här ser det ut på punkt efter punkt. Antingen saknas ett solitt vidmakthållande och utveckling av förmågor eller så finns det ett begränsat antal förmågor - utan robusthet.

Mer läsning:

Budgetunderlag 2013  - "Anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar 1:3 och Vidmakthållande, avveckling av materiel och anläggningar 1:4 är i balans ekonomiskt men inte operativt. Den ekonomiska balansen har, likt tidigare år, åstadkommits genom att anskaffningsbeslut förskjutits framåt i tiden med reducerad framtida användbarhet av krigsförbanden som följd. "

Officersförbundet: Ekonomiskt överskott 2011 -  "Ytterligare en halv miljard i överskott berodde på att Försvarsmakten inte fått tillstånd av regeringen att kunna genomföra olika inköp – överskottet är något som försvaret alltså inte kunnat rå på själva. Slutligen blev det ett överskott på nästan 413 miljoner kronor på anslaget för förbandsverksamhet och beredskap. Något som är en effekt bland annat av de övningar som ställdes in förra året."

Forskning : FSU anger i sitt betänkande -  ”Utredningens bedömning:  Den föreslagna resurstilldelningen är förknippad med stora osäkerheter. På vissa, för framtiden, centrala områden finns det en uppenbar risk att satsningarna på FoU ligger på en oönskat låg, nära kritisk eller underkritisk, nivå.”

FoU reduceras - "Försvarsmaktens förutsättningar att lösa uppkomna problem och fatta väl underbyggda beslut försvåras. Det finns risk att det sett över tiden blir dyrare att anskaffa, utveckla och vidmakthålla såväl materiel som förband."

Kvartalsrapport 2012 - "Bristen  på  reservmateriel  efter  införande  av  PRIO  3-4  införande  innebär  bl.a.  att flygtidsprognosen för flygplan JAS 39 sänks med 1 800 timmar till 10 000 timmar för 2012."

HKV: ÖB - "För att långsiktigt kunna lösa Försvarsmaktens uppgifter, behövs fortsatta rationaliseringsåtgärder, ett mer effektivt internationellt samarbete men också resurstillskott. Sammantaget behöver dessa åtgärder leda till att köpkraften i materielanslagen ökar med minst två miljarder kronor per år från och med 2015."

Politiker, prata ärligt om dagens försvar och våga tala om framtiden. Försvarsanställda förtjänar det.

/ Signatory

@GripenNews