Island: Danmark i skugga.

+ Uppdaterad 23/10 kl 18:18 +
 
Under måndagen behandlades ämnet om ett Svenskt deltagande i luftrumsövervakning av Island i utrikesnämnden. Försvarsbloggar som Wiseman's Wisdoms och Försvar och Säkerhet har gett bra synpunkter på kommentarer som bla statsministern och utrikesministern levererat.

Regeringen hänvisar till att det är på den Nordiska solidaritetsförklaringen som förfrågan och ett eventuellt positivt beslut vilar. Att man i detta skede talar om en form av övningsverksamhet med mer allmän övervakning än en skarp insats för luftrumsskydd så som NATO idag genomför åt Island får nog ses som ett försiktigt steg framåt för att när politisk mognad till slut uppnås leverera någonting skarpare som bättre motsvarar Islands behov - och mer kostnadseffektivt.

De fem nordiska utrikesministrarna i Helsingfors 5. april 2011

Samtliga fem Nordiska länder ställde sig bakom den nordiska solidaritetsförklaringen men i debatten som nu förs existerar Danmark inte alls. Även om det är Island som begär hjälp så har det både via media och regering tryckts på om att det är Norge som söker stöd med Isländsk övervakning och att Sverige med Finland skulle arbeta under Norsk ledning. Utrikesministern skriver "Norge är viktigt i detta sammanhang, eftersom det ju bara är Norge som kan fullgöra de åtaganden som följer av förpliktelserna inom Nato."

Som läget är nu är det dock NATO som svarat upp till Islands förfrågan. Ett antal länder har ställt upp så som USA ett flertal gånger, även Portugal, Tyskland, Kanada, Frankrike och Danmark ett par gånger. Ett land man skulle tro hade legat på ovan lista men som inte ställt upp är Norge - det kan i sak förklaras med att man delvis delar samma intresseområde och det är även detta område ur Norsk synvinkel som kan möjliggöra en till synes tandlös Svensk-Finsk insats.

Danmark har agerat föredömligt och förtjänar inte att ignoreras i denna debatt. Då Danmark flög en Islands-insats år 2010 så genomförde Flyvevåbnet även luftrumsövervakning för de tre baltiska staterna samt den nationella i Danmark. Tre insatser samtidigt. Tala om nordisk solidaritet.

Det är troligen inte kostnadseffektivt att skicka Svenska och Finska stridsflygplan till Island och då enbart delta i en del av det som krävs för luftrumsövervakning. Sett ur "övningssynpunkt" så visst finns det värdefulla erfarenheter man kan ta med sig hem. Utan att gå in på politik - är det verkligen rätt väg vi är inne på med Island? Radarflygplan hade möjligen varit bättre om vi bara ska bevaka men det är en resurs vi ska vara ytterst sparsamma med då vi har för få för att ens klara av egna behov. Kustbevakningens flygplan kan förvisso mycket kring havsövervakning men det saknas sensorer för att spana efter flygplan.

Eftersom det är svårt att idag se en politisk lösning som gör detta riktigt effektivt så måste man fråga sig varför just en flyginsats till Island? Danmark och Norge skulle solidariskt och möjligen med Svensk-Finskt ekonomiskt stöd kunna dela på bevakning av Island med en viss avlastning från övriga NATO-medlemmar. Kostnadseffektivt och fullt ut. Att även hjälpa till med stöd och finansiering av en Ungersk eller Tjeckisk Gripen-insats till Island bör ligga på bordet. Ungern har uttalat en ambition om att genomföra insats på Island om några år efter att först ha deltagit i NATOs övervakning i de tre baltiska länderna.

Sverige och Finland skulle dessutom kunna vara solidariska på ett annat sätt och det genom att helt eller delvis avlasta Danmark och Norge från luftrumsövervakning av de baltiska staterna. Det finns självklart politiska komplikationer även här kring frågor som eventuell basering och skarp insats men mycket kan vi bidra med utan att nämnvärt ändra vårt nuvarande uppträdande över Östersjön. Här har vi även bättre möjligheter att med (förutom mark och marina förmågor) stödja med radarflyg, signalspaning och KBV. Möjligheter att avlasta NATO-länder i övervakningen bör då finnas för att ge de baltiska staterna samt Sverige och Finland en förbättrad luftrumsövervakning - kostnadseffektivt. Frågan om leasing av ett mindre antal Gripen-plan till de tre baltiska staterna kan ingå i detta sammanhang.

Vad händer om något går fel? Man måste betänka och ifrågasätta det riktiga i att åka till Island för att endast delta med en begränsande övervakningsroll. Vad händer om Norges samtliga stridsflyg i vår samordnade insats får flygförbud pga en incident? Det är inte alls otänkbart. Idag vore ett flygförbud inget problem för det finns ett NATO-land baserat på Island redo att ingripa. Skulle vi stå handfallna och bara titta på pga begränsande insatsregler? Förmodligen. Det gick för sig under Libyen-insatsen för det fanns gott om andra flygplan men på Island vore vi av allt att döma helt utlämnade till att allt fungerar hos vår Norska partner. Exakt utformning återstår ju att se men vi bör ställa frågorna nu.

Hur de nordiska länderna än går vidare med Island eller en baltisk Östersjö-övervakning så bör man göra det genom att inkludera samtliga länder som skrivit på solidaritetsförklaringen. Det är orimligt att exkludera Danmark från en diskussion om en Norsk/Svensk/Finsk Islands-insats.

Tjeckiska JAS 39 Gripen utmed den Baltiska Östersjökusten - beväpnade.

Uppdatering: Den socialdemokratiska riksdagsgruppen säger ja till att svenska Gripenplan genomför övervakning av Natolandet Island luftrum under tre veckor 2014. Obeväpnad insats under tre veckor ser ju tämligen knapert ut men som beskrivet ovan får man se på detta som ett första närmande till en framtida vassare insats. Politikerna är helt enkelt inte tillräckligt bekväma med sig själva för att idag föreslå ett skarpare beslut. Återstår att se om insatsen finanseras ur anslaget för fredsfrämjande insatser eller om det tas ur förbandsanslagets övningsbudget. Ett beslut om Islandsinsats förväntas under 2013.
 
/ Signatory
@GripenNews

Graf: Norge satsar mer än Sverige / Övriga Nyheter

Uppdaterat 11/10 kl 5:30 om Kroatien.

Norge har lagt ut sin budget för 2013. Man ökar försvarsanslagen även detta år.

'Søta bror' halkar efter mer och mer.

Källor:
Sverige - Budgetunderlag 2013 SCB Befolkningsstatistik
Norge -  Budgetunderlag 2013 SSB Befolkningsstatistik
Valutakonvertering genom Googles Valutakonverterare 2012-10-08.

Övrigt av nyhetsvärde:

Kroatien får av allt att döma under Onsdagen ett förnyat anbud kring JAS Gripen. En av ingångvägarna i tidigare anbud har utgått från lån av Flygvapnets A/B-maskiner före leverans av "nya" C/D och det har då hållits beredskap för en sådan leverans genom att inte demontera ett antal maskiner före ett Kroatiskt beslut. Kroatiens upphandling ligger ca 3-4 år efter pga ekonomin och den tidslucka som fanns att kunna leverera "nytillverkade" C/D direkt från Saab har egentligen försvunnit pga operativa krav. En överbryggning kan då erbjudas i form av A/B eller C/D ut Svenska Flygvapnets maskinpark. Exakt vad som erbjuds är dock mellan FXM och Kroatien men skulle det bli lån av existerande C/D ur FV istället för A/B måste man ifrågasätta om dessa någonsin återkommer till Flygvapnet eller för evigt överlåtes till Kroatien via ett lease-köp. Gripen får anses som favorit i Kroatien men ett flertal länder erbjuder begagnade flygplan så man kan inte räkna in någon affär ännu.

Uppdatering 10/10:  Så kom då erbjudandet. Det är giltigt till Januari 2013 och nappar Kroatien så kan 8 st Gripen C/D levereras Januari 2014. [osäker info raderad]

Tillägg 11/10: Enligt uppgifter i SVD skriver FXM att det ändå rör sig om nybyggda Gripenplan med delar av A/B. Det vore ju extremt positivt om så är fallet. Tidsmässigt skulle det gå ihop precis då Saabs Gripen-produktion i övrigt saknar nya beställningar under perioden och bara har några eftersläntrare till Sverige att leverera.


Indien har förvånat. Nyheter från Indien ska alltid tas med en gnutta salt men nu verkar flygchefen berätta att man för tillfället reducerar planerna på FGFA - "PAK-FA". Istället för köp av endast dubbelsitsiga och 200 flygplan till antalet så riktar man in sig på 144 st enkelsitsiga enligt Rysk grundspecifikation. Detta bör frigöra anslag som Indien kan satsa på inhemsk utveckling av lättare flygplan typ LCA Mark II och AMCA. Flygplan som kan konkurrera på Gripens marknad.

Rumänien, ett land som i nyheterna sägs ha beslutat köpa F-16 från Portugal med leverans först 2016. Saab noterar att precis som förra gången regeringen beslutade om F-16 så är det faktiskt inte avgjort ännu. Och uttalande från säkerhetsrådet noterar behovet av nya flygplan utan att låsa in sig på just F-16. Förra försöket att köpa begagnade F-16 stoppades av Rumäniens parlament. Precis som i ett flertal öst-Europeiska länder finns det interna stridigheter om man ska lägga sitt stöd på USA eller Europa. Det återstår fortsatt mycket politik i Rumänien kring köp av nytt stridsflygplan. Mycket politik och svag ekonomi.

I både Kroatien och Rumänien (samt Tjeckien om ny upphandling sker) så är det Gripens låga driftskostnader som kan konkurrera bort till synes "billiga" erbjudanden om begagnade konkurrenter. Det tar inte allt för många år att nå den gräns när modernare (i inköp dyrare) Gripenplan genererar lägre totalkostnader för landets stridsflygsystem än vad en maskinpark med tex begagnade F-16 gör. Till det erbjuder Saab motköp för att kompensera högre anskaffningskostnader. Detta är självfallet en utmaning att kunna förklara för politiker, allmänhet och media i dessa länder.

Tjeckien meddelar att Baltic Air Policing går bra. Den första månaden fick man fyra uppdrag att identifiera flygplan och gjorde därmed så. Jag twittrade ju foton från ett av dessa förmodade uppdrag vilket Wiseman även skrev ett inlägg om.

Som alltid, följ Twitterkontot för löpande nyhetsbevakning. Annat som skett är att Ungrarna varit på FLSC (något som numera ingår i deras kontrakt) och att de sista Sydafrikanska Griparna nu lämnat AFB Ysterplaat och samlats på 2 Squadron AFB Makhado. Det rör på sig mao.

/ Signatory

Hela dårhuset ska försvaras

Det här ämnet blir lätt stort och komplicerat och då jag ser det som nyttigt att försöka sprida insikt rent allmänt så blir det med avsikt en del förenklingar. Vanligt folk, politiker och journalister orkar knappast sätta sig in i detaljer. Obs! Folk och Försvar håller under Onsdag ett seminarie som även sänds i TV2.

Hela dårhuset ska försvaras

"Hela Sverige ska försvaras" skriver Försvarsminister Karin Enström (M) idag när hon vill förklara hur JAS 39E ska finansieras. "Flygstridskrafterna ska ha en hög tillgänglighet och kunna genomföra strid i hela skalan från lågintensiva till högintensiva konfliktnivåer."

Under Alliansåren reduceras nu Flygvapnet från 140 moderna till ett 50-tal relativt moderna stridsflygplan.

När den första Alliansregeringen tog över landets styre ärvde man Försvarsbeslut 2004 som innebar att Flygvapnet skulle ha 140 st JAS 39 Gripen. Borgerliga partier röstade emot. Hösten 2007 bantade den borgliga majoritetsregeringen detta till 100 st då ÖB av främst ekonomiska skäl ville minska driftskostnaderna. Wiseman går här igenom raden av nedskärning/ombyggnader.

Nu endast 6 år efter att man ärvde inriktningen om 140 st flygplan så föreslår Alliansen att Sverige ska ha 40-60 st version E. Version F med dubbelsits stryks trots att denna högst efterfrågade modell normalt utgör 20-25% av en maskinpark. Mer om dubbelsits i tidigare inlägg. Den som en gång trott att en borgerlig regering skulle betyda ett slut på Flygvapnets nedmontering får se ett annat resultat framför sig.

Vidare så har regionalt transport och radarflygplan i stora delar överlåtits på export. Förenade arabemiraten och Thailand har nu 5 st av Flygvapnets tidigare 9 st Saab 340. Endast 2 st radarflygplan återstår -  en extremt viktig resurs för att bevaka kryssningsmissiler, helikoptrar och fartygsrörelser. Denna resurs kan vi nu endast ha utvalda timmar om dygnet. Tillgängligheten på taktiskt transportflyg Tp84 är låg med endast 5 av 8 beställa i drift - när det går. Den individ modifierad med lufttankningsutrustning kommer nu även erbjudas för träning av utländska flygplan. Kostnad för att integrera F-18 och F-16 mot vår tanker står Svenska skattebetalare för. FM:s förhoppning är att pengarna återfås genom uthyrning av tankningstid till bla Finland och Norge.

Basorganisationen med stöd och ledning är grovt underbemannad och utan materiel. Tillgång på ammunition behöver inte ens nämnas. Alla pratar med rätta och oro om att det är en lång och plågsam process för att få ett försvar i operativ balans och centralt är personalfrågor och ekonomi. Läs tidigare inlägg om operativa brister i FM - ÅR 2011.

Regeringsrepresentanter och i synnerlighet Moderata sådana som eventuellt läser denna text suckar säkert nu och tänker onda tankar om negativa försvarsbloggare. Har vi alla fel? Varför finns det inga försvarsbloggare som skriver positivt om försvarspolitiken? Kan vara så att till skillnad från karriärspolitiker som kommer och går i försvarspolitiken så har de individer som nu även är aktiva försvarsbloggare en gediget uppbyggd kunskapsbank och kontaktnät över decennier som medger kritisk granskning av både försvarsmakten, medier samt politiker utan ett behov av att svara upp till en "chef".

Positiva saker nämns faktiskt bland annat är det positivt med en ny syn på vikten av god veteranpolitik och att Gripensystemet kan utvecklas vidare. Det är bara så att det är mindre poäng med att applådera något som ska fungera än att försöka belysa och förbättra något som underpresterar.

Behovet av att genomföra ett förmågelyft på stridsflygsystemet är reellt och är en del i att ta ansvar för landets försvar. Om det enbart vore industristöd skulle inte en avbeställningsklausul, liten seriebeställning och avkall på teknisk omfattning ligga i Regeringens förslag. ÖB skriver precis som tidigare att ett förmågelyft krävs för att möta operativa krav. Och han varnar för att det saknas pengar även för denna reducerade beställning. Wiseman tittar även på detta idag. Regeringen skickar ut extremt svaga signaler till exportmarknaden om JAS 39 och många inom NATO lär fundera kring stödet till Försvarsmakten.

På senare tid har försvarspolitiker ur Alliansen försökt hävda att FM:s förslag kring JAS Gripen är det samma som önskemål för vad som är ett operativt behov. Det ska dock stå helt klart att det FM och ÖB föreslår (se tidigare inlägg) är begränsat av den ekonomi som tilldelas. Vore anslagen högre skulle förslagen se helt annorlunda ut.

Enström upprepar även att det sker kostnadsbesparingar genom ett samköp med Schweiz. Detta liksom regeringens påståenden om att samköpet med Norge kring Archer artilleri sparat 100-tals miljoner kr är uppgifter som det ej finns presenterat fakta på. Likt planen om att bygga Gripen E med delar av Gripen C/D så byggs Archer med äldre komponenter för att sänka priset. Tyvärr så tvingades Sverige in i motköpsavtal med Norge som innebar att vi köper bland annat vapenstationer utan konkurrensutsatt upphandling från Norska statens bolag. Användningen av gamla delar och en fordonsmodell som inte längre tillverkas betyder också att det blir svårt att exportera Archer då exportkund måste betala utveckling och bli enda kund på ny version. Systemet som egentligen är mycket imponerande har stora svårigheter på exportmarknaden. Motköp som planeras genom Schweiz kan tex vara anskaffning av nytt skolflygplan.

Större beställningar sänker komponentpriser. Att regeringen föreslår en mindre beställning än ÖBs behov kommer höja priset på varje flygplan. Det som spar pengar är att regeringen vill ha färre flygplan -  det spar på totala anskaffningskostnaden och att det blir färre i drift. Ny Teknik har nämnt att Schweiz kan komma att använda 22 av flygvapnets C/D som reservdelar. Den informationen tillsammans med avsikten att bygga Svenska Gripen E med delar ur C/D är mycket illavarslande. Det kan i värsta fall tolkas som att för att hålla Gripen E i drift så krävs det reservdelar som inte går att upphandla på marknaden. I bästa fall är det enbart för att sänka kostnaderna på reservdelar. Den kapitalförstöring vi då talar om vid demontering av fullt dugliga C/D istället för att antingen flyga dessa själva eller sälja på export är så extremt korkad att det inte finns ord. Även "Archer-problemet" får man betänka. Blir det svårare att exportera Gripen E?

Uthyrning av C/D: Över hela planeten letar nu Sverige efter länder att sälja och leasa ut Gripen C/D. Antingen för sig eller som led i en beställning av Gripen E(/F). Det finns ett stort antal länder som inte nämnts i debatten öht. Intresset för JAS Gripen är genuint. Alla uthyrningar måste inte bli av Tjeckisk och Schweiz-karaktär där Flygvapnets existerande plan levereras. Till Ungern och Thailand blev det nybyggda plan som använde delar ut demonterade A/B som tagits ur tjänst. Men det finns stora risker att det blir uthyrning av flygvapnets inventarie nu då snäva tidsperspektiv måste beaktas. Affärer som kan beslutas under 2013 är bla Kroatien (8-12), Malaysia (18) och Brasilien (24 inför avtal om 36 x Gripen E/F) som erbjuds C/D flygplan. Frågar man kring detta möts man med trams.

Sen finns ett behov av resurser för träning av utländska piloter och behov av reservdelar. Risken finns att resurser tas ur Svenska behov. Export-avtal har alltid fått prioritet.

Enligt Saab (Eddy de la Motte på CMD) ger Gripen E en 30% förmågehöjning över 39C. Det är bra. Men det kunde likväl varit 50-80% och ändå inte kompensera för den dramatiska neddragning av flygplan som nu sker.

På grund av knaper ekonomi har FM också hela tiden valt bort rustning av flygplanen baserat på att det finns en låg hotbild. För att Gripen E ska kunna bära mer vapen så krävs det också att man köper vapenbalkar av en helt ny typ och utför integreringsarbete även på dessa. Den snåla vägen som vi alla känner till, blir istället att man enbart integrerar Gripen E med de balkar som redan köpts in och nöjer sig med en vapenlast med radarjaktrobotar som motsvarar antalet på Gripen C. Sådant här är viktigt att sättas in i en långsiktig JAS-ram så att det inte plötsligt plockas bort för att myndigheten måste uppvisa ekonomisk balans.

Som tidigare nämnts blir det inte någon reell förmågehöjning om inte också Försvarsmaktens totala effekt ökar. I ett närområdesperspektiv så kan omöjligen ett 50-tal Gripen E ersätta dagens beslutade nivå. I små grupper under tex en utlandsinsats motsvarande Libyen så får vi dock utan vidare 30% förmågehöjning. Det är naturligtvis bra.

För ett närområdesperspektiv är Gripensystemets främsta konkurrensegenskap gentemot andra flygstyrkor den internationellt erkända "wolf pack" taktiken av stor vikt. Grupper av flygplan samarbetar som en välintegrerad grupp. Tänk om du kunde höra vad dina vänner 500 km bort hör, se vad dom ser och tillsammans agera med förvillande verkan. Så kan Gripensystemet mycket effektivt verka i grupp.

För att kunna hålla dessa grupper i luften med uthållighet under ett ihärdigt anfall krävs det en god basorganisation och tillgång till flygplan. I IO14 är det menat att FM ska klara av att skapa 8 baseringar med upp till 10 flygplan per styck (observera: dimensionerat för 80 flygplan). För att hålla flygplan i luften fortlöpande kan man då inte skicka iväg allt på en gång utan man kan eventuellt räkna med 1/3 av flygparken i luften fortlöpande under en kortare insatsperiod.

För att få upp 4 x 4-grupper och hålla dessa fortlöpande krävs det eventuellt minst 48 insatsberedda flygplan. Till det kommer flygplan som behöver ersättas pga strid eller tekniska fel. För att klara av detta krävs också att man tränat på det och då kan man inte ha en massa flygplan som satts av till utbildning av Svenska och utländska piloter samt för olika provverksamhet. För att klara av det som bilden nedan visar krävs det eventuellt sett storleksordningen 80 flygplan. Betänk då hur stort vårt land är och varifrån en möjlig fiende kan komma.

Minst.

/ Signatory
@GripenNews på Twitter.

Frågetecken kring anslag

Fortsatt analys av Regeringens JAS Gripen-beslut.

Gripen E leveransplan för närvarande. Till det Svenska försvaret.

2018: 3 st
2019: 2 st
2020: 3 st
2021+ Ytterligare leveranser.

Kontraktsupplägg ser alltid olika ut men kan som regel sammanfattas med att beställaren ger en delbetalning i förskott för att sedan betala efter godkänd leverans. Eftersom Försvarsmakten själv saknar möjlighet att överföra outnyttjade anslag från ett år till det nästa så är det viktigt att leveranser sker enligt plan.

Skulle det tex bli en försening på 3 Gripen-flygplan så de levereras följande år istället ökar belastningen med i storleksordningen 1 miljard vilket kan betyda att andra planerade materielinköp måste skjutas framöver. Större förskottsbetalningar kan naturligtvis göras för att brygga över aviserade förseningar. Tiden fram t.o.m 2020 planeras det alltså för utveckling och anskaffning av 8 st Gripen E. Detta är inom det Riksdagsbemyndigande som idag gäller om utveckling och anskaffning av högst 10 st Gripen E/F.

En första insatsdivision planeras vara operativ 2023 med den sista operativ ca 2027 vilket betyder att från år 2021 bör större årliga leveranser ske vilket sker efter att Schweiz fått sina flygplan.

Regeringen höjer anslaget med 300 Mkr 2013 och 2014, sedan årligen med 200Mkr. Det senare är mer oklart vad man avser likaså är det oklart exakt vilken anslagsfördelning som kommer ske. En ytterligare viktig fråga är vad som sker med intäkter från Schweiz-avtalet och uthyrning. Schweiz första inbetalning planeras nu för 2014 med intäkter från uthyrning av 11 st C/D från år 2016.

Försvarsmakten har i Gripen-frågan krävt att den skall få ta del av intäkterna. Vid tidigare exportaffärer har FM gått miste om stora belopp pga ett komplicerat regelverk. Får FM hela uthyrningsavgiften om 300 Mkr årligen mellan 2016-2020 så har en betydande del av utveckling och anskaffningskostnaderna för Gripen E under perioden betats av.

ÖB har redovisat att han saknar pengar för att öht få till IO14. Anskaffningsbeslut har ständigt skjutits på framtiden. Regeringen har under flera år nu, så även detta år, vägrat medge anskaffning av materiel trots att Försvarsmakten avsatt medel för detta. Under 2011 fick FM inte beställa materiel för en halv miljard. En halv miljard överstiger tex med råge den blygsamma anslagshöjning om 300 Mkr som regeringen nu kommer med. Det är alltså viktigt att inte bara höja anslag utan också att godkänna nödvändiga beställningar.

Är det så att Försvarsmakten inte får hela uthyrningsavgiften av 11 st C/D så innebär det att Flygvapnet förlorar i princip en division utan ekonomisk kompensation. Den anslagshöjning som avses komma från regeringen skulle ju ske för att kunna köpa Gripen E var det ju sagt.

Om allting klaffar med ny anslagstilldelning och regeringens medgivanden samt intäkter från uthyrning så behöver inte utveckling och anskaffning av Gripen E t.o.m 2020 vara en så hård belastning på Försvaret. Men det finns stora frågetecken som synes och även frågor om antal utöver dessa första 8 st samt finansiering efter 2020.

/ Signatory

Snabbt skrivet pga tidspress. Ursäkta e.v misstag.

Gripenbeslut med sänkt försvarsförmåga.

Med anledning av regeringens debattinlägg på SVD idag som Ekot haft flera uppföljande artiklar om. Regeringen hävdar att det skapas ekonomiskt utrymme för anskaffning av 40-60 st nya Gripenflygplan. Många detaljer och frågor återstår. Är det nya, ombyggda, i vilken version, osv.

Allt detta förtjänar ett längre inlägg men jag stannar vid frågan om antal flygplan nu så som Försvarsmakten har redogjort offentligt för. Bland annat på sin hemsida och vid en presskonferens med Folk och Försvar

Citat vid minut 38 i del 1 av FoF videon: Försvarsmakten:

"Vi har talat om ett behov på 60-80 flygplan som minst. Självklart så skulle vi ju lätt kunna säga att vi behöver fler men här har vi också att ta hänsyn till försvarsmakten i sin helhet"

Ekonomin stryper försvarsförmågan. En del har försökt misstolka detta "60-80" som att FM tycker att det räcker med 60 flygplan. Nu hävdar regeringen att man kanske bara kan finansiera 40 stycken. Ett antal långt under Försvarsmaktens uttalade behov. Våra flottiljer kommer också att ha en mycket stor överkapacitet med få ekonomiska skäl till att FM kan behålla två flottiljer i syd/mellan-Sverige med en sån liten maskinpark som 40-60 flygplan. 

Det blir bara sammantaget ett förmågelyft om militärens totala effekt ökar. Ju fler flygplan man tar bort (oavsett enskild förmåga) ju mer sänker man möjligheten till en efterfrågad höjd stridseffekt. Färre flygplan måste göra mer, flyga längre, spridas ut. Avsedd längre uthållighet reduceras då högre gaspådrag och hastighet krävs för att planen inom rimlig tid ska kunna sättas in över allt längre distanser. Färre vapen måste täcka en större yta. Risken att stora delar av eller hela flygplansflottan slås ut på marken i blixtanfall ökar markant då allt färre flygplan samlas på färre baser.

Regeringen aviserar därmed idag om en fortsatt bantning av Sveriges försvarsförmåga såvida det inte tillkommer ytterligare höjda försvarsanslag i samband med nästa försvarsbeslut.

Annicka Engblom (M) beskriver väl i ett inlägg vad en svensk flygplanspark går till bland annat då ett antal maskiner försvinner från operativ verksamhet för att användas till så som utbildning och utprovning.

Det finns också mycket stora risker för förmågeglapp om operativa C/D maskiner ska in på verkstaden för att styckas upp och delvis användas vid montering av en ny version. Till detta kommer glapp som kan uppstå när vapen behöver omintegreras med den nya versionen. Samt utbildning av piloter och stödfunk.

Det positiva med dagens nyhet är att FM kan fortsätta utvecklingen av Gripensystemet. I övrigt kvarstår det ett ofantligt stort antal frågor som behöver svar för att säkerställa ett långsiktigt användbart flygsystem för Sveriges behov.

----
Uppdatering om kostnader: Siffran 3 mdkr om året och totalt 90 mdkr över 30 år har angetts av regeringen som prislapp på den nya satsningen. En del journalister vill då hävda att man kan ta fram ett styckespris på "Super-JAS" genom att dela 90 mdkr med antal flygplan 40-60 st. Det är fel.

Kort förklarat: Ca 2/3 av "90 mdkr" Gripen-kostnaderna över 30 år är för vidmakthållande av Gripensystemet. 1/3 är för utveckling och anskaffning av ny version aka förmågelyft E/F.

Alternativen till att inte satsa på den sista tredjedelen vore att oklokt behålla äldre flygplan som inte klarar framtida krav. Eller så byter man flygsystem till något importerat men då krävs det betydligt större satsningar än 90 mdkr. Norges inköp av JSF-systemet går loss på 352 mdkr för inköp av 52 flygplan med op. vidmakthållande 30 år.

Schweiz köper ett paket där livstidskostnader inte ingår. Man får ett fast pris om högst 22 mdkr där flygplan, utbildning, pilotmtrl och ett antal stödfunktioner ingår. Styckespris anges i princip aldrig i sådana affärer men ett helt nytt Gripenplan kostar omkring 300 mnkr beroende på version och utrustning.

Flygplan som byggs med vissa delar från äldre versioner kostar självfallet mindre. De C/D plan som nu byggs med vissa delar från A/B kostar omkring 100 mnkr. Byggs det E/F med delar av C/D så kommer det inte att bli en lika kraftig sänkning av priset då riktigt kostsamma delar som motor och radar nu byts ut.

Att köpa in ytterligare 40 st flygplan av version E/F torde gå loss på 10-12 mdkr. Tillkommer gör livstidskostnader för dessa och ett fortsatt behov av att avlöna dagens antal piloter m.m.

/ Signatory @GripenNews

Nytt 27/8: Läs Skippers inlägg på Newsmill och min kommentar.

Även på ämnet: Carl Bildt  Staffan Danielsson  Väpnaren Wiseman's Wisdoms Skipper

Försvars- och säkerhetspolitiskt upprop!

Ända sedan den så kallade strategiska ”time-outen” som den då sittande regeringen medvetet valde att ta i samband med försvarsbeslutet 2000, så har Försvarsmakten i ett högt tempo monterats ned och stora delar har helt avvecklats. När detta beslut fattades ansåg man att det inte längre fanns något militärt hot mot Sverige.

På grund av detta beslut består en stor del av Försvarsmakten i dag av förbandstyper i singular med mycket begränsad förmåga att verka över mer än en mindre geografisk yta i händelse av kris eller krig. När den sittande regeringen tillträdde efter valet 2006 trodde många att säkerhets- och försvarspolitiken skulle ses över och förstärkas. Resultatet visar nu tydligt att så blev inte fallet. Försvars- och säkerhetspolitiken har till synes hamnat än längre ner på den politiska agendan. Detta trots att det nu återigen byggs upp en avsevärd militär kapacitet i Östersjöområdet där det satsas enorma summor på militär uppbyggnad och upprustning samtidigt som sociala områden som vård, skola och omsorg får stå tillbaka.

ÖB har den senaste tiden tydligt påvisat att Försvarsmakten måste tillföras ytterligare medel ur statsbudgeten för att ens kunna bibehålla den nuvarande mycket begränsade insatsorganisationen bortom 2015. Regeringen har tyvärr uppvisat ett stort ointresse i denna för Sverige mycket viktiga fråga. ÖB har i samband med detta även påpekat att den omdebatterade uppgraderingen av JAS 39 Gripen inte kan genomföras inom nuvarande ekonomiska ram utan att det kommer att medföra stora konsekvenser för Försvarsmakten, där avveckling av försvarsgrenar skulle kunna bli en tvungen åtgärd för att hålla sig inom nuvarande budgetram.

Det svenska försvarsanslaget är idag det lägsta i Norden med 1,15% av BNP och har kontinuerligt sjunkit sedan 80-talet. Detta är en konsekvens av att inga ekonomiska satsningar har gjorts inom politikområdet samt att anslaget inte har kompenserats fullt ut för ökade kostnader under många år, vilket i praktiken inneburit en anslagsminskning sett över tiden. Detta exemplifieras av att materielanslaget i praktiken halverats sedan 2006.

Försvar- och säkerhetspolitik kräver ett kontinuerligt handfast ledarskap som inte enbart gömmer sig bakom framtida utredningar. Omvärldsläget i stort, och militär kapacitetsuppbyggnad i vårt närområde måste analyseras löpande och generera justeringar av den förda säkerhetspolitiken, och i förlängningen även av försvarsanslaget.

Vi anser att regeringen nu måste ta sitt ansvar för Sveriges säkerhet inte bara i teorin, utan även i praktiken. Regeringen måste således tillföra Försvarsmakten de ekonomiska medel som krävs, och som ÖB tydligt påpekat, för att kunna upprätthålla en acceptabel försvarsförmåga.

Vi anser dessutom att frågan om ett NATO-medlemskap måste lyftas till debatt och att en luftförsvarsutredning för perioden 2020-2040 måste genomföras till skillnad från den nu planerade som endast avser att behandla tiden bortom 2040.

Undertecknat/

Chefsingenjören, driver försvarsbloggen http://chefsingenjoren.blogspot.se/

Cynisk, driver försvarsbloggen http://cynismer.blogspot.se/

Hans Jakobsson, driver den militärhistoriska bloggen http://hjak.se

J.K Nilsson, driver försvarsbloggen http://insatsen.blogspot.se/

Kaj Karlsson, författare och bloggare http://www.aldabergr.se

Lars Gyllenhaal, författare och bloggare: http://larsgyllenhaal.blogspot.se/

Lars Wilderäng, författare och bloggare http://cornucopia.cornubot.se/

Morgonsur, driver bloggen http://morgonsur.wordpress.com/

Observationsplatsen, driver försvarsupplysningsbloggen http://oplatsen.wordpress.com/

Signatory, driver bloggen Gripen News http://gripennewsthread.blogspot.se/

Skipper, driver försvarsbloggen http://navyskipper.blogspot.se/

Wiseman, driver försvarsbloggen http://wisemanswisdoms.blogspot.se/

För att påvisa för regering, riksdag, försvarsutskott och försvarsberedning att det är hög tid att ta frågor rörande säkerhets- och försvarspolitik på allvar så vill vi även tipsa dig som läsare om möjligheten att skriva under detta upprop: http://upprop.nu/IALB i syfte att visa ditt stöd för dessa viktiga frågor. Skribenterna ovan har ingen koppling till det länkade uppropet.

Här och nu

Eftersom i huvudsak moderata politiker fortsatt skönmålar Sveriges försvarsförmåga utan att det förekommer någon större medial granskning utöver försvarsbloggar så kommer här några höjdpunkter ur årsredovisning 2011. Även om bloggare berört ämnet tidigare finns det nog många som inte läst exakt vad FM skrivit så det finns säkert ett behov av en titt med öga på just brister. Dokumentet bör läsas i sin helhet då problemen är så många att jag omöjligt kan lägga ut allt i ett någorlunda överskådligt blogginlägg.

Längst ner lägger jag in ytterligare dokument med viktiga sammanfattningar som berör ämnet.

Här och nu.
-------------  
Årsredovisning 2011

Den värdering som har gjorts för 2011 visar att Försvarsmakten har förmåga att över tiden möta de krav på förmåga som ställs på omvärldsbevakning, insatser för att hävda Sveriges territoriella integritet och insatser internationellt samt utveckling av insatsorganisationen.

Den  genomförda  värderingen  visar  att begränsningar  finns  i  förutsättningarna  för  Försvarsmakten  att  kunna  möta  olika  former  av händelseutvecklingar  och  hot  som  kan  uppstå  vid  ett  försämrat  omvärldsläge.  Främst  rör bristerna det materiella och personella läget vid vissa förband och inom vissa funktioner, men också  bristande  samövning,  planläggning  och  tillgänglighet  samt  prestanda  i  vissa materielsystem.

Flygplan  (rote)  med  incidentuppgifter  har  funnits  tillgänglig  med  hög  startberedskap  inom valda  tidsperioder.

Produktionen av arméförband har, med vissa undantag, genomförts som planerats, men med begränsad  måluppfyllnad.  Avvikelsen  beror  främst  på  begränsad  tillgång  på  personal  och vissa materielslag.

Svårigheter att direktrekrytera vissa kompetenser, t.ex. stridsfordonsbesättningar, sjukvårdspersonal och sambandspersonal, har försvårat uppbyggnaden av insatsorganisationen på kort sikt. 

Verksamheten  vid  marinförbanden  har  genomförts  enligt  plan  men  målsättningarna  enligt verksamhetsuppdraget  för  2011  uppnås  endast  till  del.

Sammantaget har en lägre  tillgänglighet  på  förbandets  stöd-  och  minröjningsfartyg  och reduceringen  av övningsverksamheten resulterat i att anbefalld förmåga generellt inte kunnat nås.

211.  stridsflygdivisionen:  PersQ  har  underskridits  p.g.a.  att uppdragsutrustning prioriterades om från divisionen till insatsen FL 01/02. Dessutom har ett antal övningar och andra verksamheter ställts in p.g.a. insatsen.

171. stridsflygdivisionen som till delar varit insatt såväl under FL 01 som FL 02 har endast delvis  nått  årets  målsättningar  beroende  på  insatsen.  Personal  som  varit  insatt  har  endast genomfört  spaningsprofiler  och  de  delar  som  varit  hemma  har  av  produktions-  och materielskäl  inte  fått  tillräckligt  utbyte.  Flygtidsuttaget  har  varit  lågt  och  huvuddelen  av  uppdragsutrustningarna har varit i bruk i FL 01/02.

Materielsystemet TP 84 är ett  gammalt system som har låg tillgänglighet som kräver stora arbetsinsatser  i  flygunderhållet.  Under  året  drabbades  flygplanstypen  av  ytterligare tillgänglighetsproblem då ett antal strukturinspektioner snabbt behövde utföras.

Brist  på  flygtekniker  inom  JAS  39  förbanden  har  påverkat  flygtidsproduktionen  negativt under  året,  och  bedöms  även  påverka  på  längre  sikt.

Det  totala  utfallet  av flygtidsproduktionen på JAS 39 under 2011 blev 11 731h, vilket innebär ett underskridande med 729h.

Totalt  för  samtliga  helikoptersystem  innebär  flygtidsuttaget  en  minskning  från  planerade 7  250  flygtimmar  till  ett  totalt  flygtidsuttag  2011  på  4  864  flygtimmar.  Detta  får  främst långsiktiga  konsekvenser,  t.ex.  förseningar  i  utvecklingen  av  sjöoperativ  förmåga  och utbildningen  av  nya  piloter.  I  det  korta  perspektivet  har  detta  hanterats  med  sänkta målsättningar och omflyttning av personal mellan helikoptersystemen.

Brist  på  flygtekniker  inom  samtliga  helikoptersystem  har  påverkat  flygtidsproduktionen negativt under året, och bedöms även på sikt påverka produktionen.

Personalsituationen inom flygstridsledningen är fortsatt ansträngd, men med nya rutiner vid beställning/planering  har  tillgängligheten  förbättrats  till  90  procent  av  beställd  resurs. Förbandens  behov  har  också  nedgått  p.g.a.  insatsen  i  Libyen.

Bristen  på  underrättelsepersonal,  telekrigsofficerare  och  bildtolkar  i  Sverige  under  insatsen FL 01/02 har i viss mån hämmat stridsflygdivisionernas utveckling.

Bristen  på  materiel  har  medfört  att  divisionerna  inte  kunnat  öva  fullt  ut  i  alla  roller. 

Bristen på flygplansskrov vid flygflottiljerna har medfört problem med flygtidsproduktionen och  ett  högt  övertidsuttag  på  flygunderhållskompanierna.

Basförband:   Insatserna  samt  tillgång  på personal har medfört att ansatta mål främst avseende soldatkunskaper inte har kunnat uppnås inom  framförallt  teknikerkategorin.  Nationell  beredskap,  i kombination  med tilldelad personalvolym, har ytterligare begränsat möjligheten att bedriva övningsverksamhet i större omfattning.

---

Så här ser det ut på punkt efter punkt. Antingen saknas ett solitt vidmakthållande och utveckling av förmågor eller så finns det ett begränsat antal förmågor - utan robusthet.

Mer läsning:

Budgetunderlag 2013  - "Anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar 1:3 och Vidmakthållande, avveckling av materiel och anläggningar 1:4 är i balans ekonomiskt men inte operativt. Den ekonomiska balansen har, likt tidigare år, åstadkommits genom att anskaffningsbeslut förskjutits framåt i tiden med reducerad framtida användbarhet av krigsförbanden som följd. "

Officersförbundet: Ekonomiskt överskott 2011 -  "Ytterligare en halv miljard i överskott berodde på att Försvarsmakten inte fått tillstånd av regeringen att kunna genomföra olika inköp – överskottet är något som försvaret alltså inte kunnat rå på själva. Slutligen blev det ett överskott på nästan 413 miljoner kronor på anslaget för förbandsverksamhet och beredskap. Något som är en effekt bland annat av de övningar som ställdes in förra året."

Forskning : FSU anger i sitt betänkande -  ”Utredningens bedömning:  Den föreslagna resurstilldelningen är förknippad med stora osäkerheter. På vissa, för framtiden, centrala områden finns det en uppenbar risk att satsningarna på FoU ligger på en oönskat låg, nära kritisk eller underkritisk, nivå.”

FoU reduceras - "Försvarsmaktens förutsättningar att lösa uppkomna problem och fatta väl underbyggda beslut försvåras. Det finns risk att det sett över tiden blir dyrare att anskaffa, utveckla och vidmakthålla såväl materiel som förband."

Kvartalsrapport 2012 - "Bristen  på  reservmateriel  efter  införande  av  PRIO  3-4  införande  innebär  bl.a.  att flygtidsprognosen för flygplan JAS 39 sänks med 1 800 timmar till 10 000 timmar för 2012."

HKV: ÖB - "För att långsiktigt kunna lösa Försvarsmaktens uppgifter, behövs fortsatta rationaliseringsåtgärder, ett mer effektivt internationellt samarbete men också resurstillskott. Sammantaget behöver dessa åtgärder leda till att köpkraften i materielanslagen ökar med minst två miljarder kronor per år från och med 2015."

Politiker, prata ärligt om dagens försvar och våga tala om framtiden. Försvarsanställda förtjänar det.

/ Signatory

@GripenNews