Twitter

lördag 13 augusti 2016

Om att skrota 97 st splitternya JAS Gripen

Robert Dalsjö argumenterar om hur fel det är att skrota 97 splitternya Gripen-flygplan.
Som jag ser det är grundpoängen god men en del som ej stämmer eller kommer fram.

Snabb kommentar:

Två tredjedelar av maskinparken levererades till FMV under åren 2002-2008.

I huvudsak levererades ensitsare (C) som med bättre prestanda och automatkanon är att föredra för uppdrag än dubbelsitsare (D). Under insatsen i Libyen var det enbart ensitsare som skickades ner.

2009 beslutade regeringen att Flygvapnet kunde bantas till 100 flygplan med enhetlig version C/D. Överlag bättre förmågor och mer anpassad för internationella uppdrag än de A/B som fortfarande var i drift. Pga tilldelad ekonomi och uppdrag ansåg Försvarsmakten detta som bra lösning. Beslutet var politiskt försenat. ÖB lanserade lösningen redan våren 2006.

Modifiering av äldre flygplan till 31 st C/D för att få knappt 100 st C/D genomfördes genom att montera in delar från äldre flygplan i ett nytt skrov. Andelen två-sits utökades.  Det krävs demontering av två äldre flygplan (A) för att bygga en tvåsits (D).

Kostnad för flygplan är ett mångfacetterad ämne men för själva flygplanen i delserie 3 så låg de i snitt en bra bit under 400 miljoner kr enligt FMV. Regeringens budget för ombyggnad till 31 st flygplan var 3,1 miljarder dvs. ca 100 miljoner per skrov. Till det ligger dock en tidigare kostnad för äldre delar.

Kostnad för dagens 97 st flygplan i storleksordningen 30-40 miljarder. Det är internationellt sett låga kostnader för väldigt moderna flygplan och även om de inte ska användas jättelänge så undviker man
då också dyra uppgraderingskostnader som tex F-16 länder genomfört för att hålla flygplanen relevanta.

Vi har istället fört över våra uppgraderingskostnader till ett nytt flygplan (Gripen E) som kostar en bråkdel av vad Amerikanska ersättare till F-16 kostar. Utöver det så har vi väldigt låg driftskostnad. FM tittade även på vad det skulle kosta att uppgradera C till att bli operativt relevant i framtiden och den kostnaden var lika stor som att köpa Gripen E mycket pga högre utvecklingskostnader i delsystem.

Så 97 flygplan som kostat 30-40 miljarder är huvudsakligen levererade 2002-2008. Samt ett 30-tal ombyggda flygplan. Nu har vi även ganska många tvåsits. Vi har beställt 60 st ensits E.

Planen är att använda C/D fram tills E är fullt operativ omkring år 2026-2027. Planen innebär att C/D efter hand går in och delar demonteras ur skrovet för att användas i tillverkningen av 60 st E som kommer levereras i större antal efter 2020. Det ska inte demonteras 97 st flygplan och majoriteten av demonterade flygplan är snarare runt 15 år än "splitternya".

Det är halva åldern på skrovet men inte halva åldern på operativ relevans. Vad som sitter i maskinerna och vår förmåga att få upp dem i luften avgör effekt. Gripen E är vårt första riktiga förmågelyft på stridsflygsidan sedan JAS 39A togs i bruk för 20 år sedan, och det är ännu 10 år till innan E blir fullt operativt. Den här lösningen är som allt annat en kompromiss pga låga anslag. Det är inte korvören det handlar om.

Finns det inte pengar så finns det inte. Det är inte heller något man löser i en handvändning.
Hela organisationen är så tunn att den inte klarar av att fullt utnyttja de flygplan vi har idag
så en omställning behöver inte påverka operativ förmåga så mycket som man kan tro.
Vårt flygtidsuttag är lågt i snitt per maskin jämförelsevis tex Tjeckien.

Att tala om 97 flygplan är därför något ovärt då det är förmågan att få upp operativt relevanta flygplan som spelar roll för vår effekt. Det finns många aspekter. Baskydd, personal, uppdragsutrustning, reservdelar m.m.

Det hade dock varit att föredra att först få leverans av helnya E och börja ta C ur tjänst när E är dugligt operativ. Det kan fortfarande vara en lösning. Nästa steg att föredra enligt min åsikt är en utökad beställning av E - som försvarsberedningen redan rekommenderat.

Det är snart dags att börja säga farväl till C/D men att göra det så smart som möjligt.

/ Signatory

Läs även J.K "Väpnaren" blogginlägg "Dalsjö i diket".

Tillägg 15/8:
Att vi i stället som tex Nato-landet Norge köpt på oss fler flygplan och delserier (men färre än ursprungligen planerat) och att vi 2009 beställde ombyggnad till 31 st fler C/D ska man inte enbart skylla på en förekomst av inhemsk industri. Vi hade planerat minst lika stora inköp från USA om vi inte valt svenska flygplan.

Till saken hör att vi ej har varit med i Nato och valt svenska särlösningar. På basorg, på flygplan, överallt. Våra JAS 39A/B hade även kortare livslängd i skroven så hade vi inte tagit fram C/D hade vi fått ta upp frågan om nya flygplan ännu tidigare. C/D har förlängt relevansen i Gripen-systemet och det gör vi även med E. Vi bygger vidare på den investeringen då grunden är betald, s.k "sunk costs".

Det Norge kunde göra var att köpa en Nato-anpassad lösning men de har fått uppgradera och modifiera över tid för att hålla dem ganska relevanta och flygande (idag är inte ens hälften operativa då de flesta står på service.) men glöm inte att Norge är en del av det kollektiva försvaret som totalt sett är utrustat med något av det bästa jakt och attackflyg som finns, i stor skala.  Vi är ensamma.

Det andra är politiska omsvängningar och försvarsnedläggningar som lett till att vi plötsligt inte ansågs behöva alla flygplan av äldre typ utan vi behövde färre flygplan för "den nya tiden". Nato-anpassade och anpassade för export och samövningar. Vi hade dock beställt för få sådana flygplan och Tjeckien fick dessutom leasa 14 st. Så ja då behövdes det en ombyggnad för att få några fler flygplan.

Om vi kunde backa bandet och vara efterkloka så skulle vi kanske byggt en mer Nato-anpassad lösning från början men det sattes inte i kraven. Då hade vi möjligen klarat oss med att bara skrota flygplan under nedläggningsåren istället för att betala utveckling & modifiering av gamla till nya.

Men det hade inte heller löst den ekonomiska realiteten som innebär att flygplan måste demonteras eller den realitet som innebär att C/D inte är operativt relevant för oss om ca 10 år utan mycket stora utvecklingsinvesteringar som ändå inte ger en fullgod lösning.

Vi är på rätt väg nu men det krävs ekonomiskt tillskott för att det ska bli så bra som möjligt.

onsdag 18 maj 2016

My interview with Saab on the new Gripen


video


It's May 18 and Saab is well into writing a new chapter as fighter manufacturer with the roll-out of the first new aircraft in the Gripen next generation programme

The new test aircraft 39-8 revealed today will soon be followed by two more aircraft. First by "39-9" for development and verification of the tactical systems and then "39-10" for final verification of the airframe and systems. One earlier proof-of-concept airframe (39-7) has flown since 2008. Saab also employs a static test rig (39-083).

Saab has adopted the term "evolution" to describe generational leaps taken by the Gripen system.
In short the new E-version can take on more loads, fly longer, and act smarter. In terms of load and range Gripen E now comes closer to more heavier competitors but still retains a relatively low price. For example a capacity to carry up to seven Beyond Visual Range missiles while Gripen C supports four of them.

Though visually quite similar to current Gripen aircraft the E-version is designed for operations in a 2025- environment. As summed up by the Swedish Air Chief "the stated purpose of Gripen E is for us to have a functioning and strong air defence after 2025 - and until at least 2045".
 
The following is my interview with Saab. Answers were a team effort of the Gripen organisation. Note: I'm not a journalist and my English is not the best. I'm just a guy who enjoy airplanes.

---
Gripen E 39-8 Photo: Saab AB

Intro: Congratulations on the Gripen evolution event. Six years ago one of your competitors briefed journalists on how they predicted the fighter market 2020+. They assumed Gripen would be gone. 

Since then Saab has secured contracts for 96 newly developed Gripen aircraft from two countries taking Saabs production backlog to one of the highest among western fighters and a span only second to that of the F-35. With some of the competition fading away and other western alternatives being both heavier and more costly, opportunities for Gripen seem better than ever.

Q: Is Saab observing a whole new perception of Gripen with this change in market position?

A: The Gripen E order from Sweden, together with Brazil’s order of Gripen NG, solidifies and expands Saabs opportunities on the world market. In fact, these recent events has fundamentally changed the dynamics of the global fighter market in favour of Gripen. This means that Saab are no longer a margin player and we see an increasing interest in all regions from the Americas to Asia.
 

Here its crucial to add that Gripen C/D and Gripen E will live in parallel for many years to come. Gripen C/D is the backbone of several air forces today and will continue to be so coming years with new upgrades. Therefor we foresee several new C/D customers as well. Our target is to sell more than 400-450 Gripen’s over the coming 20 years, and with the new system, the only one of its kind, we firmly believe we will reach that. One of our strategic goals is to present Gripen as the preferred “smart” choice when replacing aging fighter fleets.

Q: Saab is talking about Gripen as being the "smart fighter" - which we can hear more about in one of your videos.  How is this 'smart' concept being received in a market so dominated by U.S rhetoric centered around '5th gen' and 'stealth'?

A: Gripen is a highly versatile multirole platform and one of its missions is interdiction in a highly contested airspace. However, Gripen is more focused on using a smart approach in packs, advanced EW systems and the deployment of standoff weapons instead of being reliant on stealth, as some as its competitors,  when it comes to  taking out advanced enemy air defences. 

It is also smart in being able to add on new technologies when arising quickly and very cost efficient, keeping the system continuously up to date meeting arising threat and capability demand.

Q: What kind of technology and tactics will actually enable Gripen fighters to handle new threats such as the latest Russian fighters with large nose radars and reduced radar signatures? 

A: What kind of tactics that can be used against a potential threat Saab will never discuss of obvious reasons, it’s our customers most precious secret. What Saab does, however, is to offer and deliver products and solutions that meet the needs and demands from these customers. When it comes to Gripen its an aircraft built to fly, fight and survive in the most hostile threat environments. It’s a genuine multi-role swing-role fighter equipped with sophisticated datalinks, radar and other sensors, plus an electronic warfare suite that are the best in the world.

Q: Recently Finland issued a RFI (Request For Information) and with that Saab released a new promotional video. Although still early in that process could you talk a little bit about how Saab will approach and support this tender? 

A: We believe we have a very attractive offer meeting the needs of a Nordic air force like the Finnish. Gripen is easily deployed with a small logistic footprint, optimized for short turn-around time and dispersed air bases concept. It is a mature and proven product, in operational service with several air forces. It is designed for continuous upgrades in order to keep the system up to date and equipped with latest technology throughout the life-cycle. 

With that, Saab see a very interesting opportunity for Gripen when Finland will replace its F/A-18 Hornets. We look forward to the upcoming process and will do our utmost to show how Gripen can meet Finland's operational needs. We feel confident that we have a strong offer that we will present for the RFI (Request for Information) that was received recently.

Q: In theory, money saved on a less expensive fighter could increase overall military capability by investing savings into other units such as on new radars better able to detect stealthy objects. But we have also seen examples of governments for strategic, technical or offset reasons to simply reduce fighter numbers in order to fit more costly machines within a budget. With more militaries feeling the squeeze of tighter budgets will governments give more attention to the whole picture or how is Saab otherwise trying to utilize this "economy role" of Gripen?

A: At a time when the acquisition and operating costs for competing aircraft are rising relentlessly, Gripen makes modern air forces viable - because tails matter, an air force is worthless if it cannot generate and sustain sufficient assets to be effective. Gripen’s cost-effectiveness allows an air force to acquire and operate a significant number of aircraft; meaning that the air force stays relevant and effective, and the nation has a defence that is credible. 


With Gripen, costs are clear at the outset, and predictable throughout the lifecycle. Gripen typically comes as a full package of aircraft, equipment, training and support. This smooths the entry-into-service process but also avoids the surprise costs that frequently trip up other aircraft acquisitions. Gripen is unique in offering a range of flexible procurement options – and it adapts to work with your existing military technology and communications systems, saving yet more money to spend on other priorities. Gripen is versatile, reliable and cost-effective: protecting citizens, the defence budget and the wider finances of the entire nation.

Q: Now that a two-seater Gripen NG is under development with Brazil has more countries expressed interest in this type? Do you see the two-seater as also offering new tactical benefits other than just being a training vehicle?

A:  A two seater version of Gripen NG is in development for delivery to the Brazilian customer and in the future also for other customers. The development is performed together with the Brazilian partner industries, Embraer, AEL, Akaer and Atech and is progressing according to plan.

The future air operations have requirements of enhanced capabilities to meet the future threats, one area is electronic warfare. In addition, the two-seater has the following mission capabilities: The aircraft’s enhanced avionics, wide area display, sensor systems and communication suite data-link together enable a wide range of tactical roles to be performed from the rear-seat. These may include weapons system officer, dedicated electronic warfare operator and mission commander. Upon customer request this could be further developed.


Brazil's F-39 Gripen cockpit

----
I would like to thank Saab for this interview and especially communications manager Sofia Thulin,  For verification of these answers contact Saabs Twitter social media unit.

/ Signatory GripenNews

Source video: FAB 
Further reading:  
Daily Beast: The Planet’s Best Stealth Fighter Isn’t Made in America
The National Interest: The JAS-39 Gripen: Sweden's Cheap (and Deadly) Fighter Plane
Gizmag : Saab rolls out latest-generation Gripen E fighter

onsdag 2 mars 2016

Graf: Försvarsmaterielexporten 2004-2015

Detta är en uppdatering till förra årets inlägg om försvarsmaterielexporten. Exporten fortsätter att gå ner men en ökning kan ske framöver i och med ett par stora exportavtal som Saab AB bokfört under året. Om det blir så återstår att se och leveranserna är då uppdelade över flera år med riktig start först om några år.

81 procent av den svenska exporten 2015 gick till EU och EES-länder samt till etablerade samarbetsländer som Kanada, Sydkorea och USA. ISP pressmeddelande.

Inflationsjusterad graf i miljarder kr

Årlig uppgift - ej inflationsjusterad



onsdag 28 oktober 2015

Forskning på låg nivå / Uppdatering: Regeringen tillsätter utredning

Säkerhets och försvarsföretagen (SOFF) lämnar underlag till regeringens forskningspolitik.

Forskning är oerhört viktigt för att Försvarsmakten ska klara av att vara en bra beställare av materiel, för den operativa förmågan, för kontroll på kostnadsutveckling, för att ta fram en intelligent spjutspets som delvis kompenserar för minskat numerär, för arbetsmiljön. Ett exempel på forskning är hur Saab tagit ner utvecklingskostnaden på Gripen-systemet. Ett annat exempel är Sveriges forskning rörande datalänkar som lyfte stridsflygplanens förmåga till nya höjder och betydligt förbättrad effektivitet. Forskning om personligt materiel kan göra soldater bättre på sin uppgift.

Det handlar helt enkelt om att bli smartare. Att ha kunskap om vad man behöver köpa och inte enbart litar på försäljarnas fina powerpoints minskar risken för kostnadsfördyringar, förseningar och felköp då vi har inte råd att vara korkade. Forskning som ger kunskap om hur man underlättar för våra piloter, soldater, sjömän att vinna i ett skarpt läge - en kunskap som är vår och inte någon annans.

Därför är det mycket tragiskt att anslagen till forskning och utveckling så kraftigt reducerats.
Nivån idag för Försvarsmaktens FoU är 1/3 av 2005. Och hälften av 2008.

På tio år har statlig försvarsforskning reducerats från 2 miljarder till 600 miljoner.

Naturligtvis vill SOFF-medlemmarna se mer statliga pengar men faktum är att det är Försvarsmakten som först och främst har kritiserat besparingarna. Bl.a då långsiktig kostnadseffektivitet riskeras. [1], [2]

Även försvarsminister Peter Hultqvist (S), då som ordförande i riksdagens försvarsutskott belyste ämnet. Men någon förbättring har ännu inte synts till. Detta trots att FSU (Försvarsstrukturutredningen) redan 2011 i sitt betänkande skrev:

”Utredningens bedömning: Den föreslagna resurstilldelningen är förknippad med stora osäkerheter. På vissa, för framtiden, centrala områden finns det en uppenbar risk att satsningarna på FoU ligger på en oönskat låg, nära kritisk eller underkritisk, nivå.”  

Forskning är ett billigt sätt att leverera ökad försvarsförmåga men resultaten syns sällan helt omedelbart. Inte som en snabb-beställd Blackhawk som imponerar på oss alla. Men även den är ett långsiktigt resultat av forskning och utveckling som fortsätter under hela systemets livslängd.

Ofta är det relativt små summor som ger stor effekt när industrin (med FMV/FOI) tvingas att tänka smart. Men man behöver även demonstrera och faktiskt ta fram prototyper, något som Sverige hade mer råd med tidigare. Nu stannar det allt oftare i en preliminär studie för att sedan läggas undan.

Mycket kan även att tillämpas på både civil och militär marknad, tex en studie som statliga Vinnova delfinansierat om mer effektiva flygmotorer. Vinnova bidrar med 1,2 miljoner kr. Med flygmotorer ger även en liten förbättring stora besparingar på bränslekostnader.

I det perspektivet kan vi titta på vad Vinnova lagt på annan forskning i samhället. Nämligen om att dansa in mark (!). 2,5 miljoner kr.

Statliga Vinnova lägger alltså dubbelt så mycket på att dansa in mark som myndigheten lägger på forskning om mer effektiva flygmotorer.

Ridå.

Uppdatering 29/10: 
Regeringen har tillsatt en utredning för forsknings- och utvecklingsverksamhet på försvarsområdet. Särskild utredare blir tidigare försvarsministern och talmannen Björn von Sydow.(TT/Corren) Uppdraget ska redovisas senast den 16 december 2016.  Regeringen

Direktiv_Forskning och utveckling på försvarsområdet (pdf 156 kB)

Ett direktiv som ser bra ut. Punkterna får ni läsa själva i pdf:n men naturligvis så handlar det primärt om hur forskning och utveckling ska bidra långsiktigt till försvarsmaktens operativa förmåga.

"Utredaren ska analysera och redovisa de verksamhetsmässiga, ekonomiska och personella konsekvenserna av förslagen inom försvarsområdet.  Om förslagen påverkar kostnaderna  eller intäkterna för staten ska en beräkning redovisas. "

fredag 28 augusti 2015

Delårsrapport och Försvarsdebatt

När delårsrapporten kom för två veckor sedan så var det med ett tämligen positivt pressmeddelande. Som oftast läser jag rapporterna i sin helhet för att se om vissa "utmaningar" hos förbanden ändå återspeglas där - när dessa inte alltid är uppenbara i pressmeddelanden.

Det finns en positiv trend på förbanden men den är också bräcklig. Att få till en mer robust Försvarsmakt som medger bättre övningsförutsättningar, beredskap och operativa förmågor bör arbetet accelereras med nya politiska målsättningar. Marginalerna idag för vad som är möjligt är så små att minsta förskjutning påverkar förutsättningarna för en fortsatt positiv trend.

Den politiska försvarsöverenskommelse som har stöd i riksdagen som innebär bl.a en liten anslagshöjning under flera år har satt fokuset på övningsverksamhet och incidentberedskap. Försvarsberedningen har även en egen önskelista på en rad materiel som det fortsatt saknas anslag till för att köpa och förbandssätta. Även om det i fantasin fanns anslag för att genomföra både överenskommelsens målsättningar och föbers önskelista så ger detta fortsatt en försvarsmakt på en väldigt låg nivå.

Försvarsdebatten får därför inte dö. Det är tungt att få till nytändning och draghjälp när det knappt existerar en politisk opposition och när debattsverige är i princip mättat av migrationskrisen men i allt detta finns även en tråd in till försvarsdebatten bl.a rörande möjligheterna till insatser. Någon brist på internationella insatser samt behov för beredskap på insatsförband ser det inte ut att bli inom överskådlig tid.

Samtidigt pågår även rysk krigföring i ett europeiskt land, obehagliga ryska uttalanden och signaler mot länder i vårt närområde - inklusive mot Sverige. Jag är inte omedelbart bekymrad om Rysslands vidare ambitioner i närområdet idag men ser allvarligt på den tid bortom ca 2025 när det sker ett generationsskifte i ryska förband som i mångt om mycket tar igen den tekniska brist som i vissa fall uppvisas idag (ofta kompenserat med kvantitet). Dessutom en generation politiker och befolkning som utsatts för Putins regimpropaganda under väldigt lång tid. Även här finns en tråd in till försvarsdebatten. Framtidens försvar.

Så om vi förenklar och benämner dagens överenskommelse som Org 1 och den inklusive försvarsberedningens åsikter som Org 2 så är det en Org 3 vi behöver arbeta upp mot. Idag finns Org 1 finansierat, knappt. Först med Org 3 som plan kan FM börja växa ur låg nivå. Exakt hur är inte för mig att ha detaljerade åsikter om men att personal, utrustning och tillgång på fordon/skrov behöver öka i de förmågor vi anses behöva (ha kvar) i framtiden ter sig självklart.

Med inriktning på Flygvapnets "utmaningar" så brukar utlandsinsatserna vara en god indikator för hur läget står till när det gäller robusthet i förbanden. Dvs redundans med förmågor. I delårsrapporten kan vi läsa att flyginsatsen i Mali med två transportflygplan under tre tillfällen har påverkat förbanden både positivt och negativt. Positivt är erfarenheterna för inblandade förband. Det negativa är att annan verksamhet fått stå utan transportflygningar.

Idag har vi 6 gamla transportflygplan. I framtiden planeras det bli endast 4-5 st även med kommande anslagshöjningar. Det kan alltså bli ännu svårare att genomföra transportflygningar och bedriva verksamhet som har dem i beroende. Det är här "Org 3" kommer in.  En Org 3 måste ta oss utöver vad vi kan idag och budgetera för detta. Att utöka antal operativa transportflygplan, besättningar, lastare m.m för att ge oss möjlighet att delta både i utlandsinsatser samt höja förmågan här hemma.

Delårsrapporten noterar även att helikopterinsatsen i ME 04 har inneburit minskat deltagande i ett antal övningar. 
Så ser det ut på en rad förband i FM, det är litet och på marginalerna. Det "lilla" blir bättre men med låg redundans och sämre möjlighet att bedriva insatser på flera platser samtidigt. Löses ej varken med överenskommelsen eller föbers förslag. Om detta måste vi stå på oss.

Till sist, behovet av forskning. För att vinna mot en goliat eller en ny typ av fiende/förmåga krävs det att vi är smarta och att varje soldat och system är vässat för strid. Forskning är ett väldigt billigt sätt att höja förmågorna med. Det handlar inte bara om "häftig teknik" utan om saker som stridstaktik och personlig utrustning. Under flera år har det skett en kraftig reducering på försvarsrelaterad forskning och utveckling som filat ner spetsen till trubbighet. Riskerna på förbandsutveckling löper äver lång tid. Några av oss bloggare har skrivit om det men det finns väldigt svagt stöd bland marknadsliberaler och vänster för att satsa på militär forskning och utveckling så det är svårt att nå ut. Socialdemokraterna bryr sig på pappret om försvarsindustrin men försvarsforskning är också mycket mer än bara den delen.

Delårsrapporten konstaterat att FoU-produktionen har påverkat verksamheten negativt under halvåret.

För att avsluta med något positivt så bekräftar delårsrapporten leverans av JAS 39 nya radarjaktrobot METEOR som är så betydelsefull att den skapar utländska rubriker. Förmågan på roboten ska inte endast ses som ett vapen mot andra stridsflygplan utan påverkar även med sin räckvidd och prestanda s.k HVA (High Value Asset) som strategiska bombare, radarflygplan, lufttankningsflygplan, ledningsflygplan -  vilket kan leda till ett förändrat (för oss gynnsamt) beteendemönster hos dessa enheter.

/Signatory

torsdag 9 juli 2015

Sverige får eget kapitel när RAND utvärderar Libyeninsatsen

Den amerikanska tankesmedjan RAND Corporation har lagt ut en mycket gedigen och intressant utvärdering av den Nato-ledda insatsen i Libyen 2011. Institutet ger även några rekommendationer.
Bild från Försvarsmakten

Sverige tilldelas - till skillnad från de flesta deltagande nationer - ett helt eget kapitel. Robert Egnell berör under 30 sidor grunden till vårt beslut, vad vi bidrog med, övriga länders syn på vår insats samt inte minst våra politiska relationer och tillhörande byråkrati. Men, det är minst lika intressant att läsa om vad andra nationer gjort och sätta detta i perspektiv till vår insats.

Eftersom det här är nästan 450 sidor så får det bli något av ett uppslagsverk - helt omöjligt att sammanfatta i ett blogginlägg men om vi ser kort till det svenska bidraget så kan vi konstatera att det fanns en skepsis från övriga nationer till den svenska insatsen, en skepsis som ganska snart kunde "jobbas bort". Med det följde även mer ansvar och förbättrad tillgång till andra nationers resurser så som lufttankningsflygplan. Sverige fick mycket bra betyg för sin leverans av spaningsbilder.

Vår personal och teknik fungerade väl. Relativt s.k "mjuka saker" som ofta ignoreras i rubriker så som god organisering och städad hangar eller gemytlig interaktion med övriga nationer tycks också ha bidragit till att förbandet uppskattades av andra nationer.
Exempel på Svenskt uppdrag - via Försvarsmakten

Det som inte var så bra? Ja det är ju det politiska i och med vår relation till Nato.  Det Nato helst ville ha var flygplan som kunde attackera markmål men den rollen fick Flygvapnet ej utföra pga en överenskommelse mellan Alliansregeringen och Socialdemokraterna.

Byråkratin. Tre av åtta JAS 39 Gripen var på plats redan 23h efter riksdagens beslut och efter ytterligare sex dygn så flögs skarpa uppdrag men det tog hela två månader till av byråkrati för att reda ut full tillgång till Natos ledning och länkar. Ett medlemskap i Nato hade förmodligen ökat både effekt och nytta på vårt bidrag även om vi ändå inte deltagit med attackroll. Efter över fyra år så har det inte rört på sig mycket i att underlätta för framtida insatser så risken är att vi åter får se samma byråkrati om vi ska ge (eller få) stöd. Nato är dock självkritiskt till att icke-medlemmar som villigt bidrar med styrkor måste gå igenom så mycket tid och pappersarbete för att fullt ut kunna delta i en insats.

På det stora hela handlar detta om politik. Försvarsmakten har utfört det som riksdagen och Nato gav i uppdrag - och utfört det bra. Det politiska sverige har dock fortsatt hemläxa.


/ Signatory


"Precision and Purpose Airpower in the Libyan Civil War"
kan läsas här.

För att ta till sig viss skillnad mellan Libyeninsatsen och vad som nu pågår i Irak så kan följande vara läsvärt: "Most combat sorties in Iraq end without striking ISIS" Military Times

måndag 16 mars 2015

Vapenexportens utveckling på 10 år

Mycket i massmedia om vapenexport (försvarsmateriel) nu relaterat till det icke förlängda Saudi-avtalet men också pga KEX-utredningen som syfter till att förnya regelverket.

SVT kör idag en TT-artikel med rubriken "Sverige stor vapenexportör" där TT av någon anledning har valt att jämföra 2005-2009 med 2010-2014. Det blev då enligt TT en ökning på exporten av försvarsmateriel med 23%.

Jag har dock gjort ett par grafer - för vem gillar inte stapeldiagram? Även Svenska Freds .

Nedan finns en inflationsjusterad graf som t.o.m visar att värdet på svensk försvarsexport var lägre 2014 än den var för 10 år sedan. För oss som känner till vikten av försvarsexport för att kunna försörja Försvarsmakten med inhemskt materiel så är siffrorna oroväckande.


ISP skriver för 2014 att exporten minskade med 33% jämfört med föregående år. 78% av exporten gick till EU-länder och andra etablerade partners som USA, Australien. Mer stats.

Den överblick av marknaden jag tagit in pekar f.n på nedåtgående trend. Självklart går det upp och ner då vissa affärer är väldigt digitala, man vinner stort eller inte alls. Nedgången förstärks av att Försvarsmakten inte på samma sätt som tidigare kan stödja industrin med så kallat övertaligt materiel. Långsiktigt är det också illa med den låga nivå på försvarsrelaterad forskning som staten bedriver - efter uppgraderingar på äldre system så ser det ganska tomt ut med nyutveckling för nästa generation av materielsystem.


Flygforskningen som ändå är ett prioriterat område ligger som synes på väldigt låg nivå nu så betänk då vad icke-prioriterade områden har råkat ut för. Sker det inte en förändring och satsning på inhemsk forskning så ökar risken för att försvarsmakten får en dyrare och sämre operativ förmåga. Allt svårare att delta i internationella samarbeten, få tillgång till banbrytande eller kostnadseffektiv teknik, dela kostnader med flera samt att exportera försvarsmateriel.

SOFF- noterade nyligen :  "Försvarsmakten och FMV har konstaterat ett svalnande intresse för Sverige som partnerland i dessa sammanhang."

Läs även: PM Nilsson DI.se - "Ledare: Därför vapenexport"

/ Signatory