Twitter

torsdag 8 januari 2015

Luftförsvarsutredning 2040 slutrapport

Uppd 10/1. Pga tidsbrist blir det ingen större analys nu av den här rapporten från min sida men lägger in några sammanfattande rader och kommentarer så inte alla behöver läsa en massa text på direkten. Det är alltså mina ord som sammanfattar, såvida det ej är inom citationstecken.

Kort sagt kan man åter konstatera att politikerna står inför ett vägval och måste verkligen ta av sig skygglapparna. Rejäla ekonomiska tillskott och/eller släpp den militära alliansfriheten.

Kap. 9 tydliggör:  "En reell försvarsförmåga inom bibehållen ekonomisk ambitionsnivå förutsätter, enligt kommitténs uppfattning, en gemensam förmågeutveckling och ömsesidiga försvarsförpliktelser."

                                                     ----- LFU 2040 -----
"Resultatet från utredningen ska kunna utgöra ett underlag för en långsiktig strategi för vilka förmågor som Sverige behöver inom området."

Note: Begränsningar utifrån i huvudsak bibehållen ekonomi för Luftförsvaret. Transportflyg och helikoptrar har inte behandlats. För den som har tid, kika in på kapitel 9 "Överväganden".

Prioritet 1:

Tidig förvarning
Ökad användning av smygteknik gör att det blir mer komplext att skapa en komplett luftlägesbild. Stora krav på framtidens sensorsystem.

Ett hotanpassat skydd av flygbaserna
P.g.a att flygsystemen använder kända baser/flygplatser ökar sårbarheten från långräckviddiga precessionsvapen. Skydd av flygbaserna måste förstärkas, både mot luft och markhot.

Note: Tidigare luftförsvar (före dagens) inbegrep spridd basstruktur där t.o.m vägbaser ingick.  Insikten om hot mot flygbaser är alltså inget nytt utan snarare har man under flera år valt bort behovet av skydd.

En förmåga mot luftmål på större avstånd än i dag
"Luftvärnet behöver säkra förmågan att bekämpa luftmål på betydligt längre avstånd än i dag."

Ett operativt relevant stridsflygsystem 
"fortlöpande göra bedömningar om befintliga stridsflygsystem fortfarande är operativt relevanta."

Note: Här behöver man inte göra så mycket bedömningar om LFU tittar på tiden bortom 2040. Dagens Gripen E kommer inte räcka till speciellt många år efter 2040 (planerat till 2042+), det kan sträckas mot 2050 med viss relevans men introduktion av ett nytt stridsflygsystem måste i alla fall införas innan Gripen E / (E+/G?) avvecklats så behovet kommer ganska snart efter 2040. På följande bild, som är några år gammal, visas tydligt hur lång tid det tar att utveckla och driftsätta ett nytt stridsflygsystem. Målet var fullt operativ 2040 med introduktion ~2037.



Försvar mot cyberhotet 
Vi måste få bättre kunskap och förmåga i en arena som bara växer större.

Prioritet 2:
En balans mellan flygplattformar och vapen 
Säger sig självt. Det måste finnas något att skjuta iväg om man vill kunna försvara sig. Men på andra sidan av myntet, man måste ha något att skjuta från också. En balansgång. Det går normalt sett fortare att beställa robotar än att sätta upp nya divisioner. Men fungerar handeln med utländskt leverantör som planerat vid ett ökat behov?

Försvar mot ballistiska robotar och kryssningsrobotar
Kanske det mest allvarligaste och politiskt intressanta avsnittet i utredningen.

"Sverige kommer att behöva samverka med andra stater för att skapa ett rimligt skydd mot detta hot. Ett försvar mot konventionella ballistiska robotar och  avancerade  kryssningsrobotar kan bara ske genom samarbete med andra nationer. Detta utifrån såväl kostnadsskäl som utifrån behovet att gruppera sensorer och verkansdelar över stora ytor. "


Ett säkert och robust ledningssystem 
Robust ledning och samband. Inte bara för luftförsvaret men betydelsefull komponent i det civila samhället.

Tillgång på kvalificerad personal och ett robust personalsystem 
Frågor kring rekrytering, utbildning, tärning/övning inom luftförsvaret blir avgörande för tillgång på kvalificerad personal och därmed hög effekt.

Note: Ordet robust upprepas som synes flera gånger. Jag tolkar det som rimlig kritik mot dagens orobusta system. Även lite förbryllande hur långt ner personalsystemet kom i listan.

Ett luftvärn med kort räckvidd för bekämpning av små mål
Skydd mot granater, robotar och små stridstekniska obemannade farkoster kräver sensorer och eldenheter som kan upptäcka och bekämpa små mål.

Passiva sensorer som komplement till aktiva sensorer 
Som komplement till aktiva sensor, bör integreras med passiva mer än vad som är fallet idag.

En säker och tillräcklig satsning på FoU 
Kommittén anser att forskning och teknikutveckling måste ske på en högre nivå än idag. Dels för att vara en kompetent upphandlare av system men också för att få tillgång till teknik som annars är svårupphandlad på marknaden. Det ska även öka Sveriges chanser att få delta i internationella samarbeten. Kommittén föreslår en ökad satsning på demonstratorer. En översyn av  FoU verksamheten avseende struktur och ekonomisk ambition bör göras.

Note: Har du hört den förut? Party like it's 1999! 

"Den materiella förnyelsen skall vidare inriktas mot en ökad satsning på forskning och utvecklingsprojekt samt anskaffning av demonstratorer och simulatorer. Med denna inriktning bör goda möjligheter skapas för svensk försvarsindustri att inta en framträdande roll och att samverka internationellt."  - Försvarsbeslutet 2000 (prop. 1999/2000:30)

Det var en titt på sammanfattningen av rapporten. Man kan väl konstatera att pendeln svänger fortare i vissa länder. LFU vill förbättra en hel del men hur det ska gå till på bibehållen ekonomi verkar förbli ett mysterium. Därför föreslås också en struktur som inte klarar allt.

Mycket är också rena självklarheterna men det är positivt att kommittén faktiskt ser en rad "utmaningar" (problem). Vore önskvärt om politikerna redan nu inser att vi med rejält höjda anslag, nya samarbeten och nya metoder kan korta ner listan för att göra allt "senare" går inte. Bygget av en robustare organisation som snabbare kan anpassas tekniskt och taktiskt måste starta idag.

Läs även:
Ny Teknik  Framtidens Luftförsvar: Då klarar vi inte ett väpnat angrepp
Flygvapenbloggen 
Reservofficer: Inte direkt om LFU, men viktigt om hur allt hänger samman.

Tillägg:


/ Signatory

torsdag 23 oktober 2014

Regeringen föreslår stärkt finansiering av Gripen - Uppd 24/10

Regeringen föreslår p.g.a utebliven affär med Schweiz stärkt finansiering av materielanslaget/Gripen E. Utan det här skulle det krävas att annat materiel fick skjutas på framtiden.

I höständringsbudgeten för 2014  + 2000 mnkr till materiel | Anslag 10,8 mdkr
I budgetpropositionen för 2015     + 900 mnkr till materel  | Anslag 9,8 mdkr

Det kan tillkomma ytterligare mindre förstärkningar på samma tema enligt försvarsministern.

// Uppdatering 
Pga artikeln i SVD har det nämnts i social media att det är ytterligare 2,9 mdkr som skattebetalarna nu ska hosta upp för materiel/Gripen E men det mesta tas dock inom försvarsbudgeten genom omfördelningar och balansering över flera år. Och nytillskott. Omfördelningen sker bland annat genom att anslaget för internationella insatser reduceras. Även på forskning och teknikutveckling, Officersprogrammet, Vidmakthållande av materiel, m.m. Det blir dessutom ett minskat materielanslag 2016.

På det stora hela är det något av en återställare från tidigare år då Alliansregeringen kraftigt reducerade materielanslaget för att bygga upp en stor ram för internationella insatser - insatser som ej blev av och som då staten undvek utgifter på.

2013 låg anslaget för internationella insatser på 2,2 mdkr, väldigt högt och Försvarsmakten begärde en överföring till det grovt underfinansierade materielanslaget. Alliansregeringen började sänka för 2014 och nu sänker nya regeringen ytterligare ner till nivån 1,2 mdkr för 2014.  NBG-året 2015 sker en höjning till 1,8 mdkr för att landa på 1,4 mdkr åren 2016-2018. 2016 sker också en sänkning av materielanslaget till 8,4 mdkr efter den tillfälliga ökningen. 2017-2018 beräknas det ligga på 8,8 mdkr. Obs! Budgetproppen är enligt mig vansinnigt rörig och svårtydd så detta är vad jag tolkar det som, i 2015 prisläge. //

Den uteblivna Schweiz-affären handlar inte enbart om ökade kostnader på Gripen E utan även om att 11 stycken av Flygvapnets Gripen C/D inte kommer att hyras ut. Därmed utgår intäkter från uthyrning men samtidigt kan Försvarsmaktens operativa förmåga undvika en sänkning.

Det senare är av mycket stor vikt då fler leasing-kunder verkar stå för dörren och operativ förbandssättning av Gripen E är åtskilliga år borta. Samtidigt så kan uthyrning och försäljning av fler flygplan hjälpa till med finansieringen av försvarets materiel. Så det är två sidor av samma mynt.

Det är oklart hur totalkostnaden för Gripen E nu ser ut. Med Schweiz i planeringen låg den på 87 mdkr för 60 stycken flygplan och drift t.o.m 2042. Förmodligen beställs ytterligare 10 st.

Som vanligt, följ Twitter för nyheter om Gripen, bloggen uppdateras allt för sällan. Senaste nyheterna handlar bl.a om att Argentina förhandlar med Brasilien om köp av Gripen, Tjeckiens luftövervakning från Island, och bilder från flygövningen Joint Warrior 14-2.

måndag 19 maj 2014

Schweiz påverkan på Sverige

Efter att Schweiz nu sagt nej till finansieringsplanen av Gripen E och därmed hela sin upphandling så har några påståenden och rimliga funderingar dykt upp här i Sverige. "Kommer Gripen E avbrytas pga kravet att en exportpartner ska beställa minst 20 flygplan?" "Det blir dyrare för Sverige nu."

Första frågan är mer enkel att analysera. För det första finns det inget krav i riksdagsbeslutet för Gripen E om att det krävs ett exportavtal. Ej heller har regeringen haft det som krav. Däremot finns det en möjlighet att avbeställa - reglerade delar av kontraktet - före utgången av 2014. Att det ej krävs en exportorder har faktiskt redan demonstrerats i och med att Sverige beställde utveckling och anskaffning av 60 st Gripen E före Schweiz kunde komma till skott. Uppdatering 21/5: Försvarsminister Enström säger det nu klart och tydligt. "– Sverige kan skaffa 60 plan utan partnerland, utan nytt riksdagsbeslut, säger försvarsminister Karin Enström."

Reportrar har tyvärr ofta spridit en bild av att det finns ett krav på export så det hela blir på något sätt mer dramatiskt än det egentligen behöver vara. En avbeställningsklausul är fullständigt normalt och behöver inte ens vara något negativt för beställaren eller tillverkaren. Ibland kan klausulen t.o.m vara av nytta som ger en möjlighet att enklare avbryta existerande kontrakt (vid avtalsreglerad tidpunkt/omfattning) för att istället rikta om programmet med nya ambitioner och eventuellt ny exportpartner som dessutom passar tillverkaren bättre i ett nytt marknadsläge.

Till detta har ett nytt omvärldsläge tillkommit sedan riksdagens beslut och det finns inga politiska signaler om att Gripen E (NG) nu skulle avbeställas. Även Brasilien har ju planerat att beställa Gripen NG - men i dagsläget är det en Saab-affär och det går inte att snabbt switcha om från Schweiz till Brasilien. En Brasilien-affär kommer hur som helst att bidra positivt. Försvarsmakten, regeringen, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är alla överrens om behovet av ett förmågelyft på Gripen-systemet och inte minst är det tydligt då försvarsberedningen nu ställt sig bakom anskaffning av 70 flygplan istället för 60. Detta ligger dock fortfarande under Flygvapnets behov om 80+.

Det andra påståendet är mer komplicerat att analysera och jag kommer ej komma helt i mål. Vi kan börja med att titta på hur läget var när beställningen lades. Då ingick uthyrning och försäljning av Gripen till Schweiz som delfinansiering av Försvarsmaktens Gripennota. Däremot ingick inte delad utvecklingskostnad som ibland hävdats av reportrar och enstaka politiker (nu senast av Urban Ahlin (s) i AB). Förtydligande: Sverige planerade dock att balansera sina utgifter för utvecklingen med stöd av en Schweizisk deponering för leverans av flygplanen. Själva affären med Schweiz var närmast ett noll-summespel i slutändan med endast 0.5 mdkr i vinst enligt uppgifter till Ny Teknik. En tänkbar lösning för att "lösa ut" Schweiz deponering är att låna av Riksgälden.

Även regeringen har i detta avseendet kanske översålt affären i tidigare uttalanden men försvarsministern är nu mer tydlig om att de ekonomiska vinsterna på ett Schweiz-samarbete handlade mer om drift och underhåll. Det fanns även en bonus med en Europeisk partner ur träning-övningssynpunkt. Saab har fått hela ordern på utveckling så i det avseendet saknas det inga ytterligare insatser.

Det fanns såklart en tanke om att framtida utveckling skulle sambestämmas och delas kostnadsmässigt men man får betänka att länder har olika behov trots allt. Föga troligt att Schweiz hade velat kostnadsdela utveckling och integrering av tex en ny sjömålsrobot. I närtid var det alltså planerat att uthyrning av 11 st Gripen C/D från 2016 skulle ge ett bidrag till den svenska beställningen liksom genom själva exporten av Gripen E till Schweiz.

Försvarsexportmyndigheten har i uppdrag att utbetala inkomster från exporten till att delfinanseria Gripen E. Uthyrningskostnaden till Schweiz rörde sig om 300 miljoner kr per år men exakt hur mycket som skulle tillfalla FM som ren "vinst" är offentligt okänt då affärer av det här slaget innebär viss verksamhet som utförs mer av strategiska skäl än av vinstsyfte. 

Maximalt 300 miljoner kr per år faller bort ur planeringen de första åren. Nu har det dock tillkommit ett par händelser. Tjeckien har förlängt sitt leasingavtal och Brasilien är i slutförhandlingar med staten om att hyra 10-12 st Gripen C/D från 2016.

Tjeckienaffären ger förmodligen bättre intäkter än Brasilien och är för 12 år (14 år med option) vilket är mer än dubbelt så länge som uthyrningen till Schweiz. ca 560 miljoner kr per år kostar Tjeckiens nya leasing som är "all-inclusive" med logistikstöd och utbildning, de betalar i princip bara bränsle utöver dessa kostnader. Ett mycket framgångsrikt avtalskoncept som lett till att Tjeckien flyger mer än några andra Gripenländer. Om vi förmodar ett avtal till Brasilien om 200-250 miljoner kr per år så ser vi att uthyrning i samma planeringperiod som den Schweiz låg i nu uppgår till omkring 800 miljoner kr. Det finns även uthyrning till Ungern men den är inget nytt som tillkommit efter Schweiz-avtalet.

Maximalt 300 miljoner kr från Schweiz ersätts med maximalt 800 miljoner kr från Tjeckien/Brasilien. Men hur mycket som går att ta vinst på återstår att få besked om. Det är naturligtvis betydligt lägre än 800 miljoner men man kan redan nu säga att det krävs betydligt mer analys för att med självklarhet tala om att det blir dyrare för Sverige nu när Schweiz fallit bort.

Förutom hyresavtalen så har antal flygplan för planerad produktion gått från 82 till 106 när man räknar in ytterligare 10 till FV och 36 till Brasilien. Nu återstår det att se hur lika Svenska och Brasilianska flygplan kan tänkas bli men några väldigt fundamentala skillnader bör ej uppstå, det rör sig förmodligen primärt om att viss avionik ska levereras från Brasilien, bildskärmar tex. Om det finns någon kostnadsbesparing på drift och underhåll på samma sätt som det var tänkt med Schweiz återstår att se men bara en sådan sak som att Brasilien kommer verka i ett annat klimat påverkar resultatet. Ett utvecklingsamarbete ser mer positivt ut med Brasilien - både inom vapen och utveckling av själva flygplanet.

Även om Brasilien faller bort så ser det ut som en betydande del av den delfinansiering och kostnadsdelning Schweiz kunde bidragit med kan inkomma genom andra exportaffärer. Bland annat ser det ut som att Slovakien vill bygga något större med Tjeckien.

Bonus! Ja och så behöver då inte Flygvapnet hyra ut 11 st Gripen C/D till Schweiz. För närvarande håller Saab på att sätta ihop de sista maskinerna ur 'Delserie 4' dvs de sista 31 st Gripen C/D som beställts. Av de ca 96 Gripen C/D som då kommer finnas i Försvarsmakten är det preliminärt planerat att 6 st försvinner till Brasilien år 2016 och nästföljande 4-6 st i 2017. En klar förbättring på antal individer från hur det såg ut fram tills igår. Men vi får väl se, det kanske tillkommer någon ny hyrkund inom kort...

Saab: "Inga jobb hotade av Schweiz nej"

Uppdatering 20/5: Chefen för Slovakiens upphandlingskontor berättar att man troligen kommer hyra Gripen. [Länk 404. Prova] I tidigare spekulationer har det talats om 6-8 stycken flygplan.

 /S

torsdag 17 april 2014

Vad vill Miljöpartiet med vårt stridsflyg?

Miljöpartiets vårbudgetmotion 2014 [PDF] debatteras. På Twitter.




Och i Aftonbladet.
Miljöpartiet står fast i försvarsfrågan och vill sänka anslaget med 1,6 miljarder i sin vårbudget.
På dagens presskonferens berättade MP:s ekonomisk-politiska talesperson Per Bolund att försvarsbeskedet grundar sig i att partiet vill se en ny riktning i försvarspolitiken, med exempelvis en civil fredskår och klimatanpassning med satsningar på kustbevakning och fiskeövervakning.

 – Frågan är om det är nya Jasplan som behövs när man inte ens kan bemanna de plan vi har idag, sa Per Bolund.
Det här blir man inte mycket klokare på. Miljöpartiet har dock redan röstat emot Gripen E i riksdagen så den biten kan man vara säker på. Mp vill inte ha Gripen E. Men vad anser MP om dagens flygplan? Inget besked finns om uppgradering eller hur många flygplan som ska "bemannas". På frågan om uppgradering är Försvarsmakten tydlig i sin redovisning av alternativ för en förmågehöjning - stridsflygets första på 30 år.


En reducering från 100 st av dagens Gripen C/D till 60 st uppgraderade C/D med konkurrenskraftig förmågehöjning kostar lika mycket som att skaffa 60 st Gripen E. 

I Twitter-svaren länkar Miljöpartiet ihop en besparing på FM med att partiet inte vill köpa Gripen E så var kommer besparingen ifrån? Det enda som egentligen möjliggör en besparing är om man gör en betydligt enklare uppgradering (eller inte alls) samtidigt som maskinparken reduceras kraftigt. Då får man ett antal flygplan som ej klarar av att möta framtida hot samt saknar räckvidd/uthållighet för att kunna verka över hela Sverige.

Miljöpartiet hänvisade även till en två år gammal debattartikel där partiet anser det vara fel att satsa 90 miljarder på JAS och bara 55 miljarder på järnvägarna. Kan bara konstatera att det är en oärlig jämförelse då de 55 miljarderna var ett 13-årigt tillskott utöver redan befintliga utgifter - som vida överstiger vad JAS 39 kostar per år.

Siffran 90 mdkr (egentligen 87 mdkr som synes ovan) på JAS 39 omfattar i ett 30-års perspektiv inte bara utveckling och anskaffning av Gripen E utan även utveckling och drift av dagens C/D.

Frågan om vad Miljöpartiet vill med vårt stridsflyg återstår att få svar på. På längre sikt vill MP inte ha stridsflyg alls men nu talar de om att bemanna befintliga. Och spara pengar. Så vad menas? Något bra kan det knappast bli tal om.

På Twitter rekommenderas att bevaka hashtaggen GranskaMP.

onsdag 9 april 2014

Vårproppen bekräftar: JAS 39C behöver ej demonteras

Regeringen berör JAS 39 i 2014 års ekonomiska vårproposition. Text: Snapshot.

Förnuftet ser ut att ha vunnit en betydande delseger då regeringens proposition föreslår att nuvarande stridsflygsystem JAS 39C/D ej direkt behöver demonteras för att bygga nästa version JAS 39E. Tidigare skulle för varje 39E (60 st + 3 provflygplan) en 39C slaktas. Nu sker alltså en omvändning efter inrådan av Försvarsmakten. FM ska kunna använda demonterade 39A/B samt nytillverkning för att slippa demontera 39C. Detta utan merkostnad för staten.

Anledningarna är flera. Det talas om att det blir svårt med den operativa verksamheten i Sverige samtidigt som en stor mängd exportstödsåttaganden ska genomföras. Det är naturligtvis sant men ryktet säger är det avgörande skälet att det inte ser ut att bli alls så billigt som man först hade trott. Nu har man därför från FM och regeringen "råd" att lyssna på alla verksamhetsbehov då det inte tjänar något till att slakta fullt dugliga flygplan.

Vi är många som hela tiden varit emot den ytterst dumsnåla planen om att ta bygga 39E med delar från demonterade 39C. Wiseman's Wisdoms skrev om det efter Brasiliens beslut och bloggen Insatsen beskrev nyligen mer om denna demonteringshysteri. Nu är det ju inte helt klart eller hur omfattningen blir men att växla in 39E i ett förfarande som hör ett mer normalt land till är mycket välkommet.

Jag har reagerat ett flertal gånger både på bloggen och på Twitter, mest grundligt för 1.5 år sedan i ett blogginlägg som tog höjd för demontering, ytterligare export, samt beredskap för framtida utveckling. Min inställning har varit att visa kompromissvilja och genomgående föreslagit att minst första division 39E ska vara operativ innan 39C går in för demontering. Även att för varje flygplan som hyrs ut ska det ersättas med en helt nytillverkad 39E. Så sent som i förra inlägget 3:e april kritiserade jag demonteringsplanerna.

Bra besked av regeringen men det återstår mycket att göra med Gripen-systemet i Försvarsmakten. Det handlar om brister i basorg, flygtimmar, bemanning, rekrytering, beväpning (på C/D och E), hur förmågeglapp ska undvikas (vi kan och skall förvänta oss tex temporära flygförbud på 39E och försenad vapenintegrering pga problem/budget), om övningsmöjligheter, ja i princip allt kring stridsflygsystemet behöver vi hålla ögona på.

Precis som med så mycket annan verksamhet i Försvarsmakten som pga ansträngda anslag hela tiden riskeras. Avslutar med en vädjan jag skrev 19:e mars. Kanske är det så här man ska göra i framtiden... att be snällt?

Gripen E provflygplan 39-7 Foto: Keystone




torsdag 3 april 2014

Nytt om Brasilien och Sverige

Brasilien: Utlåning av Gripen C/D

Under Torsdag-Fredag är en Brasiliansk delegation i Sverige. Vid besöket i Stockholm har ett samarbetsavtal undertecknats av respektive lands försvarsministrar som en inledning på det fördjupade försvars-industrisamarbete som förväntas framöver.

Flygvapenchef Juniti Saito har samtalat med sin motpart och meddelar att förhandlingen om interimslösning med lånade JAS 39C/D fortgår bra. Avtalet förväntas bli färdigförhandlat i maj. Brasilien ska förmodligen endast betala för driftskostnader. Leveransschema är nu ytterligare specificerat och ser ut så här:

6 x JAS 39C/D levereras första kvartal 2016.
4 x JAS 39C/D levereras första kvartal 2017.

Tillhörande stödpersonal, logistikstöd och pilotutbildning ingår. Även pilot och teknikerutbildning har fått sig en inbromsning från tidiga Brasilianska förhoppningar och väntas nu inledas först 2015 efter att kontraktet för Gripen NG undertecknats (förväntat Dec-2014). Ett par piloter kommer dock inleda sin utbildning på Gripensystem redan i år.

Schemat medger att Gripenplan deltar i säkerhetsarbetet kring de Olympiska Spelen i Rio 2016. Under fredagen besöker delegationen Saab i Linköping.

Källa

Sverige: Moderat utspel om ytterligare Gripen E

Både försvarsminister Enström och Finansminister Borg har pratat om försvarssatsningar idag. Mest uppmärksamhet fick utspelet om att försvarsministern vill signallera om att vi bör köpa upp till ytterligare 10 st Gripen E.

Detta utspel samt finansministerns nya förmågeanalys om att Sverige "brett behöver förstärka olika kapaciteter i försvaret" och insikten om att det kräver betydande belopp kan man såklart välkomna. Välkomnar även Borgs förslag om en blocköverskridande 10-års plan om försvaret. Jag har ju själv tidigare föreslagit att avtalet skulle sträcka sig över två mandatperioder. Välkomnar omvändningen men ser också att det återstår mycket kvar för att M ska kunna leverera en seriös försvarspolitik. Moderata "satsningar" är antingen vidmakthållande av förmåga eller mindre bantning än nu planerad.

Nu är det också väldigt tyst från andra Allianspartier, tycker ni inte? Ack så som Borg och Reinfeldt har hånat Folkpartiets utspel om satsningar. Men nu står inte ens Fp bakom M i dessa förslag? För det är viktigt att komma ihåg, detta är inga regeringsförslag.

Och även om förslag om ytterligare modernisering av en ubåt av Gotlandsklass, ersättning av 50-år gamla RBS 77/97, och ytterligare 10 st Gripen E går igenom till slut så är vi ändå på väg mot en framtida försvarsmakt med samma antal ubåtar, lägre antal ytstridsfartyg, och betydligt färre moderniserade stridsvagnar, stridsfordon och stridsflygplan än i en tid då Ryssland inte ansetts utgöra skäl för några satsningar.

Produktion av Gripen E väntas pågå till ca 2025 så någon panik om att köpa 10 extra finns inte idag. Andra förslag om FM hade varit bättre lämpade nu, tex rörande RB5 och/eller marinen. Flygvapnet önskar f.ö fortsatt minst 80 st flygplan. Ett M-utspel om 10 extra Gripen E är samma typ av utspel som Fp eller SD får kritik för men visst, det är ändå bra att M talar om mer än 60 st flygplan.

Ännu bättre hade det varit om regeringen föreslagit att minst 10 helt nya Gripen E ska köpas in av de första 60 som beställts. Nedmonteringen av C/D flygplan för att bygga Gripen E är fortsatt ett av de mer dumsnåla beslut som regeringen godkänt och riskerar allt för mycket i verksamheten. Frågan är om det ens blir billigare när allt kommer omkring.

Källa

/Signatory

måndag 3 mars 2014

Dubbelt positiv information från Brasilien

I en exklusiv intervju med ansedda IHS Jane's redovisar flygvapenchef Junitio Saito huvudskälen till varför Brasilien har valt Gripen NG. Hela intervjun finns här, jag återger några punkter.

Upphandlingen omfattar 28,000 sidor.
 
"Regeringen valde att följa på teknisk inrådan från det Braslianska flygvapnet (FAB). Vi hade ett team av flygare, tekniker, underhållspersonal, och projektledningsspecialister som arbetade med projektet i flera år."

"Gripen var tekniskt sätt bäst flygplan för FAB"

"Saab hade även bäst pris. Gripen har ett fantastisk värde för pengarna och med låg underhålls och bränslekostnad. Som förvaltare av offentliga tillgångar var detta viktigt men inte den avgörande faktorn."

Enligt Jane's har FAB fastställt ett pris per flygtimme på omkring USD 4,000 för Gripen. De övriga två finalisterna, Boeing F/A-18E/F och Rafale anser FAB ligga på omkring USD 14,000. 

Saito var även i senatsförhör i förra veckan där han dessutom nämnde Gripens telekrigsförmåga i positiva ordalag. Men kanske mest intressant för vårt eget flygvapen så nämndes det i förhöret att interimslösningen med lånade Gripen C/D inte förväntas bli levererad förrän halvåret 2016.

Förmodligen har Svenska resursbegränsningar satt stopp för den ultra-snabba leverans som FAB till vissa delar haft förhoppning om men som de själva nämnde i December så låg denna förhoppning om snar leverans på bara ca 20% chans. Inledande utbildning väntas däremot påbörjas nu i höst. Positivt för vårt eget Flygvapen som i ytterligare ett par år kan behålla skrov och de stödresurser som annars hade lånats ut.

Interimslösningen med svenska staten för 8-12 st C/D kan bli undertecknad vid halvåret. Avtalet för 36 st Gripen NG förväntas undertecknas i December. Nyligen meddelade Brasilien att de nedskärningar som drabbar försvarsministeriet under 2014 ej påverkar Gripen-avtalen.

Sammantaget kan man säga att Brasiliens uttalanden om Gripen är mycket positiva för fortsatta försäljningsambitioner och utraderar mycket av den negativa (och i flera fall grovt felaktiga) rapportering som figurerat i samband med Schweiz-affären. I Schweiz har även landets Flygvapenchef pekat på att Gripens nya radarsystem hade en avgörande faktor.

Så då har vi två möjliga export-länder (ett litet och ett väldigt stort) som efter lång utvärdering mot två-motoriga flygplan i finalen pekar på Gripen som ett kostnadseffektivt system med bl.a. avancerad radar och telekrigsfunktionalitet.

Rätt så okej.

/ Signatory