Twitter

fredag 28 augusti 2015

Delårsrapport och Försvarsdebatt

När delårsrapporten kom för två veckor sedan så var det med ett tämligen positivt pressmeddelande. Som oftast läser jag rapporterna i sin helhet för att se om vissa "utmaningar" hos förbanden ändå återspeglas där - när dessa inte alltid är uppenbara i pressmeddelanden.

Det finns en positiv trend på förbanden men den är också bräcklig. Att få till en mer robust Försvarsmakt som medger bättre övningsförutsättningar, beredskap och operativa förmågor bör arbetet accelereras med nya politiska målsättningar. Marginalerna idag för vad som är möjligt är så små att minsta förskjutning påverkar förutsättningarna för en fortsatt positiv trend.

Den politiska försvarsöverenskommelse som har stöd i riksdagen som innebär bl.a en liten anslagshöjning under flera år har satt fokuset på övningsverksamhet och incidentberedskap. Försvarsberedningen har även en egen önskelista på en rad materiel som det fortsatt saknas anslag till för att köpa och förbandssätta. Även om det i fantasin fanns anslag för att genomföra både överenskommelsens målsättningar och föbers önskelista så ger detta fortsatt en försvarsmakt på en väldigt låg nivå.

Försvarsdebatten får därför inte dö. Det är tungt att få till nytändning och draghjälp när det knappt existerar en politisk opposition och när debattsverige är i princip mättat av migrationskrisen men i allt detta finns även en tråd in till försvarsdebatten bl.a rörande möjligheterna till insatser. Någon brist på internationella insatser samt behov för beredskap på insatsförband ser det inte ut att bli inom överskådlig tid.

Samtidigt pågår även rysk krigföring i ett europeiskt land, obehagliga ryska uttalanden och signaler mot länder i vårt närområde - inklusive mot Sverige. Jag är inte omedelbart bekymrad om Rysslands vidare ambitioner i närområdet idag men ser allvarligt på den tid bortom ca 2025 när det sker ett generationsskifte i ryska förband som i mångt om mycket tar igen den tekniska brist som i vissa fall uppvisas idag (ofta kompenserat med kvantitet). Dessutom en generation politiker och befolkning som utsatts för Putins regimpropaganda under väldigt lång tid. Även här finns en tråd in till försvarsdebatten. Framtidens försvar.

Så om vi förenklar och benämner dagens överenskommelse som Org 1 och den inklusive försvarsberedningens åsikter som Org 2 så är det en Org 3 vi behöver arbeta upp mot. Idag finns Org 1 finansierat, knappt. Först med Org 3 som plan kan FM börja växa ur låg nivå. Exakt hur är inte för mig att ha detaljerade åsikter om men att personal, utrustning och tillgång på fordon/skrov behöver öka i de förmågor vi anses behöva (ha kvar) i framtiden ter sig självklart.

Med inriktning på Flygvapnets "utmaningar" så brukar utlandsinsatserna vara en god indikator för hur läget står till när det gäller robusthet i förbanden. Dvs redundans med förmågor. I delårsrapporten kan vi läsa att flyginsatsen i Mali med två transportflygplan under tre tillfällen har påverkat förbanden både positivt och negativt. Positivt är erfarenheterna för inblandade förband. Det negativa är att annan verksamhet fått stå utan transportflygningar.

Idag har vi 6 gamla transportflygplan. I framtiden planeras det bli endast 4-5 st även med kommande anslagshöjningar. Det kan alltså bli ännu svårare att genomföra transportflygningar och bedriva verksamhet som har dem i beroende. Det är här "Org 3" kommer in.  En Org 3 måste ta oss utöver vad vi kan idag och budgetera för detta. Att utöka antal operativa transportflygplan, besättningar, lastare m.m för att ge oss möjlighet att delta både i utlandsinsatser samt höja förmågan här hemma.

Delårsrapporten noterar även att helikopterinsatsen i ME 04 har inneburit minskat deltagande i ett antal övningar. 
Så ser det ut på en rad förband i FM, det är litet och på marginalerna. Det "lilla" blir bättre men med låg redundans och sämre möjlighet att bedriva insatser på flera platser samtidigt. Löses ej varken med överenskommelsen eller föbers förslag. Om detta måste vi stå på oss.

Till sist, behovet av forskning. För att vinna mot en goliat eller en ny typ av fiende/förmåga krävs det att vi är smarta och att varje soldat och system är vässat för strid. Forskning är ett väldigt billigt sätt att höja förmågorna med. Det handlar inte bara om "häftig teknik" utan om saker som stridstaktik och personlig utrustning. Under flera år har det skett en kraftig reducering på försvarsrelaterad forskning och utveckling som filat ner spetsen till trubbighet. Riskerna på förbandsutveckling löper äver lång tid. Några av oss bloggare har skrivit om det men det finns väldigt svagt stöd bland marknadsliberaler och vänster för att satsa på militär forskning och utveckling så det är svårt att nå ut. Socialdemokraterna bryr sig på pappret om försvarsindustrin men försvarsforskning är också mycket mer än bara den delen.

Delårsrapporten konstaterat att FoU-produktionen har påverkat verksamheten negativt under halvåret.

För att avsluta med något positivt så bekräftar delårsrapporten leverans av JAS 39 nya radarjaktrobot METEOR som är så betydelsefull att den skapar utländska rubriker. Förmågan på roboten ska inte endast ses som ett vapen mot andra stridsflygplan utan påverkar även med sin räckvidd och prestanda s.k HVA (High Value Asset) som strategiska bombare, radarflygplan, lufttankningsflygplan, ledningsflygplan -  vilket kan leda till ett förändrat (för oss gynnsamt) beteendemönster hos dessa enheter.

/Signatory

torsdag 9 juli 2015

Sverige får eget kapitel när RAND utvärderar Libyeninsatsen

Den amerikanska tankesmedjan RAND Corporation har lagt ut en mycket gedigen och intressant utvärdering av den Nato-ledda insatsen i Libyen 2011. Institutet ger även några rekommendationer.
Bild från Försvarsmakten

Sverige tilldelas - till skillnad från de flesta deltagande nationer - ett helt eget kapitel. Robert Egnell berör under 30 sidor grunden till vårt beslut, vad vi bidrog med, övriga länders syn på vår insats samt inte minst våra politiska relationer och tillhörande byråkrati. Men, det är minst lika intressant att läsa om vad andra nationer gjort och sätta detta i perspektiv till vår insats.

Eftersom det här är nästan 450 sidor så får det bli något av ett uppslagsverk - helt omöjligt att sammanfatta i ett blogginlägg men om vi ser kort till det svenska bidraget så kan vi konstatera att det fanns en skepsis från övriga nationer till den svenska insatsen, en skepsis som ganska snart kunde "jobbas bort". Med det följde även mer ansvar och förbättrad tillgång till andra nationers resurser så som lufttankningsflygplan. Sverige fick mycket bra betyg för sin leverans av spaningsbilder.

Vår personal och teknik fungerade väl. Relativt s.k "mjuka saker" som ofta ignoreras i rubriker så som god organisering och städad hangar eller gemytlig interaktion med övriga nationer tycks också ha bidragit till att förbandet uppskattades av andra nationer.
Exempel på Svenskt uppdrag - via Försvarsmakten

Det som inte var så bra? Ja det är ju det politiska i och med vår relation till Nato.  Det Nato helst ville ha var flygplan som kunde attackera markmål men den rollen fick Flygvapnet ej utföra pga en överenskommelse mellan Alliansregeringen och Socialdemokraterna.

Byråkratin. Tre av åtta JAS 39 Gripen var på plats redan 23h efter riksdagens beslut och efter ytterligare sex dygn så flögs skarpa uppdrag men det tog hela två månader till av byråkrati för att reda ut full tillgång till Natos ledning och länkar. Ett medlemskap i Nato hade förmodligen ökat både effekt och nytta på vårt bidrag även om vi ändå inte deltagit med attackroll. Efter över fyra år så har det inte rört på sig mycket i att underlätta för framtida insatser så risken är att vi åter får se samma byråkrati om vi ska ge (eller få) stöd. Nato är dock självkritiskt till att icke-medlemmar som villigt bidrar med styrkor måste gå igenom så mycket tid och pappersarbete för att fullt ut kunna delta i en insats.

På det stora hela handlar detta om politik. Försvarsmakten har utfört det som riksdagen och Nato gav i uppdrag - och utfört det bra. Det politiska sverige har dock fortsatt hemläxa.


/ Signatory


"Precision and Purpose Airpower in the Libyan Civil War"
kan läsas här.

För att ta till sig viss skillnad mellan Libyeninsatsen och vad som nu pågår i Irak så kan följande vara läsvärt: "Most combat sorties in Iraq end without striking ISIS" Military Times

måndag 16 mars 2015

Vapenexportens utveckling på 10 år

Mycket i massmedia om vapenexport (försvarsmateriel) nu relaterat till det icke förlängda Saudi-avtalet men också pga KEX-utredningen som syfter till att förnya regelverket.

SVT kör idag en TT-artikel med rubriken "Sverige stor vapenexportör" där TT av någon anledning har valt att jämföra 2005-2009 med 2010-2014. Det blev då enligt TT en ökning på exporten av försvarsmateriel med 23%.

Jag har dock gjort ett par grafer - för vem gillar inte stapeldiagram? Även Svenska Freds .

Nedan finns en inflationsjusterad graf som t.o.m visar att värdet på svensk försvarsexport var lägre 2014 än den var för 10 år sedan. För oss som känner till vikten av försvarsexport för att kunna försörja Försvarsmakten med inhemskt materiel så är siffrorna oroväckande.


ISP skriver för 2014 att exporten minskade med 33% jämfört med föregående år. 78% av exporten gick till EU-länder och andra etablerade partners som USA, Australien. Mer stats.

Den överblick av marknaden jag tagit in pekar f.n på nedåtgående trend. Självklart går det upp och ner då vissa affärer är väldigt digitala, man vinner stort eller inte alls. Nedgången förstärks av att Försvarsmakten inte på samma sätt som tidigare kan stödja industrin med så kallat övertaligt materiel. Långsiktigt är det också illa med den låga nivå på försvarsrelaterad forskning som staten bedriver - efter uppgraderingar på äldre system så ser det ganska tomt ut med nyutveckling för nästa generation av materielsystem.


Flygforskningen som ändå är ett prioriterat område ligger som synes på väldigt låg nivå nu så betänk då vad icke-prioriterade områden har råkat ut för. Sker det inte en förändring och satsning på inhemsk forskning så ökar risken för att försvarsmakten får en dyrare och sämre operativ förmåga. Allt svårare att delta i internationella samarbeten, få tillgång till banbrytande eller kostnadseffektiv teknik, dela kostnader med flera samt att exportera försvarsmateriel.

SOFF- noterade nyligen :  "Försvarsmakten och FMV har konstaterat ett svalnande intresse för Sverige som partnerland i dessa sammanhang."

Läs även: PM Nilsson DI.se - "Ledare: Därför vapenexport"

/ Signatory

torsdag 8 januari 2015

Luftförsvarsutredning 2040 slutrapport

Uppd 10/1. Pga tidsbrist blir det ingen större analys nu av den här rapporten från min sida men lägger in några sammanfattande rader och kommentarer så inte alla behöver läsa en massa text på direkten. Det är alltså mina ord som sammanfattar, såvida det ej är inom citationstecken.

Kort sagt kan man åter konstatera att politikerna står inför ett vägval och måste verkligen ta av sig skygglapparna. Rejäla ekonomiska tillskott och/eller släpp den militära alliansfriheten.

Kap. 9 tydliggör:  "En reell försvarsförmåga inom bibehållen ekonomisk ambitionsnivå förutsätter, enligt kommitténs uppfattning, en gemensam förmågeutveckling och ömsesidiga försvarsförpliktelser."

                                                     ----- LFU 2040 -----
"Resultatet från utredningen ska kunna utgöra ett underlag för en långsiktig strategi för vilka förmågor som Sverige behöver inom området."

Note: Begränsningar utifrån i huvudsak bibehållen ekonomi för Luftförsvaret. Transportflyg och helikoptrar har inte behandlats. För den som har tid, kika in på kapitel 9 "Överväganden".

Prioritet 1:

Tidig förvarning
Ökad användning av smygteknik gör att det blir mer komplext att skapa en komplett luftlägesbild. Stora krav på framtidens sensorsystem.

Ett hotanpassat skydd av flygbaserna
P.g.a att flygsystemen använder kända baser/flygplatser ökar sårbarheten från långräckviddiga precessionsvapen. Skydd av flygbaserna måste förstärkas, både mot luft och markhot.

Note: Tidigare luftförsvar (före dagens) inbegrep spridd basstruktur där t.o.m vägbaser ingick.  Insikten om hot mot flygbaser är alltså inget nytt utan snarare har man under flera år valt bort behovet av skydd.

En förmåga mot luftmål på större avstånd än i dag
"Luftvärnet behöver säkra förmågan att bekämpa luftmål på betydligt längre avstånd än i dag."

Ett operativt relevant stridsflygsystem 
"fortlöpande göra bedömningar om befintliga stridsflygsystem fortfarande är operativt relevanta."

Note: Här behöver man inte göra så mycket bedömningar om LFU tittar på tiden bortom 2040. Dagens Gripen E kommer inte räcka till speciellt många år efter 2040 (planerat till 2042+), det kan sträckas mot 2050 med viss relevans men introduktion av ett nytt stridsflygsystem måste i alla fall införas innan Gripen E / (E+/G?) avvecklats så behovet kommer ganska snart efter 2040. På följande bild, som är några år gammal, visas tydligt hur lång tid det tar att utveckla och driftsätta ett nytt stridsflygsystem. Målet var fullt operativ 2040 med introduktion ~2037.



Försvar mot cyberhotet 
Vi måste få bättre kunskap och förmåga i en arena som bara växer större.

Prioritet 2:
En balans mellan flygplattformar och vapen 
Säger sig självt. Det måste finnas något att skjuta iväg om man vill kunna försvara sig. Men på andra sidan av myntet, man måste ha något att skjuta från också. En balansgång. Det går normalt sett fortare att beställa robotar än att sätta upp nya divisioner. Men fungerar handeln med utländskt leverantör som planerat vid ett ökat behov?

Försvar mot ballistiska robotar och kryssningsrobotar
Kanske det mest allvarligaste och politiskt intressanta avsnittet i utredningen.

"Sverige kommer att behöva samverka med andra stater för att skapa ett rimligt skydd mot detta hot. Ett försvar mot konventionella ballistiska robotar och  avancerade  kryssningsrobotar kan bara ske genom samarbete med andra nationer. Detta utifrån såväl kostnadsskäl som utifrån behovet att gruppera sensorer och verkansdelar över stora ytor. "


Ett säkert och robust ledningssystem 
Robust ledning och samband. Inte bara för luftförsvaret men betydelsefull komponent i det civila samhället.

Tillgång på kvalificerad personal och ett robust personalsystem 
Frågor kring rekrytering, utbildning, tärning/övning inom luftförsvaret blir avgörande för tillgång på kvalificerad personal och därmed hög effekt.

Note: Ordet robust upprepas som synes flera gånger. Jag tolkar det som rimlig kritik mot dagens orobusta system. Även lite förbryllande hur långt ner personalsystemet kom i listan.

Ett luftvärn med kort räckvidd för bekämpning av små mål
Skydd mot granater, robotar och små stridstekniska obemannade farkoster kräver sensorer och eldenheter som kan upptäcka och bekämpa små mål.

Passiva sensorer som komplement till aktiva sensorer 
Som komplement till aktiva sensor, bör integreras med passiva mer än vad som är fallet idag.

En säker och tillräcklig satsning på FoU 
Kommittén anser att forskning och teknikutveckling måste ske på en högre nivå än idag. Dels för att vara en kompetent upphandlare av system men också för att få tillgång till teknik som annars är svårupphandlad på marknaden. Det ska även öka Sveriges chanser att få delta i internationella samarbeten. Kommittén föreslår en ökad satsning på demonstratorer. En översyn av  FoU verksamheten avseende struktur och ekonomisk ambition bör göras.

Note: Har du hört den förut? Party like it's 1999! 

"Den materiella förnyelsen skall vidare inriktas mot en ökad satsning på forskning och utvecklingsprojekt samt anskaffning av demonstratorer och simulatorer. Med denna inriktning bör goda möjligheter skapas för svensk försvarsindustri att inta en framträdande roll och att samverka internationellt."  - Försvarsbeslutet 2000 (prop. 1999/2000:30)

Det var en titt på sammanfattningen av rapporten. Man kan väl konstatera att pendeln svänger fortare i vissa länder. LFU vill förbättra en hel del men hur det ska gå till på bibehållen ekonomi verkar förbli ett mysterium. Därför föreslås också en struktur som inte klarar allt.

Mycket är också rena självklarheterna men det är positivt att kommittén faktiskt ser en rad "utmaningar" (problem). Vore önskvärt om politikerna redan nu inser att vi med rejält höjda anslag, nya samarbeten och nya metoder kan korta ner listan för att göra allt "senare" går inte. Bygget av en robustare organisation som snabbare kan anpassas tekniskt och taktiskt måste starta idag.

Läs även:
Ny Teknik  Framtidens Luftförsvar: Då klarar vi inte ett väpnat angrepp
Flygvapenbloggen 
Reservofficer: Inte direkt om LFU, men viktigt om hur allt hänger samman.

Tillägg:


/ Signatory

torsdag 23 oktober 2014

Regeringen föreslår stärkt finansiering av Gripen - Uppd 24/10

Regeringen föreslår p.g.a utebliven affär med Schweiz stärkt finansiering av materielanslaget/Gripen E. Utan det här skulle det krävas att annat materiel fick skjutas på framtiden.

I höständringsbudgeten för 2014  + 2000 mnkr till materiel | Anslag 10,8 mdkr
I budgetpropositionen för 2015     + 900 mnkr till materel  | Anslag 9,8 mdkr

Det kan tillkomma ytterligare mindre förstärkningar på samma tema enligt försvarsministern.

// Uppdatering 
Pga artikeln i SVD har det nämnts i social media att det är ytterligare 2,9 mdkr som skattebetalarna nu ska hosta upp för materiel/Gripen E men det mesta tas dock inom försvarsbudgeten genom omfördelningar och balansering över flera år. Och nytillskott. Omfördelningen sker bland annat genom att anslaget för internationella insatser reduceras. Även på forskning och teknikutveckling, Officersprogrammet, Vidmakthållande av materiel, m.m. Det blir dessutom ett minskat materielanslag 2016.

På det stora hela är det något av en återställare från tidigare år då Alliansregeringen kraftigt reducerade materielanslaget för att bygga upp en stor ram för internationella insatser - insatser som ej blev av och som då staten undvek utgifter på.

2013 låg anslaget för internationella insatser på 2,2 mdkr, väldigt högt och Försvarsmakten begärde en överföring till det grovt underfinansierade materielanslaget. Alliansregeringen började sänka för 2014 och nu sänker nya regeringen ytterligare ner till nivån 1,2 mdkr för 2014.  NBG-året 2015 sker en höjning till 1,8 mdkr för att landa på 1,4 mdkr åren 2016-2018. 2016 sker också en sänkning av materielanslaget till 8,4 mdkr efter den tillfälliga ökningen. 2017-2018 beräknas det ligga på 8,8 mdkr. Obs! Budgetproppen är enligt mig vansinnigt rörig och svårtydd så detta är vad jag tolkar det som, i 2015 prisläge. //

Den uteblivna Schweiz-affären handlar inte enbart om ökade kostnader på Gripen E utan även om att 11 stycken av Flygvapnets Gripen C/D inte kommer att hyras ut. Därmed utgår intäkter från uthyrning men samtidigt kan Försvarsmaktens operativa förmåga undvika en sänkning.

Det senare är av mycket stor vikt då fler leasing-kunder verkar stå för dörren och operativ förbandssättning av Gripen E är åtskilliga år borta. Samtidigt så kan uthyrning och försäljning av fler flygplan hjälpa till med finansieringen av försvarets materiel. Så det är två sidor av samma mynt.

Det är oklart hur totalkostnaden för Gripen E nu ser ut. Med Schweiz i planeringen låg den på 87 mdkr för 60 stycken flygplan och drift t.o.m 2042. Förmodligen beställs ytterligare 10 st.

Som vanligt, följ Twitter för nyheter om Gripen, bloggen uppdateras allt för sällan. Senaste nyheterna handlar bl.a om att Argentina förhandlar med Brasilien om köp av Gripen, Tjeckiens luftövervakning från Island, och bilder från flygövningen Joint Warrior 14-2.

måndag 19 maj 2014

Schweiz påverkan på Sverige

Efter att Schweiz nu sagt nej till finansieringsplanen av Gripen E och därmed hela sin upphandling så har några påståenden och rimliga funderingar dykt upp här i Sverige. "Kommer Gripen E avbrytas pga kravet att en exportpartner ska beställa minst 20 flygplan?" "Det blir dyrare för Sverige nu."

Första frågan är mer enkel att analysera. För det första finns det inget krav i riksdagsbeslutet för Gripen E om att det krävs ett exportavtal. Ej heller har regeringen haft det som krav. Däremot finns det en möjlighet att avbeställa - reglerade delar av kontraktet - före utgången av 2014. Att det ej krävs en exportorder har faktiskt redan demonstrerats i och med att Sverige beställde utveckling och anskaffning av 60 st Gripen E före Schweiz kunde komma till skott. Uppdatering 21/5: Försvarsminister Enström säger det nu klart och tydligt. "– Sverige kan skaffa 60 plan utan partnerland, utan nytt riksdagsbeslut, säger försvarsminister Karin Enström."

Reportrar har tyvärr ofta spridit en bild av att det finns ett krav på export så det hela blir på något sätt mer dramatiskt än det egentligen behöver vara. En avbeställningsklausul är fullständigt normalt och behöver inte ens vara något negativt för beställaren eller tillverkaren. Ibland kan klausulen t.o.m vara av nytta som ger en möjlighet att enklare avbryta existerande kontrakt (vid avtalsreglerad tidpunkt/omfattning) för att istället rikta om programmet med nya ambitioner och eventuellt ny exportpartner som dessutom passar tillverkaren bättre i ett nytt marknadsläge.

Till detta har ett nytt omvärldsläge tillkommit sedan riksdagens beslut och det finns inga politiska signaler om att Gripen E (NG) nu skulle avbeställas. Även Brasilien har ju planerat att beställa Gripen NG - men i dagsläget är det en Saab-affär och det går inte att snabbt switcha om från Schweiz till Brasilien. En Brasilien-affär kommer hur som helst att bidra positivt. Försvarsmakten, regeringen, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är alla överrens om behovet av ett förmågelyft på Gripen-systemet och inte minst är det tydligt då försvarsberedningen nu ställt sig bakom anskaffning av 70 flygplan istället för 60. Detta ligger dock fortfarande under Flygvapnets behov om 80+.

Det andra påståendet är mer komplicerat att analysera och jag kommer ej komma helt i mål. Vi kan börja med att titta på hur läget var när beställningen lades. Då ingick uthyrning och försäljning av Gripen till Schweiz som delfinansiering av Försvarsmaktens Gripennota. Däremot ingick inte delad utvecklingskostnad som ibland hävdats av reportrar och enstaka politiker (nu senast av Urban Ahlin (s) i AB). Förtydligande: Sverige planerade dock att balansera sina utgifter för utvecklingen med stöd av en Schweizisk deponering för leverans av flygplanen. Själva affären med Schweiz var närmast ett noll-summespel i slutändan med endast 0.5 mdkr i vinst enligt uppgifter till Ny Teknik. En tänkbar lösning för att "lösa ut" Schweiz deponering är att låna av Riksgälden.

Även regeringen har i detta avseendet kanske översålt affären i tidigare uttalanden men försvarsministern är nu mer tydlig om att de ekonomiska vinsterna på ett Schweiz-samarbete handlade mer om drift och underhåll. Det fanns även en bonus med en Europeisk partner ur träning-övningssynpunkt. Saab har fått hela ordern på utveckling så i det avseendet saknas det inga ytterligare insatser.

Det fanns såklart en tanke om att framtida utveckling skulle sambestämmas och delas kostnadsmässigt men man får betänka att länder har olika behov trots allt. Föga troligt att Schweiz hade velat kostnadsdela utveckling och integrering av tex en ny sjömålsrobot. I närtid var det alltså planerat att uthyrning av 11 st Gripen C/D från 2016 skulle ge ett bidrag till den svenska beställningen liksom genom själva exporten av Gripen E till Schweiz.

Försvarsexportmyndigheten har i uppdrag att utbetala inkomster från exporten till att delfinanseria Gripen E. Uthyrningskostnaden till Schweiz rörde sig om 300 miljoner kr per år men exakt hur mycket som skulle tillfalla FM som ren "vinst" är offentligt okänt då affärer av det här slaget innebär viss verksamhet som utförs mer av strategiska skäl än av vinstsyfte. 

Maximalt 300 miljoner kr per år faller bort ur planeringen de första åren. Nu har det dock tillkommit ett par händelser. Tjeckien har förlängt sitt leasingavtal och Brasilien är i slutförhandlingar med staten om att hyra 10-12 st Gripen C/D från 2016.

Tjeckienaffären ger förmodligen bättre intäkter än Brasilien och är för 12 år (14 år med option) vilket är mer än dubbelt så länge som uthyrningen till Schweiz. ca 560 miljoner kr per år kostar Tjeckiens nya leasing som är "all-inclusive" med logistikstöd och utbildning, de betalar i princip bara bränsle utöver dessa kostnader. Ett mycket framgångsrikt avtalskoncept som lett till att Tjeckien flyger mer än några andra Gripenländer. Om vi förmodar ett avtal till Brasilien om 200-250 miljoner kr per år så ser vi att uthyrning i samma planeringperiod som den Schweiz låg i nu uppgår till omkring 800 miljoner kr. Det finns även uthyrning till Ungern men den är inget nytt som tillkommit efter Schweiz-avtalet.

Maximalt 300 miljoner kr från Schweiz ersätts med maximalt 800 miljoner kr från Tjeckien/Brasilien. Men hur mycket som går att ta vinst på återstår att få besked om. Det är naturligtvis betydligt lägre än 800 miljoner men man kan redan nu säga att det krävs betydligt mer analys för att med självklarhet tala om att det blir dyrare för Sverige nu när Schweiz fallit bort.

Förutom hyresavtalen så har antal flygplan för planerad produktion gått från 82 till 106 när man räknar in ytterligare 10 till FV och 36 till Brasilien. Nu återstår det att se hur lika Svenska och Brasilianska flygplan kan tänkas bli men några väldigt fundamentala skillnader bör ej uppstå, det rör sig förmodligen primärt om att viss avionik ska levereras från Brasilien, bildskärmar tex. Om det finns någon kostnadsbesparing på drift och underhåll på samma sätt som det var tänkt med Schweiz återstår att se men bara en sådan sak som att Brasilien kommer verka i ett annat klimat påverkar resultatet. Ett utvecklingsamarbete ser mer positivt ut med Brasilien - både inom vapen och utveckling av själva flygplanet.

Även om Brasilien faller bort så ser det ut som en betydande del av den delfinansiering och kostnadsdelning Schweiz kunde bidragit med kan inkomma genom andra exportaffärer. Bland annat ser det ut som att Slovakien vill bygga något större med Tjeckien.

Bonus! Ja och så behöver då inte Flygvapnet hyra ut 11 st Gripen C/D till Schweiz. För närvarande håller Saab på att sätta ihop de sista maskinerna ur 'Delserie 4' dvs de sista 31 st Gripen C/D som beställts. Av de ca 96 Gripen C/D som då kommer finnas i Försvarsmakten är det preliminärt planerat att 6 st försvinner till Brasilien år 2016 och nästföljande 4-6 st i 2017. En klar förbättring på antal individer från hur det såg ut fram tills igår. Men vi får väl se, det kanske tillkommer någon ny hyrkund inom kort...

Saab: "Inga jobb hotade av Schweiz nej"

Uppdatering 20/5: Chefen för Slovakiens upphandlingskontor berättar att man troligen kommer hyra Gripen. [Länk 404. Prova] I tidigare spekulationer har det talats om 6-8 stycken flygplan.

 /S

torsdag 17 april 2014

Vad vill Miljöpartiet med vårt stridsflyg?

Miljöpartiets vårbudgetmotion 2014 [PDF] debatteras. På Twitter.




Och i Aftonbladet.
Miljöpartiet står fast i försvarsfrågan och vill sänka anslaget med 1,6 miljarder i sin vårbudget.
På dagens presskonferens berättade MP:s ekonomisk-politiska talesperson Per Bolund att försvarsbeskedet grundar sig i att partiet vill se en ny riktning i försvarspolitiken, med exempelvis en civil fredskår och klimatanpassning med satsningar på kustbevakning och fiskeövervakning.

 – Frågan är om det är nya Jasplan som behövs när man inte ens kan bemanna de plan vi har idag, sa Per Bolund.
Det här blir man inte mycket klokare på. Miljöpartiet har dock redan röstat emot Gripen E i riksdagen så den biten kan man vara säker på. Mp vill inte ha Gripen E. Men vad anser MP om dagens flygplan? Inget besked finns om uppgradering eller hur många flygplan som ska "bemannas". På frågan om uppgradering är Försvarsmakten tydlig i sin redovisning av alternativ för en förmågehöjning - stridsflygets första på 30 år.


En reducering från 100 st av dagens Gripen C/D till 60 st uppgraderade C/D med konkurrenskraftig förmågehöjning kostar lika mycket som att skaffa 60 st Gripen E. 

I Twitter-svaren länkar Miljöpartiet ihop en besparing på FM med att partiet inte vill köpa Gripen E så var kommer besparingen ifrån? Det enda som egentligen möjliggör en besparing är om man gör en betydligt enklare uppgradering (eller inte alls) samtidigt som maskinparken reduceras kraftigt. Då får man ett antal flygplan som ej klarar av att möta framtida hot samt saknar räckvidd/uthållighet för att kunna verka över hela Sverige.

Miljöpartiet hänvisade även till en två år gammal debattartikel där partiet anser det vara fel att satsa 90 miljarder på JAS och bara 55 miljarder på järnvägarna. Kan bara konstatera att det är en oärlig jämförelse då de 55 miljarderna var ett 13-årigt tillskott utöver redan befintliga utgifter - som vida överstiger vad JAS 39 kostar per år.

Siffran 90 mdkr (egentligen 87 mdkr som synes ovan) på JAS 39 omfattar i ett 30-års perspektiv inte bara utveckling och anskaffning av Gripen E utan även utveckling och drift av dagens C/D.

Frågan om vad Miljöpartiet vill med vårt stridsflyg återstår att få svar på. På längre sikt vill MP inte ha stridsflyg alls men nu talar de om att bemanna befintliga. Och spara pengar. Så vad menas? Något bra kan det knappast bli tal om.

På Twitter rekommenderas att bevaka hashtaggen GranskaMP.