Utrikesministern om luftvärnet - [uppdaterad 14/2]

I dag presenterade utrikesminister Carl Bildt årets utrikesdeklaration i riksdagen. I debatten direkt efter var det ovanligt mycket tal om försvar och säkerhetspolitik inkl en del inspel om JAS Gripen. Utrikesministern höll sedan en frågestund på Twitter . Min fråga syftade på att Ryssland har tillgång till luftvärnsrobotar som täcker in i stort sett hela södra Östersjöområdet inkl Gotland. Självklart är en inte så naiv att man förväntar sig något reellt "svar" av en politiker, men ändå, detta kom:

@gripennews Vi har ett utomordentligt långräckviddigt luftförsvar med flyg. RB68 avvecklades för mycket länge sedan.
— Fråga Carl Bildt (@fragaCarlBildt) February 13, 2013

Nu måste man göra något Carl Bildt förmodligen avskyr och det blir att tolka hans uttalande. Jag tolkar det som att han pekar på att vi la ner RB68 Bloodhound en gång i tiden och att vi därför inte anses behöva denna typ av system. Att vi då la ner vårt nya RB68 berodde på besparingskrav med en hänvisning till Luftförsvarsberedningen 1967 som ansåg att jaktflyget skulle sköta höghöjdsförsvaret.

Försvarsberedningen 2008 gick ett steg till och ansåg att Sveriges enda luftvärnsrobotsystem med betydande höjd-förmåga skulle avvecklas och även dessa uppgifter skulle läggas på JAS Gripen. Regeringen valde dock att gå på Försvarsmaktens inrådan så RBS 97 har ännu fått överleva men systemet har få år kvar på nacken och medger långt ifrån samma täckningsområde som de stora Ryska robotarna. Carl Bildt nämner inte RBS 97 och därför blir svaret på nästa fråga något märkligt.

@gripennews Vi anskaffar ju nu ett nytt luftvärnsrobotsystem som jag tror blir mycket bra. Men det långräckviddiga får jaktflyget stå för.
— Fråga Carl Bildt (@fragaCarlBildt) February 13, 2013

Nu när jag har protesterat om bristen på luftvärnsförmåga så kommer det vi sett både av Försvarsministern och Utrikesministerns sedan tidigare och som Wiseman's Wisdoms skrivit om; att det nya korträckviddiga LV-systemet (IRIS-T) nämns som lösning. Tämligen sammanfattande för hur Alliansregeringens måste se på sin egen försvarspolitik - brister existerar helt enkelt inte.

Mer om avvecklingen av RB68; Då hade vi ändå ett mycket stort antal jaktflygplan och utspridda baser att ta tillvara så beslutet kan ha varit rimligt för tiden mtp tekniska begränsningar och hög kostnad. Idag är läget dock ett annat med LV-system på en tekniskt mycket bättre nivå och ett operativt jaktflyg med lågt numerär och liten lagerhållning av robotar. Framtiden ser inte bättre ut och möjlighet till spridd basering är knaper. En mindre försvarsmakt behöver ett fullgott tak över huvudet då den saknar redundans både av materiel och personal. IRIS-T och JAS Gripen ger inte fullgott skydd. Inom Försvarsmakten arbetar man vidare med dessa frågor.

Dessutom är ett kraftfullt luftförsvar högst dämpande för konfliktutveckling och sänker därmed risken för att landet utsätts för yttre säkerhetspolitisk påverkan eller t.o.m väpnad konflikt. Alla har väl sett vilka rubriker det blir när Iran, Syrien eller Turkiet vill förbättra sin luftvärnsförmåga? Varför vår regering inte protesterar mot de Ryska luftvärnsrobotarna är också intressant i sammanhanget.

Nå, det är mycket positivt att utrikesministern genomför frågestunder på Twitter. Han besvarade 62 frågor på 30 minuter. Svaren på just mina frågor ligger i linje med regeringens åsikter vad jag kan se. Det enda som förvånar är att han inte hänvisade till försvarsberedningen. Statsministern verkade å andra sidan inte heller tänka så mycket på den häromdagen.

Uppdatering 14/2:  Ekot rapporterar "Sveriges försvarsförmåga kommer att vara låg". Det är Kungl. Krigsvetenskapsakademin som låtit en grupp analysera det framtida försvaret 2019 (förutsatt att det blir finansierat - vilket det ju inte är idag).

Krigsvetenskapsakademiens grupp har i ett år analyserat försvarsförmågan och i dag offentliggörs resultatet. Ett problem gruppen pekar på är bristen på luftvärn med lång räckvidd. Kryssningsrobottar skulle enkelt kunna skjuta sönder flygflottiljernas landningsbanor och JAS-planen på marken.
– De fina JAS-flygplanen som vi köper - kommer vi att få väldigt effekt av. Risken är att de aldrig kommer att slåss med motståndaren.
Gruppen utesluter att någon direkt vill attackera Sverige. Men, vid konflikt i Baltikum, skulle såväl Ryssland som Nato tillfälligt vilja utnyttja ett par svenska områden, för framskjutna positioner eller luftvärn. Sverige skulle då bara kunna försvara ett område, kanske upp till en vecka.
– Men det är inte det som är problemet. Det stora problemet är att vi vet inte i vilken del av landet en angripare eventuellt kommer. Och där Försvarsmakten inte är samlad, där talar vi om inga dagar alls.

/ Signatory

ÖB om JAS 39 och ekonomin

Överbefälhavaren i Sydsvenskan idag. Upprepar ett antal punkter som berör finansiering av försvarsmaktens operativa behov. ÖB har tidigare behandlat ämnet i bland annat riksdagen.

1. Minst 60 st JAS Gripen i ny version behövs.

"det blir en väsentlig försvagning av det svenska luftförsvaret om vi går under sextio plan."

2. Vikten av ett förbättrat luftvärn.

"– Det behövs kompletteringar av vårt luftvärn oavsett hur många Jasplan vi får."

3. Försvarsmakten saknar 30,5 miljarder kr för materielinvesteringar.

" – Det påverkar möjligheten att materielförsörja andra delar av försvaret, säger Sverker Göranson, som står fast vid att riksdagspolitikerna måste överväga att lägga ner en hel vapengren – flygvapnet, armén eller marinen – om inte Sveriges framtida försvar ska utrustas med gammalmodig utrustning."
 
"– Om politikerna inte gör någonting så hamnar vi där, säger han."

Vi kan också konstatera att ÖB:s åsikter ligger väl i linje med den bild som de flesta försvarsvänliga bloggar levererar - men inte alls i linje med den (M)-ledda regeringen som offentligt vägrar medge att det finns underfinansiering på materielplanen.

Bör påpekas att det ligger lite väl mycket fokus på JAS Gripen i finansieringsdebatten nu i och med att Försvarsmakten ändå gett sitt samtycke till planerna för JAS 39E. Det är egentligen inte längre underfinansiering av Gripensystemet i 10-års perspektivet vi primärt bör debattera utan om underfinansiering av allt annat vilket är ett växande problem. Därför är det också extra illa att regeringen väljer att inte bekräfta elefanten i rummet som handlar om att övrigt ofinansierat materiel (25 mdkr) nu utökas med upp mot 5,5 mdkr pga omriktning till Gripensystemet. Det enda som kan rädda försvarets operativa förmåga är en betydande dos friska pengar. 

Till sist, resultatet av den webb-undersökning ca 300 av mina bloggbesökare deltog i.

Siffrorna står för antal röster.  

Uppdatering: WW berör dagens ämnen kring #svfm och kommenterar även kort ovanstående undersökning. Jag håller med WW. I övrigt har jag valt att inte lägga någon analys på varför folk röstade åt endera håll men resultatet ger en sorts fingervisning om hur läsarna ser på saker och ting.

/ Signatory

Island: Danmark i skugga.

+ Uppdaterad 23/10 kl 18:18 +
 
Under måndagen behandlades ämnet om ett Svenskt deltagande i luftrumsövervakning av Island i utrikesnämnden. Försvarsbloggar som Wiseman's Wisdoms och Försvar och Säkerhet har gett bra synpunkter på kommentarer som bla statsministern och utrikesministern levererat.

Regeringen hänvisar till att det är på den Nordiska solidaritetsförklaringen som förfrågan och ett eventuellt positivt beslut vilar. Att man i detta skede talar om en form av övningsverksamhet med mer allmän övervakning än en skarp insats för luftrumsskydd så som NATO idag genomför åt Island får nog ses som ett försiktigt steg framåt för att när politisk mognad till slut uppnås leverera någonting skarpare som bättre motsvarar Islands behov - och mer kostnadseffektivt.

De fem nordiska utrikesministrarna i Helsingfors 5. april 2011

Samtliga fem Nordiska länder ställde sig bakom den nordiska solidaritetsförklaringen men i debatten som nu förs existerar Danmark inte alls. Även om det är Island som begär hjälp så har det både via media och regering tryckts på om att det är Norge som söker stöd med Isländsk övervakning och att Sverige med Finland skulle arbeta under Norsk ledning. Utrikesministern skriver "Norge är viktigt i detta sammanhang, eftersom det ju bara är Norge som kan fullgöra de åtaganden som följer av förpliktelserna inom Nato."

Som läget är nu är det dock NATO som svarat upp till Islands förfrågan. Ett antal länder har ställt upp så som USA ett flertal gånger, även Portugal, Tyskland, Kanada, Frankrike och Danmark ett par gånger. Ett land man skulle tro hade legat på ovan lista men som inte ställt upp är Norge - det kan i sak förklaras med att man delvis delar samma intresseområde och det är även detta område ur Norsk synvinkel som kan möjliggöra en till synes tandlös Svensk-Finsk insats.

Danmark har agerat föredömligt och förtjänar inte att ignoreras i denna debatt. Då Danmark flög en Islands-insats år 2010 så genomförde Flyvevåbnet även luftrumsövervakning för de tre baltiska staterna samt den nationella i Danmark. Tre insatser samtidigt. Tala om nordisk solidaritet.

Det är troligen inte kostnadseffektivt att skicka Svenska och Finska stridsflygplan till Island och då enbart delta i en del av det som krävs för luftrumsövervakning. Sett ur "övningssynpunkt" så visst finns det värdefulla erfarenheter man kan ta med sig hem. Utan att gå in på politik - är det verkligen rätt väg vi är inne på med Island? Radarflygplan hade möjligen varit bättre om vi bara ska bevaka men det är en resurs vi ska vara ytterst sparsamma med då vi har för få för att ens klara av egna behov. Kustbevakningens flygplan kan förvisso mycket kring havsövervakning men det saknas sensorer för att spana efter flygplan.

Eftersom det är svårt att idag se en politisk lösning som gör detta riktigt effektivt så måste man fråga sig varför just en flyginsats till Island? Danmark och Norge skulle solidariskt och möjligen med Svensk-Finskt ekonomiskt stöd kunna dela på bevakning av Island med en viss avlastning från övriga NATO-medlemmar. Kostnadseffektivt och fullt ut. Att även hjälpa till med stöd och finansiering av en Ungersk eller Tjeckisk Gripen-insats till Island bör ligga på bordet. Ungern har uttalat en ambition om att genomföra insats på Island om några år efter att först ha deltagit i NATOs övervakning i de tre baltiska länderna.

Sverige och Finland skulle dessutom kunna vara solidariska på ett annat sätt och det genom att helt eller delvis avlasta Danmark och Norge från luftrumsövervakning av de baltiska staterna. Det finns självklart politiska komplikationer även här kring frågor som eventuell basering och skarp insats men mycket kan vi bidra med utan att nämnvärt ändra vårt nuvarande uppträdande över Östersjön. Här har vi även bättre möjligheter att med (förutom mark och marina förmågor) stödja med radarflyg, signalspaning och KBV. Möjligheter att avlasta NATO-länder i övervakningen bör då finnas för att ge de baltiska staterna samt Sverige och Finland en förbättrad luftrumsövervakning - kostnadseffektivt. Frågan om leasing av ett mindre antal Gripen-plan till de tre baltiska staterna kan ingå i detta sammanhang.

Vad händer om något går fel? Man måste betänka och ifrågasätta det riktiga i att åka till Island för att endast delta med en begränsande övervakningsroll. Vad händer om Norges samtliga stridsflyg i vår samordnade insats får flygförbud pga en incident? Det är inte alls otänkbart. Idag vore ett flygförbud inget problem för det finns ett NATO-land baserat på Island redo att ingripa. Skulle vi stå handfallna och bara titta på pga begränsande insatsregler? Förmodligen. Det gick för sig under Libyen-insatsen för det fanns gott om andra flygplan men på Island vore vi av allt att döma helt utlämnade till att allt fungerar hos vår Norska partner. Exakt utformning återstår ju att se men vi bör ställa frågorna nu.

Hur de nordiska länderna än går vidare med Island eller en baltisk Östersjö-övervakning så bör man göra det genom att inkludera samtliga länder som skrivit på solidaritetsförklaringen. Det är orimligt att exkludera Danmark från en diskussion om en Norsk/Svensk/Finsk Islands-insats.

Tjeckiska JAS 39 Gripen utmed den Baltiska Östersjökusten - beväpnade.

Uppdatering: Den socialdemokratiska riksdagsgruppen säger ja till att svenska Gripenplan genomför övervakning av Natolandet Island luftrum under tre veckor 2014. Obeväpnad insats under tre veckor ser ju tämligen knapert ut men som beskrivet ovan får man se på detta som ett första närmande till en framtida vassare insats. Politikerna är helt enkelt inte tillräckligt bekväma med sig själva för att idag föreslå ett skarpare beslut. Återstår att se om insatsen finanseras ur anslaget för fredsfrämjande insatser eller om det tas ur förbandsanslagets övningsbudget. Ett beslut om Islandsinsats förväntas under 2013.
 
/ Signatory
@GripenNews

Välkommen: FM Bloggportal

Försvarsmaktens Bloggportal har lanserats. Intressant. Kommentarer i Twitterflödet tyder på att lanseringen mottagits väl. Det blir såklart en inkörningsperiod och vi får säkerligen se viss omarbetning både i funktion och design av 'FMBP' men initiativet av FM att försöka återta en del av informationsarenan välkomnas.

Gripen News kommer vid behov delta genom Twitter med hashtag #SVFM. Kontot @GripenNews kommer självklart fortsatt stödja Flygvapnet genom att länka utvalda artiklar och blogginlägg oavsett vad som sker med FMs Bloggportal. Denna blogg kommer dock ej f.n söka sammanlänkning med FMBP.

@GripenNews och forumtråden GNT på mp.net är i huvudsak Engelskspråkiga för att distribuera nyheter och information om JAS Gripen och är inte tänkt att vara den vardagliga "Svenska rösten" med Svenska nyheter, Tweets och bloggkommentarer. Eftersom dessa frågor oftast skall ses i en sammansatt bild passar andra försvarsbloggar bättre. Däremot finns denna blogg för att då och då peka på något som kan behöva debatteras/distribueras.

Annars så blickar vi nu mot Regeringens Budgetprop 2012 nästa vecka och efter hand Socialdemokraternas höstmotion. Inflik av Mp, SD och V.

Ps. Vi kan notera att den exporterade Gripen-flottan nu börjar närma sig 20,000 flygtimmar.

/ Signatory