Twitter

onsdag 13 februari 2013

Utrikesministern om luftvärnet - [uppdaterad 14/2]

I dag presenterade utrikesminister Carl Bildt årets utrikesdeklaration i riksdagen. I debatten direkt efter var det ovanligt mycket tal om försvar och säkerhetspolitik inkl en del inspel om JAS Gripen. Utrikesministern höll sedan en frågestund på Twitter . Min fråga syftade på att Ryssland har tillgång till luftvärnsrobotar som täcker in i stort sett hela södra Östersjöområdet inkl Gotland. Självklart är en inte så naiv att man förväntar sig något reellt "svar" av en politiker, men ändå, detta kom:
Nu måste man göra något Carl Bildt förmodligen avskyr och det blir att tolka hans uttalande. Jag tolkar det som att han pekar på att vi la ner RB68 Bloodhound en gång i tiden och att vi därför inte anses behöva denna typ av system. Att vi då la ner vårt nya RB68 berodde på besparingskrav med en hänvisning till Luftförsvarsberedningen 1967 som ansåg att jaktflyget skulle sköta höghöjdsförsvaret.

Försvarsberedningen 2008 gick ett steg till och ansåg att Sveriges enda luftvärnsrobotsystem med betydande höjd-förmåga skulle avvecklas och även dessa uppgifter skulle läggas på JAS Gripen. Regeringen valde dock att gå på Försvarsmaktens inrådan så RBS 97 har ännu fått överleva men systemet har få år kvar på nacken och medger långt ifrån samma täckningsområde som de stora Ryska robotarna. Carl Bildt nämner inte RBS 97 och därför blir svaret på nästa fråga något märkligt.
Nu när jag har protesterat om bristen på luftvärnsförmåga så kommer det vi sett både av Försvarsministern och Utrikesministerns sedan tidigare och som Wiseman's Wisdoms skrivit om; att det nya korträckviddiga LV-systemet (IRIS-T) nämns som lösning. Tämligen sammanfattande för hur Alliansregeringens måste se på sin egen försvarspolitik - brister existerar helt enkelt inte.

Mer om avvecklingen av RB68; Då hade vi ändå ett mycket stort antal jaktflygplan och utspridda baser att ta tillvara så beslutet kan ha varit rimligt för tiden mtp tekniska begränsningar och hög kostnad. Idag är läget dock ett annat med LV-system på en tekniskt mycket bättre nivå och ett operativt jaktflyg med lågt numerär och liten lagerhållning av robotar. Framtiden ser inte bättre ut och möjlighet till spridd basering är knaper. En mindre försvarsmakt behöver ett fullgott tak över huvudet då den saknar redundans både av materiel och personal. IRIS-T och JAS Gripen ger inte fullgott skydd. Inom Försvarsmakten arbetar man vidare med dessa frågor.

Dessutom är ett kraftfullt luftförsvar högst dämpande för konfliktutveckling och sänker därmed risken för att landet utsätts för yttre säkerhetspolitisk påverkan eller t.o.m väpnad konflikt. Alla har väl sett vilka rubriker det blir när Iran, Syrien eller Turkiet vill förbättra sin luftvärnsförmåga? Varför vår regering inte protesterar mot de Ryska luftvärnsrobotarna är också intressant i sammanhanget.

Nå, det är mycket positivt att utrikesministern genomför frågestunder på Twitter. Han besvarade 62 frågor på 30 minuter. Svaren på just mina frågor ligger i linje med regeringens åsikter vad jag kan se. Det enda som förvånar är att han inte hänvisade till försvarsberedningen. Statsministern verkade å andra sidan inte heller tänka så mycket på den häromdagen.

Uppdatering 14/2:  Ekot rapporterar "Sveriges försvarsförmåga kommer att vara låg". Det är Kungl. Krigsvetenskapsakademin som låtit en grupp analysera det framtida försvaret 2019 (förutsatt att det blir finansierat - vilket det ju inte är idag).
Krigsvetenskapsakademiens grupp har i ett år analyserat försvarsförmågan och i dag offentliggörs resultatet. Ett problem gruppen pekar på är bristen på luftvärn med lång räckvidd. Kryssningsrobottar skulle enkelt kunna skjuta sönder flygflottiljernas landningsbanor och JAS-planen på marken.
– De fina JAS-flygplanen som vi köper - kommer vi att få väldigt effekt av. Risken är att de aldrig kommer att slåss med motståndaren.
Gruppen utesluter att någon direkt vill attackera Sverige. Men, vid konflikt i Baltikum, skulle såväl Ryssland som Nato tillfälligt vilja utnyttja ett par svenska områden, för framskjutna positioner eller luftvärn. Sverige skulle då bara kunna försvara ett område, kanske upp till en vecka.
– Men det är inte det som är problemet. Det stora problemet är att vi vet inte i vilken del av landet en angripare eventuellt kommer. Och där Försvarsmakten inte är samlad, där talar vi om inga dagar alls.

/ Signatory

8 kommentarer:

  1. CB har ju åtminstone tidigare visat på ett visst intresse för olika vapensystem och deras förmågor. Han står dessutom på sändlistan för visst tekniskt orienterat und-material så han är troligen väl medveten om t.ex. Iskander-M:s förmågor.

    Då känns det lite intellektuellt ohederligt att hävda att Gripen skall ta det långräckviddiga för ännu finns det nog inte en Gripen-jrb kombo som klarar av ett sådant hot, och det lär heller aldrig finnas.

    Enligt min mening så borde Iskander ingå som ett av de dimensionerande hoten för nytt medel/långräckviddigt lv.

    Då hamnar man på system av SAMP/T (Aster-30) eller Patriottyp. Eller varför inte Rafael/Raytheons David's sling som lovar mycket bra prestanda men till priset motsvarande en vanlig jrb. Med denna skulle man dessutom slippa bråket mellan lv och flygtyper om rr vs ir målsökare då den har båda typerna. Är väl dock för vettigt och dessutom politiskt omöjlig då den kommer från det ondaste landet i världen...

    SvaraRadera
  2. Så här skriver Carl "Kalle" Bildt på sin blogg alldeles nyss:

    "Och [Urban Ahlin] hade inte alldeles lätt att förklara varför socialdemokraterna föreslagit en neddragning med 300 miljoner kr på anslaget för fredsoperationer.

    De pengarna vill de finansiera Gripen med. Ett bra syfte, men en balanserad och bra fredspolitik skall ha utrymme för såväl Gripen som för internationella fredsoperationer.

    Att ställa dem mot varandra är fel."

    Intressant formulering med "fredspolitik"*. Vill man läsa det elakt är alltså det här med försvars eller säkerhetspolitik en missuppfattning, en relik... Är det månne ett Blå-Grönt språkbruk vi ser träda fram? Är faktiskt besviken på Bildt, jag trodde han hade mer ryggrad än att ta över (för det verkar ju vara det han gjort) den nymoderata försvarsministerrollen. Hur hade Carl Bildt anno 1992 reagerat på sin 20 år äldre upplaga!?

    Dessutom, vilket parti är det som är nuvarande svenska mästare på att ställa saker och ting mot varandra i förs... "freds"politiken? Och så anklagar han Ahlin för att vara naiv...

    Fredspolitik = ”Que deciderat paxem para bellum”

    http://carlbildt.wordpress.com/2013/02/13/en-bra-debatt-men-inget-alternativ/

    SvaraRadera
  3. Beträffande RB68 så var det lite si och så med uthålligheten. Totalt så anskaffades 48 lavetter, men bara 96 robotar. I det perspektivet var det kanske bättre att helt avveckla systemet och prioritera J35. Nackdelen var att RB68 skulle kunna bekämpa de mål (väldigt snabba på hög höjd) som J35 hade problem med att hinna skjuta ner innan de nådde svensk kust.

    Men det för mig in på en liknande fråga. Bristen på (eller den antagna bristen på...) jaktrobotar framförs ofta som ett argument för behovet av luftvärn. Gott så. Men hur många robotar tror ni egentligen skulle anskaffas till nya luftvärnssystem? Det har t ex inte sagts någonting om hur många robotar som luftvärnet får med RBS98, däremot en hel del om att det är bra att man kan utnyttja samma robot som Gripen, vilket får mig att misstänka att luftvärnet inte kommer att få så många egna robotar att stoppa i sina EldE98.

    Pratar man riktigt kvalificerade luftvärnssystem som SAMP/T så är de robotarna svindyra. Hur sannolikt är det att ett sådant system vid ett inköp skulle få särskilt många fler robotar än vad RB68 fick en gång i tiden? Då hamnar helt plötsligt luftvärnets uthållighet mot mättnadsattacker i en helt annan dager.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varvid man efter att ha konstaterat att luftvärnsrobotar är svindyra, landar i hur många robotar det finns för Gripen – och de är ju också svindyra…

      Radera
    2. Om man ska köpa svindyra robotar så är det väl bättre att köpa dem till luftvärn, de lär väl ganska snabbt slitas ut om man hänger dem på flygplan och ska försöka upprätthålla motsvarande beredskap.

      Egentligen känns de som en meningslös frågeställning, det kommer att behövas många svindyra robotar till båda för att ge någon effekt.

      Radera
    3. Enda gången då bristen på robotar borde vara ett argument är när exakt samma robot kan användas både från marken och från flygplan så man kan ammunitionsutjämna vid akut behov.

      Ett argument för att skaffa överlappande förmågor med både Gripen med Meteor och luftvärn med lång räckvidd är att riktigt viktiga uppgifter måste kunna lösas på flera olika sätt då system går sönder, har olika egenskaper och besegras tekniskt på olika sätt.

      De två viktigaste uppgifterna för våra tekniskt avancerade vapensystem borde vara att kunna skjuta ner det som färdas i luften för att angripa oss och kunna sänka landstigningstonnage. Finns det bara ett sätt att lösa uppgiften är försvaret skört.

      Radera
    4. En Aster 30 kostar väl runt 15 miljoner kr styck, och en Meteor ligger väl runt 10 miljoner kr i inköpspris. Så dyra robotar blir det oavsett. Fast ska man använda Meteor bestyckade Gripen som luftvärn för att skydda ett visst geografiskt område så lär man ju också hålla en rote flygplan i luften kontinuerligt, vilket tar många flygplan och stora resurser i anspråk. I jämförelse så behöver ett inköpt SAMP/T system ett tiotal personer för att luftförsvara ett begränsat område.

      Så att luftförsvara ett begränsat område över tiden med Gripen kräver orimligt höga resurser sett till vad man får för resultat. Samtidigt så är det osannolikt att vi har råd att köpa in tillräckligt många SAMP/T eller liknande system så att vi kan luftsvara fler än ett fåtal viktiga platser. Så rimligtvis krävs både stridsflygplan för att ge täckning över ytan och luftvärn med lång räckvidd för att ge täckning över tiden på ett kostnadseffektivt sätt.

      Radera
  4. Tack för kommentarer!

    "Dyra" vet jag inte, däremot "mer pengar". Visst är fullgott luftvärn och jaktbeväpning förknippad med stora kostnader. Man får också ta in vad man kan spara i form av minskat behov på andra system som annars bör täcka upp för brister i luftförsvaret.

    Anskaffning och driftkostnader över livslängden är tex relativt låga jämfört med en Gripen-division och är kanske just den propplösare som krävs för att våra allt färre Gripen-divisioner både ska kunna verka och avlastas. Likväl ger det en ny typ av stöd till en allt mindre försvarsmakt och då inte bara operativt som beskyddande men även som en försvarspelare i en osäker framtid. System som kanske ytterligare kunde berättigas genom att de erbjuds till internationella uppdrag och därmed stärker vårt samarbete med tex NATO-länder.

    Frankrike ska snart genomföra nya SAMP/T tester, blir intressant.

    SvaraRadera