Graf: Försvarsministern i DI om ekonomin

Karin Enström (M) i DI om Försvarsmaktens ekonomi samma dag som myndigheten lämnar in sitt budgetunderlag för 2014 samt ett fördjupat underlag RB 7 om långsiktig ekonomi.

Enström fokuserar på två punkter, dels att Socialdemokraterna lämnade över en sämre Försvarsmakt än den som regeringen försöker bygga. Det andra att Försvarsmakten behöver bättre styrning. Det senare vilar på ett argument att "trots" att regeringen tillfört anslag till materiel och förband så klarar Försvarsmakten inte av sin framtida ekonomi. Späs på med att FM måste komma med underlag som är väl underbyggda. Positioneringen kan tolkas som något av en misstroendeförklaring mot Försvarsmakten. Här syns även ett försök till att vilseleda allmänheten om materielanslaget.

"Regeringen har höjt anslagen till materiel och Försvarsmaktens förbandsverksamhet de senaste åren." - Försvarsminister Karin Enström

Matar man in ram-sifforna för materiel (och anläggningar) från regeringens samtliga budgetpropositioner sedan 2007 får man ett annat resultat:

Notera:

Grafen avser en sammanslagning av ram 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar dels för att Försvarsministern inte specificerar sig närmare och för att 1:3 och 1:4 var sammanslagna fram till 2009. Grafen är ej inflationsjusterad. Utöver nedgången har köpkraften försvagats.  Avräknar ej heller underutnyttjande pga att regeringen vägrat godkänna vissa materielbeställningar.

Officerstidningen har liksom denna blogg skrivit om just underutnyttjanden (en del säger smygbesparing).

"Ytterligare en halv miljard i överskott berodde på att Försvarsmakten inte fått tillstånd av regeringen att kunna genomföra olika inköp – överskottet är något som försvaret alltså inte kunnat rå på själva. Slutligen blev det ett över- skott på nästan 413 miljoner kronor på anslaget för förbandsverksamhet och beredskap. Något som är en effekt bland annat av de övningar som ställdes in förra året."

Mer ofta skrivs det om underutnyttjande av anslaget för internationella insatser. Regeringen överförde som bekant stora summor från bland annat materiel och forskning till detta ramanslag. En ram som numera ofta återlämnar 15-30% till statskassan. Sedan 2007 har ca 3 miljarder av avsatta pengar ej utnyttjats för internationella insatser. Har skrivit om det här och nu senast har bloggen Another Point Of View tagit upp ämnet. Färska siffror om ramen kom nyss i Årsredovisningen.

Då regeringen beslutade om JAS 39E lades ytterligare belastning på ett materielberg som fullt ut saknar finansiering framöver. Socialdemokraterna föreslog att 300 miljoner skulle överföras från ramen för internationella insatser till materiel för att överbrygga underskottet. Regeringen vägrade att prata om saken och menade att det var en osolidarisk inställning av S som äventyrade möjligheterna att genomföra utlandsinsatser. Regeringen missade berätta att det både går att ta tilläggsbeslut och utnyttja kredit för insatser. Rent taktiskt och för Försvarsmaktens stabilitet borde Socialdemokraterna föreslagit ett ökat materielanslag med helt nya pengar. En mindre summa hade räckt för att undvika en debatt om internationell solidaritet samt visa på att S är beredda att satsa mer på försvaret än M. I detta läge agerar varken S eller regeringen med ett ansvarstagande som Sverige och Försvarsmaktens anställda förtjänar. En ryckig försvarspolitik utan breda överenskommelser sänker operativ förmåga, skapar oro i leden samt försvårar rekrytering.

Nu har Försvarsmakten kommit med i princip samma förslag i sitt budgetunderlag. Att Försvarsmakten skulle få gehör hos regeringen för detta "S-förslag" när den samtidigt utpekas som i behov av en förbättrad styrning får nog ses som osannolikt.

Ps. Försvarsmakten uppger att det saknas 4,45 mdkr per år de närmaste 10 åren. Mer om detta kommer säkerligen på försvarsbloggar och i media under veckan. Länkar kommer vartefter. Ds.

Länktips:
28/2
KKRV, Skipper
Ekot
DN
1/3
Wiseman's Wisdoms
Ekot

/ Signatory

Källor:
Budgetproposition för 2007 , 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013
Anskaffning samt vidmakthållande av materiel och anläggningar i kronor.
2007: 17600235, 2008: 17222697, 2009: 15771977, 2010: 16824475, 2011: 15765051, 2012: 15488003, 2013: 15472144

Utrikesministern om luftvärnet - [uppdaterad 14/2]

I dag presenterade utrikesminister Carl Bildt årets utrikesdeklaration i riksdagen. I debatten direkt efter var det ovanligt mycket tal om försvar och säkerhetspolitik inkl en del inspel om JAS Gripen. Utrikesministern höll sedan en frågestund på Twitter . Min fråga syftade på att Ryssland har tillgång till luftvärnsrobotar som täcker in i stort sett hela södra Östersjöområdet inkl Gotland. Självklart är en inte så naiv att man förväntar sig något reellt "svar" av en politiker, men ändå, detta kom:

@gripennews Vi har ett utomordentligt långräckviddigt luftförsvar med flyg. RB68 avvecklades för mycket länge sedan.
— Fråga Carl Bildt (@fragaCarlBildt) February 13, 2013

Nu måste man göra något Carl Bildt förmodligen avskyr och det blir att tolka hans uttalande. Jag tolkar det som att han pekar på att vi la ner RB68 Bloodhound en gång i tiden och att vi därför inte anses behöva denna typ av system. Att vi då la ner vårt nya RB68 berodde på besparingskrav med en hänvisning till Luftförsvarsberedningen 1967 som ansåg att jaktflyget skulle sköta höghöjdsförsvaret.

Försvarsberedningen 2008 gick ett steg till och ansåg att Sveriges enda luftvärnsrobotsystem med betydande höjd-förmåga skulle avvecklas och även dessa uppgifter skulle läggas på JAS Gripen. Regeringen valde dock att gå på Försvarsmaktens inrådan så RBS 97 har ännu fått överleva men systemet har få år kvar på nacken och medger långt ifrån samma täckningsområde som de stora Ryska robotarna. Carl Bildt nämner inte RBS 97 och därför blir svaret på nästa fråga något märkligt.

@gripennews Vi anskaffar ju nu ett nytt luftvärnsrobotsystem som jag tror blir mycket bra. Men det långräckviddiga får jaktflyget stå för.
— Fråga Carl Bildt (@fragaCarlBildt) February 13, 2013

Nu när jag har protesterat om bristen på luftvärnsförmåga så kommer det vi sett både av Försvarsministern och Utrikesministerns sedan tidigare och som Wiseman's Wisdoms skrivit om; att det nya korträckviddiga LV-systemet (IRIS-T) nämns som lösning. Tämligen sammanfattande för hur Alliansregeringens måste se på sin egen försvarspolitik - brister existerar helt enkelt inte.

Mer om avvecklingen av RB68; Då hade vi ändå ett mycket stort antal jaktflygplan och utspridda baser att ta tillvara så beslutet kan ha varit rimligt för tiden mtp tekniska begränsningar och hög kostnad. Idag är läget dock ett annat med LV-system på en tekniskt mycket bättre nivå och ett operativt jaktflyg med lågt numerär och liten lagerhållning av robotar. Framtiden ser inte bättre ut och möjlighet till spridd basering är knaper. En mindre försvarsmakt behöver ett fullgott tak över huvudet då den saknar redundans både av materiel och personal. IRIS-T och JAS Gripen ger inte fullgott skydd. Inom Försvarsmakten arbetar man vidare med dessa frågor.

Dessutom är ett kraftfullt luftförsvar högst dämpande för konfliktutveckling och sänker därmed risken för att landet utsätts för yttre säkerhetspolitisk påverkan eller t.o.m väpnad konflikt. Alla har väl sett vilka rubriker det blir när Iran, Syrien eller Turkiet vill förbättra sin luftvärnsförmåga? Varför vår regering inte protesterar mot de Ryska luftvärnsrobotarna är också intressant i sammanhanget.

Nå, det är mycket positivt att utrikesministern genomför frågestunder på Twitter. Han besvarade 62 frågor på 30 minuter. Svaren på just mina frågor ligger i linje med regeringens åsikter vad jag kan se. Det enda som förvånar är att han inte hänvisade till försvarsberedningen. Statsministern verkade å andra sidan inte heller tänka så mycket på den häromdagen.

Uppdatering 14/2:  Ekot rapporterar "Sveriges försvarsförmåga kommer att vara låg". Det är Kungl. Krigsvetenskapsakademin som låtit en grupp analysera det framtida försvaret 2019 (förutsatt att det blir finansierat - vilket det ju inte är idag).

Krigsvetenskapsakademiens grupp har i ett år analyserat försvarsförmågan och i dag offentliggörs resultatet. Ett problem gruppen pekar på är bristen på luftvärn med lång räckvidd. Kryssningsrobottar skulle enkelt kunna skjuta sönder flygflottiljernas landningsbanor och JAS-planen på marken.
– De fina JAS-flygplanen som vi köper - kommer vi att få väldigt effekt av. Risken är att de aldrig kommer att slåss med motståndaren.
Gruppen utesluter att någon direkt vill attackera Sverige. Men, vid konflikt i Baltikum, skulle såväl Ryssland som Nato tillfälligt vilja utnyttja ett par svenska områden, för framskjutna positioner eller luftvärn. Sverige skulle då bara kunna försvara ett område, kanske upp till en vecka.
– Men det är inte det som är problemet. Det stora problemet är att vi vet inte i vilken del av landet en angripare eventuellt kommer. Och där Försvarsmakten inte är samlad, där talar vi om inga dagar alls.

/ Signatory

Framsteg på Gripen-fronten

Schweiz

Vad som kan tyckas ha varit en sorts desinformationskampanj för att störa försvarsdepartmentets val av Gripen kan möjligen vara på väg mot sitt slut.

En del av ryktesspridningen har av allt att döma varit understödd av konkurrenter och organisationer medans annat kommit ur vanliga pressmetoder för att skapa intressanta artiklar. Ibland bara tekniska missförstånd. Vid vissa tidpunkter har även nya men högst ogiltiga anbudsförsök från konkurrerande tillverkarna inkommit. I Schweiz såväl som här i Sverige har nyhetsmedia inte klarat av - eller haft viljan - att förklara varför Gripen enligt rykten omtalats som "dålig" eller att med tillräcklig styrka publicera rättelser när Gripen framställts som ett högriskval. Ofta har försvarsdepartementet endast kunnat slå tillbaka med en dementi på sin egen hemsida. Rykteskarusellen har lett till att även politiska röster ställt frågor kring valet av Gripen - inget parti vill ju framstå som att man riskerar skattebetalarnas pengar.

Betydande ursprung till Gripens rykte som ett sämre val är läckta delar av en utvärderingsrapport från 2009 i vilken Gripens framtida förmågor är kraftigt reducerade pga riskfaktorer på ett sätt som gjorde att tänkta systemförbättringar inte fått fullt genomslag i den tekniska analysen. Kort sagt: ju mer funktionalitet du bevisar ju mer poäng får du behålla. Reduceringmetoden har inte förklarats i medier öht. Vid denna tidpunkt var inte allt för många beslut tagna om delsystem på en eventuellt framtida Gripen så riskfaktorerna ansågs höga relativt sett andra delsystem. Över tid har inriktning på framtida konfiguration och utveckling med tillhörande provverksamhet skingrat osäkerhetsfaktorer. När så slutrapporten kom och beslut togs för Gripen i november 2011 så var inte flygplanets egenskaper reducerade till lika stor grad då riskerna nu ansågs vara lägre av utvärderingsgruppen. Någon läckt rapport från slutrapporten har aldrig förekommit i medier - förmodligen för att den inte pekade på samma slutsatser som den första. Schweiz försvarsdepartement har däremot listat slutresultatet Gripen fick 2011 och som visar att systemet uppfyller kraven.

Riskerna har fortsatt att minska med utvecklingsarbetet och även med politiska beslut här i Sverige. Idag är läget ett annat i Schweiz. Tekniska frågor har i princip alltid besvarats med lugnande svar, militärens stöd är så starkt det bara kan bli och den ser Gripen som helt rätt val, Regeringen har beslutat om köp av Gripen, finanskommissionen har med råge godkänt den ekonomiska planeringen, och de borgerliga partierna verkar nu komma överens om ett ja till Gripen i parlamentet.

Förutsatt att det blir ett positivt beslut så har folket 100 dagar på sig att samla ihop 50,000 underskrifter för att få till en folkomröstning. Notera att beslutet handlar inte om Gripen i sig - även om det kan komma att framstå så i debatten - utan om finansieringen med hjälp av en speciell Gripen-fond som i sin tur är knuten till hela 'vapenprogrammet' för 2013. Finanskommisionen noterar därför att om en folkomröstning säger nej till Gripen-fonden så faller även vapenprogrammet. Ger parlamentet sitt stöd till Gripen som nu förväntas bör debatten i media även komma att låta lite annorlunda. Från öppet kritiska röster bland partier till öppet främjande av projektet.

Att vi nyligen i Svensk media kunde läsa om "Stark misstro mot Gripen i Schweiz" är kanske inte helt rättvisande i dagsläget. Speciellt inte då artikeln endast återger kommentarer från de schweiziska Socialdemokraterna som helt och hållet är emot köp av nya flygplan.

Provflygplan

Ola Rignell från SAAB berättade under sitt Aero India seminarium på måndagen att den flygande 'demonstratorn' 39-7 kommer återvända till luften nu i maj. Demon 39-7 används för utvecklingsarbetet mot Gripen E och avslutade fas 4 av testprogrammet i januari. Flygplanet utrustas nu med IRST-sensor, 4-kanalers AESA-radar och digital HUD (heads-up-display) för fas 5.

Vidare nämndes åter uppgiften om att det ursprungliga demonstratorprogrammet genomfördes med endast 60% av budget. Allra bäst är det ju om man budgeterar helt rätt från början men får vi välja så är nog överbudgetering ändå att föredra! Rignell tog tillfället i akt att upprepa officiella siffror för uppnått hastighet med Demonstratorn - uppgifter i Schweiz om helt andra och mycket lägre siffror har förekommit. "We have gone way above Mach 1.6 - and Mach 1.2 in supercruise".

Hela test-flottan av Gripen-flygplan har nu genomfört 8200 flygningar. När väl ett design-kontrakt kommit på plats är det tänkt att 39-7 i framtiden ska få sällskap av 3 nya provflygplan (39-8/9/10).

Den svenska regeringens beslut om att #svfm får beställa 60 st Gripen E är också en bra nyhet men ska vi ha något sorts grundläggande försvar i framtiden så måste faktiskt antal flygplan öka.

/ Signatory