Twitter

onsdagen den 9:e januari 2013

Informationsdirektören förtydligar ÖB

Inför Folk och Försvar i Sälen har nu ÖB uttalat sig i SvD och Ekot om vår försvarsförmåga. Informationsdirektör Erik Lagersten bjöd därefter in till en frågestund på Twitter under tisdagskvällen.

Behovet fanns då ÖB efter två intervjuer lyckats uttala sig så brett att journalister, försvarsbloggare och försvarspolitiker kunnat plocka ut vissa meningar ur sammanhanget och forma egentligen vilken bild som helst av vad ÖB vill få fram. Eftersom ÖB inte angav tidsperspektiv för försvarsförmågan och vi alla vet att försvaret genomgår en stor reform så passade Lagerstens frågestund mig utmärkt för att försöka få fram i klartext vad varken ÖB, SvD eller Ekot lyckades förmedla till allmänheten.

ÖB:s vision.

Sverige ska klara av att stå emot ett begränsat anfall vid en anfallspunkt under en vecka. Från och med år 2019. [E.L]

Vad försvarsförmågan är idag har inte besvarats. Alla som följt försvarsdebatten vet sedan länge att den insatsorganisation riksdagen beslutat om - IO14 - förväntas bli operativ först 2019. Finns att läsa mer om i ÖBs anförande Sälen 2012. Problemet är att ÖB även säger att pengarna tar slut efter 2015.  Lagersten påpekade därför i frågestunden att "Finansieringen är skild från frågan. En fullt utbyggd IO klarar det ÖB säger.".

1-veckas försvaret finns alltså inte idag. Och det finns inte finansierat för framtiden heller. Vi har därför att dels debattera en eventuellt förstärkning av försvarsmakten för att kunna förverkliga förmågor enligt IO14 år 2019 men också en debatt om i fall det är den organisation vi fortfarande vill ha i framtiden.

ÖB kommenterade även kritiken om att sverige endast har begränsad eller närmast obefintlig förmåga att ta emot och ge stöd. ÖB anser att vi redan ger stöd, tex i Afghanistan. Men kritiken handlade i all ära om 'begränsad eller närmast obefintlig förmåga' och de ca 500 man till Afghanistan, ett patrullfartyg till Adenviken, eller en mindre flygstyrka till Libyen (en rote två gånger per dygn) kan nog inte ses som några större förmågebidrag vi hittills levererat. En debatt om storleken på möjligheten att ta emot och ge stöd bör alltså också inledas.

För att kunna debattera dessa frågor krävs det att försvarsmakten ger så klara besked som möjligt om reformprocessen och vad man vill kunna klara av.

/ Signatory

7 kommentarer:

  1. Ett obegränsat ensidigt ryskt anfall skulle Sverige inte kunna stå emot i mer än möjligen en handfull sekunder, eftersom vi saknar förmåga att bekämpa ballistiska missiler, som i det obegränsande scenariot naturligtvis bär kärnvapen.

    Nästa fråga är ju dock: hur troligt är det att Ryssland ensidigt skulle, utan förvarning, starta ett obegränsat kärnvapenkrig mot Österrike, eller annat avlägset betydelselöst EU-land?

    SvaraRadera
  2. @ Anonym 9 januari 2013 11:45

    Ja, förbättrat luftvärn är extremt viktigt även som ett dämpande verktyg. Främmande makt ska veta att det ska kosta. FM har planering för förbättringar men något större förbättrat försvar mot konventionellt laddade ballistiska missiler verkar inte ingå alls i detta. Vi måste även tänka hur vi ska beskydda tex SAAB och våra lager utan att det kostar allt för mycket i personal.

    Kärnvapen ser inte jag som en faktor alls såvida inte vi försöker oss på att invadera Ryssland och ser ut att vinna.

    Skulle främmande makt agera mot oss så får man anta att det kan ske genom två primära vis, dels som sido-operation i en större konflikt och att vårt territorium tjänar syfte för krigsoperationerna. Det kan gälla endera sida i konflikten.

    Alternativ två som får ses som mer tänkbart i en osäker tid där resurser blir allt mer viktiga är som del i en form av säkerhetspolitik utpressningskampanj där främmande makts diplomati uppbackas av vapenskrammel. Som i det yttersta övergår till att kränka vårt territorium kanske utan att ens avlossa ett skott.

    Och hur svarar vi på det? Skulle vi avlossa först bara för att låt oss säga ryska fartyg lagt till vid Gotland? Nå, jag tror vi skickar protestbrev. En avskräckande förmåga kan dock hålla oss utanför bägge scenarier.

    SvaraRadera
  3. Bättre luftvärn, fler och bättre sjömålsrobotar (även landbaserade) och standoff vapen till Gripen borde kunna verka avskräckande till en relativt begränsad kostnad.

    När det gäller skydd mot ballistiska missiler så borde ett luftvärnsystem med lång räckvidd som SAMP/T med Aster 30 eller Patriot med PAC-3 kunna ge begränsat skydd mot ballistiska robotar med kortare räckvidd. Så med lämplig ersättare till RBS 97 så borde ett visst skydd vara möjligt.

    Kikar vi på USA's missilförsvar så är ju det uppbyggt av ett flertal system. Markbaserade Patriot och THAAD som används för att skydda ett mindre område från inkommande robotar. Fartygs och landbaserade SM-3 som är kapabel att skjuta ned robotarna även på hög höjd, och landbaserade GBI vilket är den största och dyraste pjäsen. Till detta tillkommer sedan ett antal radaranläggningar för att kunna upptäcka och följa eventuella robotar. Det är ett imponerande system, men det räcker knappast för att stoppa den kärnvapenarsenal som Ryssland har. Än mindre är det någonting som Sverige har råd med. Dessutom är GBI en såpass kapabel pjäs att den själv skulle kunna bära kärnvapen vilket kan uppfattas som ett hot av Ryssland, detta var anledningen till att man ersatte den med landbaserade SM-3 i Europas missilförsvar.

    Vill vi ha mer än ett begränsat skydd mot ballistiska robotar så finns det nog inga andra alternativ än att medverka i det amerikanska missilförsvaret. Men även det systemet innebär inte ett fullt skydd mot ryska robotar - men väl mot länder som Iran och Nordkorea.

    SvaraRadera
  4. För att Sverige ska kunna stå emot säkerhetspolitiska utpressningskampanjer där främmande makts diplomati uppbackas av vapenskrammel måste vi, som att absolut minimum, ha förmåga att bekämpa interkontinentala kärnvapenbärande ballistiska missiler. USAs missilförsvars-system är skrattretande otillräckligt; Sverige måste ha ett system som är många hundra gånger mer omfattande, med tusentals högpresterande robotar installerade i underjordiska silos över hela landets yta.

    Detta alltså bara för att ha den absolut mest basala förmåga att kunna stå upp mot främmande makts utpressningskampanjer.

    SvaraRadera
  5. Hmm dax att införskaffa S-400?

    SvaraRadera
  6. Vår förmåga måste anpassas efter den tilltänkta fiendens förmåga. Jag orkar inte ens räkna det antal inlägg i diverse forum som påstår att vi inte skulle klara av att stå emot en vecka, n minut, en sekund osv. Vilken offensiv förmåga besitter exempelvis Ryssland idag, är det någon som fösökt sig på en uppskattning? Missförstå mig inte, vår nuvarande förmåga är patetiskt och jag tvivlar på att vi ens skulle kunna organisera ett försvar överhuvudtaget. Faktum är väl att vi inte ens har personal tillgänglig för att bemanna den materiel som vi faktiskt har. Men lite fakta om vad vi behöver hantera skulle inte skada. Det tycker jag att försvarsbloggarna borde ge sig på.

    SvaraRadera
  7. Är inte tiden vi kan hålla ut nästan direkt proportionerlig mot hur stor anfallet är? "begränsat" anfall säger inte så mycket.

    SvaraRadera