Säkerhets och försvarsföretagen (SOFF) lämnar underlag till regeringens forskningspolitik.
Forskning är oerhört viktigt för att Försvarsmakten ska klara av att vara en bra beställare av materiel, för den operativa förmågan, för kontroll på kostnadsutveckling, för att ta fram en intelligent spjutspets som delvis kompenserar för minskat numerär, för arbetsmiljön. Ett exempel på forskning är hur Saab tagit ner utvecklingskostnaden på Gripen-systemet. Ett annat exempel är Sveriges forskning rörande datalänkar som lyfte stridsflygplanens förmåga till nya höjder och betydligt förbättrad effektivitet. Forskning om personligt materiel kan göra soldater bättre på sin uppgift.
Det handlar helt enkelt om att bli smartare. Att ha kunskap om vad man behöver köpa och inte enbart litar på försäljarnas fina powerpoints minskar risken för kostnadsfördyringar, förseningar och felköp då vi har inte råd att vara korkade. Forskning som ger kunskap om hur man underlättar för våra piloter, soldater, sjömän att vinna i ett skarpt läge - en kunskap som är vår och inte någon annans.
Därför är det mycket tragiskt att anslagen till forskning och utveckling så kraftigt reducerats.
Nivån idag för Försvarsmaktens FoU är 1/3 av 2005. Och hälften av 2008.
På tio år har statlig försvarsforskning reducerats från 2 miljarder till 600 miljoner.
Naturligtvis vill SOFF-medlemmarna se mer statliga pengar men faktum är att det är Försvarsmakten som först och främst har kritiserat besparingarna. Bl.a då långsiktig kostnadseffektivitet riskeras. [1], [2]
Även försvarsminister Peter Hultqvist (S), då som ordförande i riksdagens försvarsutskott belyste ämnet. Men någon förbättring har ännu inte synts till. Detta trots att FSU (Försvarsstrukturutredningen) redan 2011 i sitt betänkande skrev:
”Utredningens bedömning: Den föreslagna resurstilldelningen är förknippad med stora osäkerheter. På vissa, för framtiden, centrala områden finns det en uppenbar risk att satsningarna på FoU ligger på en oönskat låg, nära kritisk eller underkritisk, nivå.”
Forskning är ett billigt sätt att leverera ökad försvarsförmåga men resultaten syns sällan helt omedelbart. Inte som en snabb-beställd Blackhawk som imponerar på oss alla. Men även den är ett långsiktigt resultat av forskning och utveckling som fortsätter under hela systemets livslängd.
Ofta är det relativt små summor som ger stor effekt när industrin (med FMV/FOI) tvingas att tänka smart. Men man behöver även demonstrera och faktiskt ta fram prototyper, något som Sverige hade mer råd med tidigare. Nu stannar det allt oftare i en preliminär studie för att sedan läggas undan.
Mycket kan även att tillämpas på både civil och militär marknad, tex en studie som statliga Vinnova delfinansierat om mer effektiva flygmotorer. Vinnova bidrar med 1,2 miljoner kr. Med flygmotorer ger även en liten förbättring stora besparingar på bränslekostnader.
I det perspektivet kan vi titta på vad Vinnova lagt på annan forskning i samhället. Nämligen om att dansa in mark (!). 2,5 miljoner kr.
Statliga Vinnova lägger alltså dubbelt så mycket på att dansa in mark som myndigheten lägger på forskning om mer effektiva flygmotorer.
Ridå.
Uppdatering 29/10:
Regeringen har tillsatt en utredning för forsknings- och
utvecklingsverksamhet på försvarsområdet. Särskild utredare blir
tidigare försvarsministern och talmannen Björn von Sydow.(TT/Corren) Uppdraget ska redovisas senast den 16 december 2016. Regeringen
Direktiv_Forskning och utveckling på försvarsområdet (pdf 156 kB)
Ett direktiv som ser bra ut. Punkterna får ni läsa själva i pdf:n men naturligvis så handlar det primärt om hur forskning och utveckling ska bidra långsiktigt till försvarsmaktens operativa förmåga.
"Utredaren ska analysera och redovisa de verksamhetsmässiga,
ekonomiska och personella konsekvenserna av förslagen inom
försvarsområdet. Om förslagen påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten ska en beräkning redovisas. "
