Kort sagt kan man åter konstatera att politikerna står inför ett vägval och måste verkligen ta av sig skygglapparna. Rejäla ekonomiska tillskott och/eller släpp den militära alliansfriheten.
Kap. 9 tydliggör: "En reell försvarsförmåga inom bibehållen ekonomisk ambitionsnivå förutsätter, enligt kommitténs uppfattning, en gemensam förmågeutveckling och ömsesidiga försvarsförpliktelser."
----- LFU 2040 -----
"Resultatet från utredningen ska kunna utgöra ett underlag för en långsiktig strategi för vilka förmågor som Sverige behöver inom området."
Note: Begränsningar utifrån i huvudsak bibehållen ekonomi för Luftförsvaret. Transportflyg och helikoptrar har inte behandlats. För den som har tid, kika in på kapitel 9 "Överväganden".
Prioritet 1:
Tidig förvarning
Ökad användning av smygteknik gör att det blir mer komplext att skapa en komplett luftlägesbild. Stora krav på framtidens sensorsystem.
Ett hotanpassat skydd av flygbaserna
P.g.a att flygsystemen använder kända baser/flygplatser ökar sårbarheten från långräckviddiga precessionsvapen. Skydd av flygbaserna måste förstärkas, både mot luft och markhot.
Note: Tidigare luftförsvar (före dagens) inbegrep spridd basstruktur där t.o.m vägbaser ingick. Insikten om hot mot flygbaser är alltså inget nytt utan snarare har man under flera år valt bort behovet av skydd.
En förmåga mot luftmål på större avstånd än i dag
"Luftvärnet behöver säkra förmågan att bekämpa luftmål på betydligt längre avstånd än i dag."
Ett operativt relevant stridsflygsystem
"fortlöpande göra bedömningar om befintliga stridsflygsystem fortfarande är operativt relevanta."
Note: Här behöver man inte göra så mycket bedömningar om LFU tittar på tiden bortom 2040. Dagens Gripen E kommer inte räcka till speciellt många år efter 2040 (planerat till 2042+), det kan sträckas mot 2050 med viss relevans men introduktion av ett nytt stridsflygsystem måste i alla fall införas innan Gripen E / (E+/G?) avvecklats så behovet kommer ganska snart efter 2040. På följande bild, som är några år gammal, visas tydligt hur lång tid det tar att utveckla och driftsätta ett nytt stridsflygsystem. Målet var fullt operativ 2040 med introduktion ~2037.
Försvar mot cyberhotet
Vi måste få bättre kunskap och förmåga i en arena som bara växer större.
Prioritet 2:
En balans mellan flygplattformar och vapen
Säger sig självt. Det måste finnas något att skjuta iväg om man vill kunna försvara sig. Men på andra sidan av myntet, man måste ha något att skjuta från också. En balansgång. Det går normalt sett fortare att beställa robotar än att sätta upp nya divisioner. Men fungerar handeln med utländskt leverantör som planerat vid ett ökat behov?
Försvar mot ballistiska robotar och kryssningsrobotar
Kanske det mest allvarligaste och politiskt intressanta avsnittet i utredningen.
"Sverige kommer att behöva samverka med andra stater för att skapa ett rimligt skydd mot detta hot. Ett försvar mot konventionella ballistiska robotar och avancerade kryssningsrobotar kan bara ske genom samarbete med andra nationer. Detta utifrån såväl kostnadsskäl som utifrån behovet att gruppera sensorer och verkansdelar över stora ytor. "
Ett säkert och robust ledningssystem
Robust ledning och samband. Inte bara för luftförsvaret men betydelsefull komponent i det civila samhället.
Tillgång på kvalificerad personal och ett robust personalsystem
Frågor kring rekrytering, utbildning, tärning/övning inom luftförsvaret blir avgörande för tillgång på kvalificerad personal och därmed hög effekt.
Note: Ordet robust upprepas som synes flera gånger. Jag tolkar det som rimlig kritik mot dagens orobusta system. Även lite förbryllande hur långt ner personalsystemet kom i listan.
Ett luftvärn med kort räckvidd för bekämpning av små mål
Skydd mot granater, robotar och små stridstekniska obemannade farkoster kräver sensorer och eldenheter som kan upptäcka och bekämpa små mål.
Passiva sensorer som komplement till aktiva sensorer
Som komplement till aktiva sensor, bör integreras med passiva mer än vad som är fallet idag.
En säker och tillräcklig satsning på FoU
Kommittén anser att forskning och teknikutveckling måste ske på en högre nivå än idag. Dels för att vara en kompetent upphandlare av system men också för att få tillgång till teknik som annars är svårupphandlad på marknaden. Det ska även öka Sveriges chanser att få delta i internationella samarbeten. Kommittén föreslår en ökad satsning på demonstratorer. En översyn av FoU verksamheten avseende struktur och ekonomisk ambition bör göras.
Note: Har du hört den förut? Party like it's 1999!
"Den materiella förnyelsen skall vidare inriktas mot en ökad satsning på forskning och utvecklingsprojekt samt anskaffning av demonstratorer och simulatorer. Med denna inriktning bör goda möjligheter skapas för svensk försvarsindustri att inta en framträdande roll och att samverka internationellt." - Försvarsbeslutet 2000 (prop. 1999/2000:30)
Det var en titt på sammanfattningen av rapporten. Man kan väl konstatera att pendeln svänger fortare i vissa länder. LFU vill förbättra en hel del men hur det ska gå till på bibehållen ekonomi verkar förbli ett mysterium. Därför föreslås också en struktur som inte klarar allt.
Mycket är också rena självklarheterna men det är positivt att kommittén faktiskt ser en rad "utmaningar" (problem). Vore önskvärt om politikerna redan nu inser att vi med rejält höjda anslag, nya samarbeten och nya metoder kan korta ner listan för att göra allt "senare" går inte. Bygget av en robustare organisation som snabbare kan anpassas tekniskt och taktiskt måste starta idag.
Läs även:
Ny Teknik Framtidens Luftförsvar: Då klarar vi inte ett väpnat angrepp
Flygvapenbloggen
Reservofficer: Inte direkt om LFU, men viktigt om hur allt hänger samman.
Tillägg:
/ Signatory
