Efter att Schweiz nu sagt nej till finansieringsplanen av Gripen E och därmed hela sin upphandling så har några påståenden och rimliga funderingar dykt upp här i Sverige. "Kommer Gripen E avbrytas pga kravet att en exportpartner ska beställa minst 20 flygplan?" "Det blir dyrare för Sverige nu."
Första frågan är mer enkel att analysera. För det första finns det inget krav i riksdagsbeslutet för Gripen E om att det krävs ett exportavtal. Ej heller har regeringen haft det som krav. Däremot finns det en möjlighet att avbeställa - reglerade delar av kontraktet - före utgången av 2014. Att det ej krävs en exportorder har faktiskt redan demonstrerats i och med att Sverige beställde utveckling och anskaffning av 60 st Gripen E före Schweiz kunde komma till skott. Uppdatering 21/5: Försvarsminister Enström säger det nu klart och tydligt. "– Sverige kan skaffa 60 plan utan partnerland, utan nytt riksdagsbeslut, säger försvarsminister Karin Enström."
Reportrar har tyvärr ofta spridit en bild av att det finns ett krav på export så det hela blir på något sätt mer dramatiskt än det egentligen behöver vara. En avbeställningsklausul är fullständigt normalt och behöver inte ens vara något negativt för beställaren eller tillverkaren. Ibland kan klausulen t.o.m vara av nytta som ger en möjlighet att enklare avbryta existerande kontrakt (vid avtalsreglerad tidpunkt/omfattning) för att istället rikta om programmet med nya ambitioner och eventuellt ny exportpartner som dessutom passar tillverkaren bättre i ett nytt marknadsläge.
Till detta har ett nytt omvärldsläge tillkommit sedan riksdagens beslut och det finns inga politiska signaler om att Gripen E (NG) nu skulle avbeställas. Även Brasilien har ju planerat att beställa Gripen NG - men i dagsläget är det en Saab-affär och det går inte att snabbt switcha om från Schweiz till Brasilien. En Brasilien-affär kommer hur som helst att bidra positivt. Försvarsmakten, regeringen, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är alla överrens om behovet av ett förmågelyft på Gripen-systemet och inte minst är det tydligt då försvarsberedningen nu ställt sig bakom anskaffning av 70 flygplan istället för 60. Detta ligger dock fortfarande under Flygvapnets behov om 80+.
Det andra påståendet är mer komplicerat att analysera och jag kommer ej komma helt i mål. Vi kan börja med att titta på hur läget var när beställningen lades. Då ingick uthyrning och försäljning av Gripen till Schweiz som delfinansiering av Försvarsmaktens Gripennota. Däremot ingick inte delad utvecklingskostnad som ibland hävdats av reportrar och enstaka politiker (nu senast av Urban Ahlin (s) i AB). Förtydligande: Sverige planerade dock att balansera sina utgifter för utvecklingen med stöd av en Schweizisk deponering för leverans av flygplanen. Själva affären med Schweiz var närmast ett noll-summespel i slutändan med endast 0.5 mdkr i vinst enligt uppgifter till Ny Teknik. En tänkbar lösning för att "lösa ut" Schweiz deponering är att låna av Riksgälden.
Även regeringen har i detta avseendet kanske översålt affären i tidigare uttalanden men försvarsministern är nu mer tydlig om att de ekonomiska vinsterna på ett Schweiz-samarbete handlade mer om drift och underhåll. Det fanns även en bonus med en Europeisk partner ur träning-övningssynpunkt. Saab har fått hela ordern på utveckling så i det avseendet saknas det inga ytterligare insatser.
Det fanns såklart en tanke om att framtida utveckling skulle sambestämmas och delas kostnadsmässigt men man får betänka att länder har olika behov trots allt. Föga troligt att Schweiz hade velat kostnadsdela utveckling och integrering av tex en ny sjömålsrobot. I närtid var det alltså planerat att uthyrning av 11 st Gripen C/D från 2016 skulle ge ett bidrag till den svenska beställningen liksom genom själva exporten av Gripen E till Schweiz.
Försvarsexportmyndigheten har i uppdrag att utbetala inkomster från exporten till att delfinanseria Gripen E. Uthyrningskostnaden till Schweiz rörde sig om 300 miljoner kr per år men exakt hur mycket som skulle tillfalla FM som ren "vinst" är offentligt okänt då affärer av det här slaget innebär viss verksamhet som utförs mer av strategiska skäl än av vinstsyfte.
Maximalt 300 miljoner kr per år faller bort ur planeringen de första åren. Nu har det dock tillkommit ett par händelser. Tjeckien har förlängt sitt leasingavtal och Brasilien är i slutförhandlingar med staten om att hyra 10-12 st Gripen C/D från 2016.
Tjeckienaffären ger förmodligen bättre intäkter än Brasilien och är för 12 år (14 år med option) vilket är mer än dubbelt så länge som uthyrningen till Schweiz. ca 560 miljoner kr per år kostar Tjeckiens nya leasing som är "all-inclusive" med logistikstöd och utbildning, de betalar i princip bara bränsle utöver dessa kostnader. Ett mycket framgångsrikt avtalskoncept som lett till att Tjeckien flyger mer än några andra Gripenländer. Om vi förmodar ett avtal till Brasilien om 200-250 miljoner kr per år så ser vi att uthyrning i samma planeringperiod som den Schweiz låg i nu uppgår till omkring 800 miljoner kr. Det finns även uthyrning till Ungern men den är inget nytt som tillkommit efter Schweiz-avtalet.
Maximalt 300 miljoner kr från Schweiz ersätts med maximalt 800 miljoner kr från Tjeckien/Brasilien. Men hur mycket som går att ta vinst på återstår att få besked om. Det är naturligtvis betydligt lägre än 800 miljoner men man kan redan nu säga att det krävs betydligt mer analys för att med självklarhet tala om att det blir dyrare för Sverige nu när Schweiz fallit bort.
Förutom hyresavtalen så har antal flygplan för planerad produktion gått från 82 till 106 när man räknar in ytterligare 10 till FV och 36 till Brasilien. Nu återstår det att se hur lika Svenska och Brasilianska flygplan kan tänkas bli men några väldigt fundamentala skillnader bör ej uppstå, det rör sig förmodligen primärt om att viss avionik ska levereras från Brasilien, bildskärmar tex. Om det finns någon kostnadsbesparing på drift och underhåll på samma sätt som det var tänkt med Schweiz återstår att se men bara en sådan sak som att Brasilien kommer verka i ett annat klimat påverkar resultatet. Ett utvecklingsamarbete ser mer positivt ut med Brasilien - både inom vapen och utveckling av själva flygplanet.
Även om Brasilien faller bort så ser det ut som en betydande del av den delfinansiering och kostnadsdelning Schweiz kunde bidragit med kan inkomma genom andra exportaffärer. Bland annat ser det ut som att Slovakien vill bygga något större med Tjeckien.
Bonus! Ja och så behöver då inte Flygvapnet hyra ut 11 st Gripen C/D till Schweiz. För närvarande håller Saab på att sätta ihop de sista maskinerna ur 'Delserie 4' dvs de sista 31 st Gripen C/D som beställts. Av de ca 96 Gripen C/D som då kommer finnas i Försvarsmakten är det preliminärt planerat att 6 st försvinner till Brasilien år 2016 och nästföljande 4-6 st i 2017. En klar förbättring på antal individer från hur det såg ut fram tills igår. Men vi får väl se, det kanske tillkommer någon ny hyrkund inom kort...
Saab: "Inga jobb hotade av Schweiz nej"
Uppdatering 20/5: Chefen för Slovakiens upphandlingskontor berättar att man troligen kommer hyra Gripen. [Länk 404. Prova] I tidigare spekulationer har det talats om 6-8 stycken flygplan.
/S
