Twitter

fredag 4 oktober 2013

IO14: När ska riksdag och regering förstå?

Det är fredag och jag försökte se på en film men tankarna gick till IO14 så det får bli ett snabbt inlägg för att få tillbaka koncentrationen.

Som bekant är det ganska många av oss som varit minst sagt irriterade på att riksdagen 2009 klubbade igenom ett försvarsbeslut med en insatsorganisation som rimligtvis aldrig skulle kunna förverkligas. Att göra en så stor omställning utan en ekonomisk buffert innebar i sig uppenbara risker. Riksdagen var kanske inte riktigt så naiv om att IO14 faktiskt skulle bli fullt materiellt och personellt uppfylld redan från 2014 men antog nog att större delen av organisationen skulle vara strukturellt uppbyggt vid det laget.

Försvarsmakten meddelade sedan som bekant att målet för att bli helt klar med omställningen var 2019 men med en brasklapp om att det skulle kräva ökade anslag från 2015. Målet har sedan blivit till en sorts ambition 2022-2023 för att nu i praktiken helt skrivas av.

Perspektivstudien är tydlig i sitt konstaterande:

"Insatsorganisation 14 kan inte realiseras, då den framför allt materiellt inte kan uppfyllas."
 
Just materielanslaget är det som regering Reinfeldt I/II har urholkat som mest trots upprepade varningar från Försvarsmakten och vass kritik från Riksrevisionen om materielförsörjningen. För att inte tala om alla insatta personer som ofta debatterat ämnet. Bla kritik om hur vissa materielinköp har av regeringen beslutats oerhört snabbt (Helikopter 16) och därmed fördröjt eller strukit andra anskaffningar då kompenserande medel saknats. Andra anskaffningar har däremot fått vänta oerhört länge på regeringens medgivande ibland så länge att årets anslag ej fullt ut kunnat användas - en sorts påtvingad besparing. Denna metod har även drabbat anslaget för internationella insatser som länge varit alltför överdimensionerat. Miljardbelopp har försvunnit dessa två vägar. Allt detta är ju känt sedan tidigare och finns att läsa om på försvarsbloggar. Långsiktig underfinansiering på materielsidan ökades som bekant på med beslutet om JAS 39E.

Försvarsministern svarade bara några dagar före perspektivstudien på en fråga ställd av Peter Hultqvist (S) om hur nya besparingar på personalkostnaderna skulle påverka operativa förmåga. Hon nämner i detta att regeringen satsar 200 milj kr nästa år på bla rekrytering och övningar. I media brukar det heta att regeringen satsar totalt 1,4 mdkr mer på försvaret (över 4 år) men så vitt jag vet så får vi en ny regering 2014 och hur den ser ut återstår att se. Den här regeringen har 1 år kvar så det känns inte vidare seriöst att räkna in något mer än dessa 200 miljoner  - speciellt med tanke på hur ofta Reinfeldt I/II flyttat om och justerat inom försvarsmaktens ekonomiska ramar.

I hennes svar finns även detta uttalande av försvarsministern:

Genom att samtidigt tillföra medel för rekrytering av tidvis tjänstgörande personal samt för övningsverksamhet syftar åtgärderna till att säkerställa att den av riksdagen beslutade insatsorganisationen kan genomföras inom angivna ekonomiska ramar.

Sedan dess har alltså Försvarsmakten konstaterat - igen - att det inte alls går.

Så jag ställer frågan - när ska riksdag och regering förstå?

/ Signatory

Läs även: Annika Nordgren Christensen, Skipper

7 kommentarer:

  1. "Att göra en så stor omställning utan en ekonomisk buffert innebar i sig uppenbara risker."
    "när ska riksdag och regering förstå?"
    Kan det vara så att det är någon som fått riksdag och regering att tro att stora omställningar leder till besparingar?
    Det var någon som fick dem att tro att det gick att spara 2 miljarder genom omställningar i stödmyndigheterna.
    Och det var någon som fick dem att tro att vi skulle spara genom att göra en större omställning i våra stödsystem.
    Och snart kommer vi att få se vilka besparingar genomförande av L&B2 kommer att ge...
    Vem kan det vara som ger riksdag och regering dessa förslag till omställningar?

    SvaraRadera
  2. Nej nej, det var Försvarsmaktens 30 januari underlag 2009 som försvarsreformen byggde på. Enligt det var IO14 i ekonomisk balans och klar 2015. Vissa reservationer fanns, men de har väsentligen hanterats.

    SvaraRadera
  3. Ja dessvärre är det väl faktiskt så att de tokiga idéerna till 90% har sitt ursprung i FM.

    När ska politikerna sluta att gå på glättiga ppt-presentationer som påstås göra sakerna "bättre och billigare"?

    Listan kan göras lång:
    NBF
    PRIO
    Tvåbefälssystemet
    Personalförsörjningen
    FSV
    HRC
    Archer
    osv
    osv

    SvaraRadera
  4. Ur FM pressmeddelande 30 januari 2009: "Försvarsmaktens underlag innehåller förslag inom fyra områden:

    Insatsorganisationen – En insatsorganisation som delas in i stående förband, kontraktsförband med tjänstgöringsskyldighet och ett hemvärn som utvecklas till nationella skyddsstyrkor. Insatsförbanden ska vara bemannade och utrustade och ha en beredskapstid för insats som väsentligt understiger ett år.
    Personalförsörjning – All personalförsörjning ska vila på rekrytering, ingen plikt.
    Materielförsörjning och logistik – Skapa en effektiv och sammanhållen logistikprocess, antalet aktörer ska minska.
    Uppgifterna ska lösas inom oförändrad budget som 2009 är cirka 39 miljarder och med en ekonomi i balans 2014. Försvarsmakten får heller inte föreslå förändringar i infrastrukturen/grundorganisationen före riksdagsvalet 2010.

    SvaraRadera
  5. @ Anonym5 oktober 2013 09:48

    Kanske hade det kommit färre ogenomtänkta förslag med en annan anslagnivå - de flesta har utgått ifrån en plan om att spara pengar. Men Idéerna ska ändå komma från FM men det är regeringen/riksdag som ändå har ansvaret för att dessa antingen genomförs eller stryks. Regeringen kan även reglera vilken operativ förmåga som ska finnas tex kunde den beslutat att FH77 skulle vidmakthållas tills ersättaren blivit operativ. Även riksdagen torde ha befogenhet. Det ska inte förvåna att nya system kan bli försenade. Så här blir det när det är underfinansierat, ingen buffert för att det kan gå fel.

    Och FM måste ju förhålla sig till sin budget. För att nämna ett exempel, jag debatterade med en tidigare FVI som medgav att han att han ville ha vissa saker men FM kunde aldrig skicka någon begäran till regeringen då det ej rymdes inom ekonomiska ramar. Hörde även med dåvarande försvarsminister som bekräftade hur det bara kom in förfrågningar på sådant som rymdes inom anslaget. Inte konstigt alls men vem berättar för riksdagen att FM egentligen behöver de där anskaffningarna? Födep styr vår försvarspolitik med järnhand idag.

    Och ja då kommer dessa rapporter som talar om obalans på materielanslaget och de har kommit en tid nu. Men få ser nog vad det egentligen handlar om för dels har det förts en propaganda om att Sverige har ett enormt stort materielanslag och dels så är det av flera skäl ospecificerat. Nu är vi här hur som helst och det saknas pengar på vissa håll och rinner ur hål på andra ställen men problemen har pågått en lång tid nu så vad är det som gör att riksdagen ännu inte ser att försvarspolitiken har kört i diket? Fram med högre riksdagsaktivitet och motioner till att börja med!

    SvaraRadera
    Svar
    1. En enkel sak som politikerna kan göra nästa gång något "bättre och billigare" presenteras av FM är att ställa frågan: Kommer detta att fungera i krig?!

      Hade detta gjorts tidigare hade vi sluppit dumheter som GLC, outsourcing av verkstäder, centralförvaring, pooling and sharing mm.

      /09.48

      Radera
  6. Hur logiskt är det att ständigt skära och minska i försvaret med en eskalerande befolkningsökning och minskade tillgångar i världen?

    SvaraRadera