Twitter

söndag 18 november 2012

Blandad kompott: Gripen 39E, ekonomi, m.m

En titt på några Tweets som @GripenNews tryckt ur sig på senare tid.
I dokument fanns några Schweiziska lastalternativ. Jag översatte till Engelska:

Den mest intressanta är nog luftförsvarsrollen med 5 st METEOR som i detta exempel lägger Gripen E inte allt för långt bort från den extremt mycket dyrare (i inköp och drift) två-motoriga Eurofightern som i sitt Schweiz-exempel skyltar med 6 st BVRAAM.

Visserligen en EF med tre bränsletankar mot Gripens två men ska Eurofightern samtidigt utrustas med en taktisk spaningskapsel eller målutpekningskapsel så ryker en av bränsletankarna medans Gripen har en dedikerad balk för detta syfte. (På EF-sajten finns det f.ö även ett absurt Swingrole-alternativ där det varken finns målutpekningskapsel till de laserstyrda bomberna eller någon större bränslemängd för den stora och varierande last man hängt på. Sådan PR kanske funkar bättre i mer sandiga länder - vad vet jag.)
I Tjeckien återstår det nu bara några dagar kvar tills Sverige kan få till en förlängning av Gripen-uthyrningen. Månaden ut. Sedan utlyses en ny upphandling. Den som följt mig på Twitter kan ha noterat några FXM-skeptiska inflikningar under en tid kring ett antal Svenska exportärenden. Ubåtar, Archer, Gripen. Jag anser att FMV skötte exportstödet bra och samtliga länder som valt Gripen förutom Sydafrika har kommit till genom FMV-insatser. Huruvida FXM är lika bra, sämre eller bättre över tid kan jag inte avgöra idag men konstaterar att några större framgångar har FXM ej skördat dessa dryga 2 år myndigheten varit i gång. Accepterar Tjeckien en förlängning om minst 5 år ska jag däremot ge en eloge till FXM. Tjeckien är tuffa förhandlare - det såg vi förra gången.
Det är extremt illa att regeringen ännu vägrar stärka materielanslaget för att täcka underfinansieringen. Underfinansieringen är något regeringen till stor del skapat själv då pengar avsedda för materiel har lagts på annat eller helt enkelt gått tillbaka till statskassan.

Som vi försvarsbloggare skrivit om hur många gånger som helst så har anslaget för fredsfrämjande insatser varit underutnyttjat i flera års tid då Alliansen haft en överambition på internationella insatser. Pengar som eventuellt skulle kunnat ha använts till utlandsuppdrag togs från materielförsörjningen (och forskning). Samtidigt har Försvarsmakten ej fått regeringens godkännande att köpa nödvändigt materiel trots att pengar varit avsatta. Under 2011 vägrade regeringen att godkänna en halv miljard i materielinköp trots att FM hade pengar. Denna dubbelsmäll har lett till att över 2 miljarder försvunnit ur FM de senaste åren.

Socialdemokraterna vill nu föra tillbaka 300 miljoner kr från anslaget avsett för eventuella utlandsinsatser till materielanslaget och JAS Gripen. Det finns inga större utlandsinsatser planerade för den framtida materielperioden så att säga nej nu är det samma som att säga att Försvaret ska bantas. Skulle det komma ett plötsligt behov om att förstärka anslaget för utlandsinsatser så kan regering och riksdag ta snabba beslut men materielförsörjningen kräver däremot långsiktig och seriös finansiering. Ryckig politik med svarta hål delvis skapade av regeringen är skadligt för produktionen av insatsförbanden - den s.k kärnan av försvaret.

Uppdatering: Försvarsministern ger replik till S. Inställningen är märklig, man får bilden av att en tillfällig och mindre avtappning från det underutnyttjade anslaget för utlandsuppdrag skulle riskera Sveriges möjligheter att delta i fredsfrämjande insatser. Alliansen har varje år modifierat detta anslag - både uppåt och neråt - nu går det plötsligt inte? Jo det går. Även när stridsgruppen NBG08 sattes i beredskap så deklarerade regeringen via Sten Tolgfors att andelen avsatta pengar inte skulle räcka vid en full aktivering av NBG - men att det då kunde lösas vid behov.

Anslaget för 2013 är 2,2mdkr. S vill dra ner till 1,9 mdkr. Afghanistaninsatsen som tar upp det mesta av anslagstilldelningen avvecklas till stor del framöver och det finns inga nya större insatser i planeringen. Kortare insatser som övervakning i Adenviken eller t.o.m en ny "Libyen-insats" ligger som regel i 250-350 milj klassen. Om regeringen ser ett behov av att finansiera insatser på en nivå över 1,9 mdkr så kan man väl också presentera vilka nya utlandsuppdrag man eventuellt tänker skicka ut Försvarsmakten på? Sätts Sveriges internationella engagemang verkligen på spel för att S vill dra av 300 milj under en 10-års period och därmed närma sig den nivå vi hade för några år sedan? Tycker regeringen även att 100 milj vore för mycket? Varför inte ens en förhandling?

En bättre lösning ändå vore att ge Försvarsmakten friska pengar istället för att bråka om en tillfällig anslagsomfördelning.

/Signatory